Arbete med miljö och hållbarhet

Inför den andra globala konferensen om luftföroreningar och hälsa i Columbia i mars 2025 lanserade WHO ett upprop för bättre luftkvalitet som initierades tillsammans med flera globala hälsoorganisationer. Över 47 miljoner (!) underskrifter från läkarorganisationer, läkare och annan vårdpersonal, patientgrupper, medlemmar av civilsamhällets organisationer och individer samlades för denna uppmaning till världens ledare, däribland Läkarförbundets. Syftet med uppropet är att få beslutsfattare att sätta stopp för föroreningar och säkerställa en framtid med ren luft för alla.

En delegation från World Medical Association (WMA) deltog i COP29 i Baku i november och efterlyste starkare finansiella och politiska åtaganden för att sätta hälsa i centrum för COP29-förhandlingarna. Vårdpersonalen har en nyckelroll i att förespråka ökade investeringar i folkhälsoinfrastruktur och hållbara hälsosystem. WMA välkomnade också WHO:s specialrapport COP29 om klimatförändringar och hälsa som kräver att folkhälsa ska prioriteras i klimatförhandlingarna.

I början av november publicerades den årliga rapporten ”Lancet Countdown on health and climate change: facing record-breaking threats from delayed action”. Huvudpunkterna från årets rapport är:

Hoten mot människors välbefinnande, hälsa och överlevnad är rekordhöga

Det snabbt föränderliga klimatet utgör ett hot mot samhällen i alla länder, som står inför stigande temperaturer, dödliga väderhändelser, förändringar i överföring av smittsamma sjukdomar, skogsbränder och torka. Av de 15 indikatorer som övervakar klimatförändringsrelaterade hälsorisker, exponeringar och effekter, nåddes 10 av dem av oroande nya rekord under det senaste året av datainsamlingen.

Regeringar och företag fortsätter att ”elda på” elden

Även om åtgärder för att ta itu med klimatförändringarna begränsas av brist på finansiering, fortsätter ekonomiska resurser att allokeras till aktiviteter som skadar hälsan och hindrar övergången till en hållbar framtid. Nya rekord i fossilbränslerelaterade utsläpp, främjade av ihärdiga investeringar i fossila bränslen, minskar våra chanser att överleva. Detta drabbar de mest missgynnade värst och bidrar till att globala ojämlikheterna i hälsa växer.

Finansiering av fossila bränslen behöver snabbt omdirigeras till åtgärder som främjar hälsa och välbefinnande

Vissa begynnande tecken på framsteg och möjligheter till handling måste nu utnyttjas för att skydda hälsan inför klimatförändringarna. För att undvika de allvarligaste hälsoeffekterna av klimatförändringar krävs nu anpassade, strukturella och varaktiga förändringar inom våra energi-, transport-, jordbruks-, livsmedels- och hälsovårdssystem. Detta kräver en omvandling av de globala finanser som flyttar resurser bort från den fossilbränslebaserade ekonomin mot en hälsofrämjande framtid med nollutsläpp.

På sitt höstmöte i oktober antog den europeiska specialistläkarorganisationen UEMS ”Position paper on Planetary Health” som tagits fram av klimatarbetsgruppen Thematic Federation for Green and Sustainable Medical Practice inom UEMS. I arbetsgruppen har Sverige representeras av Olle Hollertz.

I dokumentet uppmanas beslutsfattare att vidta omedelbara åtgärder och prioritera hälsofrämjande klimatarbete på alla områden och inkludera konsekvent mental hälsa i det arbetet. Detta kan göras bl a med utbildning om både åtgärder mot klimatförändringar och klimatanpassningar för alla inom hälso- och sjukvården.

Världsläkarorganisationen WMA hade sitt höstmöte i Helsingfors i oktober. På mötet antogs ”Declaration on Prevention and Reduction of Air Pollution to Improve Air Quality” där det krävs effektiva åtgärder för att förebygga och kontrollera luftföroreningar, särskilt i tätbefolkade områden, i linje med WHO:s luftkvalitetsstandarder. WMA antog också ”Resolution on Plastics and Health” med uppmaning till alla länder att förbinda sig till ett rättvist avtal ”Plast Treaty” för att stoppa plastföroreningar, ta itu med plastens effekter på människors och planetens hälsa och överväga plastprodukternas roll i hälsosektorn.

