Läkarförbundet vill att:
- Staten ska dimensionera och samordna läkares AT-, BT-och ST-tjänster.
- Socialstyrelsen ska ansvara för den nationella dimensioneringen och samordningen av AT-, BT- och ST-tjänster.
- Socialstyrelsen ska tillhandahålla ett nationellt dokumentationssystem för utbildningsläkare.
- Vissa offentliga huvudmän ska av staten kunna få ett utökat utbildningsuppdrag inom angivna specialiteter.
- Det ska införas ett nytt nationellt kunskapsprov som krav för läkarlegitimation.
Brist på specialistläkare
Idag har staten ansvar för grundutbildningen till läkare, medan regionerna i regel ansvarar för de kliniskt förlagda utbildningsdelarna AT, BT och ST. Det uppdraget har regionerna misslyckats med. År efter år har för få utbildningstjänster tillsatts, med brist på specialistläkare som följd. Därför vill Läkarförbundet att staten ska dimensionera och samordna alla delar i läkares utbildning, för att säkra tillgången på specialistläkare i hela landet. Staten behöver ha ansvaret för hela utbildningskedjan – från antalet platser på grundutbildningen till antalet utbildningstjänster som ska tillsättas. I den dimensioneringen behöver man också ta hänsyn till de läkare som utbildat sig utanför Sverige.
Nationellt dokumentationssystem
För att det ska vara möjligt att dimensionera ST-tjänsterna utifrån hälso- och sjukvårdens behov av specialistläkare behövs bättre statistik. Idag är det ingen som vet hur många ST-läkare som finns inom respektive specialitet. Likaså behöver hanteringen av dokument och intyg under AT, BT och ST digitaliseras. Därför behövs ett nationellt dokumentationssystem för utbildningsläkare. Ur ett sådant system, som innefattar samtliga utbildningsläkare, skulle man sedan kunna ta ut aggregerade data över antal ST-läkare per specialitet och region.
Implementering av BT och utfasning av AT
Den 1 juli 2021 trädde en ny föreskrift för läkares specialiseringstjänstgöring (ST) i kraft. Den innebär att ST ska inledas med en bastjänstgöring (BT). Implementeringen av BT behöver ske samordnat och likvärdigt i hela landet. Varje region bör inrätta en central BT-organisation för att samordna och kvalitetssäkra utbildningen.
Allmäntjänstgöringen (AT) kommer på sikt att fasas ut. Det är viktigt att regionerna fortsätter erbjuda AT, så länge som det finns läkare som behöver göra AT för att bli legitimerade. Staten behöver ta ett samordnande ansvar för utfasningen av AT.
Offentliga huvudmän med ett utökat utbildningsuppdrag
Idag kan inte alla offentliga huvudmän (regioner, kommuner eller staten) utbilda specialistläkare i den omfattning eller i alla de specialiteter som de skulle behöva. För att säkra kompetensförsörjningen av specialistläkare inom specialiteter där det råder en tydlig brist och inom specialiteter som står inför stora pensionsavgångar, ska vissa offentliga huvudmän därför kunna få ett utökat utbildningsuppdrag. En sådan lösning innebär i praktiken att en eller flera offentliga huvudmän får ett gemensamt nationellt ansvar för att säkra kompetensförsörjningen i en specialitet. Till exempel skulle Region Stockholm och Västra Götalandsregionen kunna få ett gemensamt ansvar för att garantera det nationella utbildningsbehovet av allergologer.
Nationellt kunskapsprov för läkarlegitimation
Sedan höstterminen 2021 är det svenska läkarprogrammet sex år långt och leder till läkarlegitimation. När AT och eAT-provet försvinner som kontrollfunktion och kvalitetssäkring behöver ett nytt nationellt kunskapsprov införas, som krav för läkarlegitimation. Syftet med ett sådant prov är att skapa en nationell standard för kunskapsnivån för svensk läkarlegitimation. Det bör vara likvärdiga krav för svensk läkarlegitimation, oavsett vilket land man utbildat sig i. Så är det inte idag. Därför ska det nya nationella kunskapsprovet vara gemensamt för alla läkare som vill arbeta i Sverige – oavsett om de är utbildade i Sverige, inom EU/EES eller i tredjeland. På så sätt kan det säkerställas att alla läkare som är verksamma i Sverige har en tillräcklig kunskapsnivå. En nationell kvalitetssäkring av läkarlegitimationen är även viktig för att upprätthålla patientsäkerheten och allmänhetens förtroende för läkarkåren.
Handledarutbildning för alla ST-läkare
För att utbilda läkare behövs handledare. För att säkerställa den långsiktiga tillgången av handledare som ska utbilda och handleda AT-, BT- och ST-läkare behöver samtliga ST-läkare erbjudas en formell handledarutbildning. Även underläkare som arbetar på särskilt förordnande ska, enligt föreskrift, ha tillgång till en handledare som är legitimerad läkare.
Underläkare ska inte jobba med omvårdnad
Läkare ska inte ersätta sjuksköterskor genom att anställas som ”omvårdnadsunderläkare” eller liknande. Från det att man får arbeta som underläkare med särskilt förordnande, så behöver man få arbeta som just läkare, för att utvecklas i läkarrollen och få erfarenhet av att utöva läkaryrket. Detta är extra viktigt för studenter på det nya läkarprogrammet, som blir legitimerade direkt efter examen. Underläkare med omvårdnadsinriktning får inte utföra klassiska underläkaruppgifter och träna sin kliniska kompetens och erfarenhet i samma utsträckning.
