Fler små, läkarägda och läkarledda vårdcentraler
Små läkarägda och läkarledda vårdcentraler borgar för hög kontinuitet och personligt ansvarstagande för listade patienter. Den som är med och äger och driver sin vårdcentral har större incitament att arbeta länge på samma plats. Det möjliggör långvarig kontinuitet mellan läkare och patient, som är en viktig kvalitetsindikator för god primärvård.
Små vårdcentraler som är ägda och ledda av läkare skattas högt av både patienter och medarbetare. De har i regel en högre läkartäthet än både offentliga och andra privata vårdgivare som ingår i en större koncern. De kommer också bättre ut i Nationell patientenkät (NPE). De gör primärvården mer attraktiv att arbeta inom och bidrar till att säkra kompetensförsörjningen.
Bra med en mångfald av vårdgivare
En mångfald av olika vårdgivare främjar patientfokus, stärker patienternas valmöjligheter och ökar vårdens kontinuitet och tillgänglighet. I vården skapar det innovationskraft för nya arbetssätt och organisering, fler arbetsgivare med olika inriktning och arbetssätt, samt möjligheter för bland andra läkare att driva verksamhet i egen, mer småskalig regi.
När många olika arbetsgivare konkurrerar om arbetskraften behöver de göra det genom att erbjuda en god arbetsmiljö. På så vis främjas såväl medarbetarnas hälsa och trivsel som kvaliteten i verksamheten. Större utbud av arbetsgivare ger vårdprofessioner alternativa karriärvägar, nya möjligheter till professionell utveckling och adekvat lönesättning. Det ger också läkare möjligheten att verka som egna företagare. Ökade möjligheter för entreprenörskap för små vårdgivare bidrar till både nytänkande och förbättrad kontinuitet.
Valfrihetssystem har dock i stor utsträckning kommit att domineras av stora vårdkoncerner. För att säkerställa både mångfald och kontinuitet behöver små, professionsdrivna vårdgivares villkor beaktas tydligare i utformningen av förfrågningsunderlag och ersättningssystem. Exempelvis måste tillgänglighetskrav och omfattningen av uppdragen vara möjliga att uppfylla också för en mindre vårdgivare.
Utveckling av valfrihetssystem inom vården
Läkarförbundet är i grunden positivt till valfrihetssystem enligt LOV. Valfrihetssystemen behöver dock utvecklas för att bättre uppfylla sitt syfte. Tydliga kvalitets- och bemanningskrav samt en aktiv och kvalitativ uppföljning är centralt.
Den fria etableringen har bidragit till fler mottagningar, men etableringar sker inte alltid där behoven är störst, vilket leder till fortsatt dålig tillgång till vård på vissa ställen. Samtidigt kan överetablering i vissa områden försämra kontinuiteten och skapa ekonomisk instabilitet, vilket försvårar långsiktig verksamhetsutveckling för seriösa aktörer. Vi har även sett exempel på oseriösa och kriminella verksamheter inom vårdvalssystemen.
För att komma till rätta med dessa problem bör:
- vårdverksamheter inom valfrihetssystemen vara tillståndspliktiga
- det ställas krav på att någon i ledande ställning innehar läkarlegitimation och/eller specialistbevis både vid start och vid överlåtelse
- ersättning och bemanningskrav kunna anpassas utifrån geografiska och demografiska förutsättningar
- det finnas möjlighet till geografisk etableringsbegränsning baserad på behovsbedömning
På så sätt kan valfrihetssystemen kombineras med en tydligare styrning mot kvalitet, kontinuitet och jämlik vård.
Utveckling av nationella taxan
Nationella taxan är ett viktigt verktyg för att stödja små, professionsledda verksamheter. Det systemet behöver dock utvecklas. Staten behöver säkra rättssäkerheten för utförarna samtidigt som man behöver säkerställa kvaliteten för patienterna genom ändamålsenlig kontroll och uppföljning.
Läkare verksamma inom nationella taxan är erfarna specialister inom sina respektive områden som kan erbjuda högkvalitativ vård till en låg kostnad. Vi önskar att systemet bättre tillvaratar dessa läkares kompetens och kapacitet, inklusive möjligheten att bidra med handledning och utbildningsplatser för ST-läkare.
Systemet bidrar till kontinuitet för patienterna, flexibilitet för vården och gör det möjligt för läkare att fortsätta arbeta kliniskt över tid – även när traditionella anställningsformer upplevs oattraktiva. Det är ett värdefullt komplement till regiondriven vård och stärker vårdens långsiktiga kapacitet.
Specialiserad vård utanför sjukhus, tillsammans med förbättrade möjligheter för delad arbetstid mellan olika vårdgivare
Öppen specialiserad vård som drivs utanför sjukhus ökar vårdens effektivitet och tillgänglighet. Läkare måste dock ges bättre möjligheter att kombinera tjänstgöring på sjukhus med arbete i fristående öppenvårdsenheter. Det är viktigt för att det ökar flexibiliteten vid arbetstoppar, för att ST-läkare ska få en bredd i sin utbildning, för kompetensutvecklingen och för att sjukhusens jourbörda då kan delas mellan fler läkare.