WHO:s årliga världshälsoförsamling ägde rum i Genève den 27 maj – 1 juni 2024. Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale deltog i mötet i Sveriges delegation.
Mötet antog en ny resolution för klimat och hälsa  som uppmanar länderna att åta sig att stärka genomförandet av WHO:s globala strategi för hälsa, miljö och klimatförändringar utan att inverka på resurser avsedda för primärvården. Den nämner också miljömässigt hållbara hälsosystem och försörjningskedjor. Dessutom anses det viktigt att länder bör få stöd i utvecklingen av nationella strategier för hållbara  hälsosystem genom bland annat kapacitetsuppbyggnad av hälso- och sjukvårdspersonal och utbildning till hälso- och sjukvårdspersonal.

International Labour Organization (ILO) publicerade i april rapporten ”Ensuring safety and health at work in a changing climate” med fokus på frågor kopplat till bland annat överdriven värme och extrema väderhändelser. ILO betonar bl a vikten av mer forskning inom arbets- och miljömedicin då för närvarande är den vetenskapliga evidensbasen extremt begränsad på många kritiska områden inom arbetsmiljö och det som finns är ofta inriktad på folkhälsa, snarare än arbets- och miljömedicin. Bortsett från arbete med värmeböljor, lite är känd om de mest effektiva insatserna för att skydda arbetare från klimatförändringens olika effekter. ILO efterlyser också samarbete mellan regeringar och arbetsmarknadens parter och att kollektivavtalen i framtiden eventuellt ska behöva innehålla klimatförändringsrelaterade bestämmelser.

Inför de sista förhandlingarna om översynen av EU:s direktiv för luftkvalitet och renare luft (Ambient Air Quality Directives – AAQD) i februari 2024 skickade Läkarförbundet ett brev till klimat- och miljöministern Pourmokhtari där vi uppmanade henne att agera för att de åtgärder som förebygger sjukdomar ska få företräde i direktivet. Vi poängterade bl a att en avsaknad av tydligt datum för fullständig anpassning av EU:s luftkvalitetsstandarder till WHO:s riktlinjer skulle visa på brist på politisk vilja att förhindra negativa hälsoeffekter.
Läkarförbundet mottog ett svar från klimat- och miljöministern att regeringen arbetar för en ambitiös linje i förhandlingarna så att direktivet varken urvattnas eller blir ineffektivt.

Inför COP28-mötet i Dubai i december har WHO startat ett upprop där de uppmanar  bl a professionsorganisationer inom vården att förenas i en uppmaning till världsledare att uppfylla de åtaganden de redan har gjort, och att höja sin ambition för en hälsosammare, rättvisare och grönare framtid:
1- uppfylla Parisavtalet och påskynda utfasningen av fossila bränslen för att säkra en levande framtid för mänskligheten och rädda en miljon liv om året från luftföroreningar;
2- bygga klimattåliga hälsosystem med låga koldioxidutsläpp
3- infria löften om 100 miljarder USD per år i klimatfinansiering, och spendera detta på att rädda liv och förbättra hälsan för de mest utsatta.

Läkarförbundet skrev på WHO:s ”Call för climate” den 24 oktober.

Läkarförbundet följer via CPME noga de pågående EU-förhandlingarna om revidering av EU:s direktiv om luftkvalitet ”Ambient Air Quality Directive” (AAQD). AAQD är nyckellagstiftning inom området och en unik möjlighet att förhindra för tidig död och hälsobördan från kroniska sjukdomar inklusive luftvägssjukdomar såsom kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och astma, hjärtsjukdomar, stroke och cancer . På EU-nivå diskuterar miljöministerrådet för närvarande sin ståndpunkt om AAQD. Det är brådskande att ståndpunkten antas snart, så att rådet och parlamentet kan inleda trepartsförhandlingar och leverera konkreta hälsofördelar utan dröjsmål.
Därför har CPME den 17 oktober skickat en uppmaning till alla miljöministrar i rådet – inklusive Sveriges klimat-och miljöminister Romina Pourmokhtari – att anta en ståndpunkt som stöder en fullständig anpassning av EU:s standarder för ren luft till riktlinjerna från Världshälsoorganisationen (WHO) senast 2030. Endast detta skulle säkerställa att människor över hela Europa kan andas ren luft.

