Läkarförbundet vill att:
- Antalet platser på den svenska läkarutbildningen ska dimensioneras och samordnas efter det nationella behovet.
- Säkerställ en god handledning av läkarstudenter, genom att utöka de så kallade ALF-medlen.
- Det ska införas ett nytt nationellt kunskapsprov som krav för läkarlegitimation.
- Antalet veckor med rätt till studiemedel för läkarstudenter ska utökas till 280, från dagens 240 veckor.
- Utbildning i ledarskap ska gå som en röd tråd genom hela grundutbildningen. Att vara läkare är att vara ledare.
- Läkarutbildningar inom EU/EES ska kvalitetsgranskas.
Antalet platser och utbildningens finansiering
Antalet platser på grundutbildningen måste dimensioneras och samordnas efter landets behov. Vid dimensioneringen av hur många läkare som ska utbildas behöver både lärosätenas och regionernas utbildningskapacitet beaktas, för att säkerställa att utbildningen håller hög kvalitet.
Att handleda läkarstudenter är ett mycket viktigt uppdrag som det måste finnas tillräckligt med tid och resurser för. Därför vill Läkarförbundet se en utökning av finansieringen som bland annat bidrar till att säkerställa handledning av läkarstudenter, via det så kallade ALF-avtalet (avtal om läkarutbildning och forskning).
Nationellt kunskapsprov för läkarlegitimation
Sedan höstterminen 2021 är det svenska läkarprogrammet sex år långt och leder till läkarlegitimation. När AT och eAT-provet försvinner som kontrollfunktion och kvalitetssäkring behöver ett nytt nationellt kunskapsprov införas, som krav för läkarlegitimation. Syftet med ett sådant prov är att skapa en nationell standard för kunskapsnivån för svensk läkarlegitimation. Det bör vara likvärdiga krav för svensk läkarlegitimation, oavsett vilket land man utbildat sig i. Så är det inte idag. Därför ska det nya nationella kunskapsprovet vara gemensamt för alla läkare som vill arbeta i Sverige – oavsett om de är utbildade i Sverige, inom EU/EES eller i tredjeland. På så sätt kan det säkerställas att alla läkare som är verksamma i Sverige har en tillräcklig kunskapsnivå. En nationell kvalitetssäkring av läkarlegitimationen är viktig för att upprätthålla patientsäkerheten och allmänhetens förtroende för läkarkåren.
Förläng antalet veckor med studiemedel
Läkares grundutbildning är nu sex år lång, vilket motsvarar den maximala tiden för studiemedel. Samtidigt har många blivande läkare tidigare studier bakom sig eller behöver flera försök för att komma in på programmet, vilket gör att studiemedlen ofta inte räcker för hela utbildningen till läkare. Detta skapar ekonomisk stress som kan påverka studieresultaten negativt. Läkarförbundet vill därför att rätten till studiemedel utökas till 280 veckor.
Utbildning i ledarskap
Att vara läkare är att vara ledare. Läkarstudenter behöver därför redan tidigt under utbildningen få en introduktion till vad ledarskap innebär och varför det är en central del av läkaryrket. Kliniskt ledarskap bör genomsyra hela läkarutbildningen som en röd tråd, där studenterna får träna på ledarskap i olika situationer och arbetsuppgifter. Grundutbildningen ska också ge förståelse för vad det innebär att vara chef i svensk sjukvård. Ledarskap behöver därför beröras i de kurser och moment som handlar om sjukvårdens organisation och styrning.
Läkarutbildningar i Europa
Idag finns ett glapp mellan de krav som Sverige ställer för läkarlegitimation, och innehållet i läkarutbildningarna i vissa EU/EES-länder. Det behöver åtgärdas, och Läkarförbundet vill att politiker, myndigheter, lärosäten och vårdens arbetsgivare tar ett större ansvar för det. Läkarförbundet vill att läkarutbildningarna inom EU/EES ska granskas och ackrediteras för att säkerställa kvalitén och att grundutbildningen innehåller tillräcklig mängd teori och praktik. Att införa ett nationellt kunskapsprov före läkarlegitimation är ett annat viktigt steg mot en bättre kvalitetssäkring av läkares utbildning.