Läkarförbundet deltog den 5 oktober vid WMAs Environment Caucus-möte. Vid mötet diskuterades WMAs medverkan vid klimatkonferensen COP28 i början av december. Under den konferensen kommer för första gången att anordnas en Health Day, där frågor om klimat och hälsa kommer att lyftas, t.ex. klimatförändringarnas effekter på människors hälsa och positiva hälsoeffekter av klimatsmarta åtgärder. WMA planerar även att i samband med konferensen ordna ett sidoevent på temat ”Health systems resilience in the era of climate change and pandemics”.

Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale deltog i den svenska delegationen på WHO:s generalförsamling i maj 2023. Medlemsländerna enades bl a om en resolution som lyfter inverkan av kemikalier, avfall och miljöföroreningar på människors hälsa och hur arbetet bör intensifieras. I resolutionen uppmanades generaldirektören
– att publicera en rapport om hälsokonsekvenserna av kemikalier, avfall och föroreningar ur ett ”One Health”-perspektiv
– att uppdatera 2012 års dokument om tillståndet för vetenskapen om endokrinstörande kemikalier tillsammans med FN:s miljöprogram; och
– att stödja länder i att utveckla nationella eller regionala humana bioövervakningsprogram för kemikalier som är oroande.

Förbundet arrangerade tillsammans med CPME en hybridkonferens om antimikrobiell resistens (AMR) den 27 april med fokus på läkarens roll i kampen mot AMR. Konferensen modererades av Sofia Rydgren Stale och CPME:s ordförande Dr Christiaan Keijzer. Med vinterns uppmärksammade brist på läkemedel i flera europeiska länder i bakgrunden, var syftet med konferensen att diskutera och presentera lösningar på hur man kan förbättra försiktig användning av antibiotika i sjukvården och säkerställa hållbar tillgång till effektiva antibiotika.
Över hundra deltagare runt om i Europa deltog på konferensen som live-streamades från Läkarförbundet. Regeringens AMR ambassadör Malin Grape inledde konferensen och andra talare representerade b la European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC), EU-kommissionen, Sloveniska läkarförbundet, ReAct Europe, Strama och Folkhälsomyndigheten. Konferensen ägde rum dagen efter att förslagen till revidering av EU:s läkemedelslagstiftning och nya rekommendationer om AMR presenterades av EU-kommissionen. Därför var det extra intressant att kommissionens representant Alexandra Opalska lyfte antibiotikas påverkan på miljön som en viktig metod för att mäta restriktiv användning av antibiotika.
En rapport om konferensen kan läsas på CPMEs tidning (se s 8-10).

Den europeiska läkarorganisationen CPME antog den 25 mars 2023 en ny klimatpolicy ”CPME Policy on Climate Change and Health – Healthcare sector’s action has become a necessary and immediate priority”. Läkarförbundet har aktivt deltagit i framtagandet av policyn.  De viktigaste budskapen i policyn har samlats till en lista rekommendationer som riktar sig till EU, dess medlemsländer och politiska beslutsfattare på alla nivåer eftersom även hälso- och sjukvården måste bli koldioxidneutral i framtiden.

Klimatförändringarna har redan en inverkan på hälsan genom värmeböljor, förorenat luft och torka.  De förändrar också den geografiska spridningen av sjukdomar. Det är ett samhälleligt, politiskt, vetenskapligt och ekonomiskt nödvändighet att mildra de negativa effekterna av klimatförändringarna. Sjukvårdssektorn har en nyckelroll att spela för att minska sitt eget koldioxidavtryck och uppnå nettonollutsläpp, eftersom sektorn står för 4,4 % av utsläppen av växthusgaser globalt, och ännu mer i vissa europeiska länder.

CPME:s ordförande Dr Christiaan Keijzer sammanfattar de europeiska läkarnas vision: ”Vi måste uppfylla målen i EU:s klimatlagar, inklusive Fit for 55 (minska EU:s utsläpp med minst 55 % fram till 2030). Att minska utsläppen av växthusgaser är avgörande för att förbättra hälsan, till exempel genom att göra hållbara val inom transport och livsmedel. Läkare bör förespråka bättre skydd mot klimatförändringar, inklusive inom hälso- och sjukvårdssektorn. CPME har åtagit sig att arbeta med beslutsfattare för att göra sjukvården mer hållbar och klimatneutral.”

I år reviderar EU direktiven om luftkvalitet, vilket ger en avgörande möjlighet att förbättra miljöstandarderna för folkhälsan. Luftföroreningar orsakar tusentals för tidiga dödsfall och ohälsa i Europa varje år. På senaste mötet för CPME i mars 2023 fick Läkarförbundet ta del av CPME:s arbete för bättre luftkvalitet. CPME anser att EU:s luftkvalitetslagar måste senast 2030 vara helt i linje med WHO:s riktlinjer och de senaste vetenskapliga bevisen. Rättsligt bindande gränsvärden är de mest skyddande och effektiva för alla föroreningar – även ozon bör omfattas av ett gränsvärde, inte ett målvärde. Hälso- och sjukvårdspersonal bör involveras i planeringen av åtgärder för bättre luftkvalitet, informeras om luftkvaliteten och utbildas för att kunna informera patienterna.

I november 2022 fick Läkarförbundet vara en del av WMA:s delegation till COP27 i Egypten. Läkarförbundet representerades av Lars Rocksén. WMA:s delegation bestod av två grupper som var på plats under varsin vecka. Arbetet koordinerades tillsammans med Global Climate Health Alliance som består av i huvudsak organisationer med vårdpersonal från hela världen. Hälsa fanns inte med på den officiella agendan för COP27, men hälsoorganisationer har arbetat intensivt för att se till att kopplingarna mellan hälsa och klimatförändringar i allt högre grad erkänns av beslutsfattare. Uppgifterna på plats var fokuserade på att följa de förhandlingar som genomfördes och att i samråd med övriga ta kontakt med ländernas delegationer för att på så sätt lyfta hälsoaspekter på klimatfrågan för att få in detta i avtalstexten.

På den europeiska specialistläkarorganisationen UEMS:s höstmöte i Aten i oktober 2022 röstade Läkarförbundet för att en ny arbetsgrupp ska bildas vars syfte är att stödja påverkansarbetet på EU-nivå för en mer grön och hållbar medicinsk specialistmottagning (Thematic federation in green/ sustainable medical specialist practice). Förslaget röstades igenom och förbundet kommer att följa arbetet i denna arbetsgrupp.

Läkarförbundet deltog vid WMAs Environment Caucus-möte den 6 oktober 2022. Vid mötet diskuterades bl.a. COP27, som ska hållas i Egypten i november och där Läkarförbundets Lars Rocksén kommer att ingå i WMAs delegation. Under COP27 kommer WMA-delegationen att samarbeta med andra internationella organisationer och försöka få till stånd möten med regeringsföreträdare och ministrar från olika länder, i syfte att lyfta klimatförändringarnas hälsoeffekter.

Den 8 oktober antogs en uppdaterad version av WMA International Code of Medical Ethics. Läkarförbundet har ingått i arbetsgruppen som jobbat med revideringen. I den uppdaterade versionen finns en ny punkt om miljöhänsyn, som lyder: “The physician should strive to practise medicine in ways that are environmentally sustainable with a view to minimising environmental health risks to current and future generations.”

WMA:s tidskrift World Medical Journal lyfter i år olika klimatfrågor vid varje nummer där exempel och idéer från olika medlemsorganisationer presenteras kring ett tema. I nr 2 på sidan 45 i tidningen kan du läsa förbundets bidrag till temat ”World Oceans day” och i nr 3 på sidan 21 i tidningen kan du läsa förbundets bidrag till temat ”International Day of Clean Air for Blue Skies”.

I mars 2022 var Sofia Rydgren Stale inbjuden som talare i ett internationellt webinarium om läkemedlens påverkan på miljön som arrangerades av FEAM, Federation of European Academies of Medicine. Ett av huvudmålen för Europeiska kommissionens läkemedelsstrategi 2020 syftar till att garantera att framtida innovationer, vetenskap och teknik inom läkemedelsområdet tillgodoser patienters behov samtidigt som de minskar miljöavtrycket. Därför hade FEAM bjudit in sakkunniga, beslutsfattare, företrädare för industrin och det civila samhället för att utbyta åsikter och öka medvetenheten om läkemedlens påverkan på miljön, ge praktiska rekommendationer om hur man bättre kan hantera och minska slöseriet med läkemedel i miljön.
Sofia Rydgren Stale representerade den europeiska läkarorganisationen CPME och hon talade bl a om att läkare bör informera patienter om att utgångna eller oanvända läkemedel ska återlämnas för lämplig kassering. Hälso- och sjukvårdspersonal måste också få fortbildning om den senaste utvecklingen inom läkemedelsområdet och god praxis för att minimera läkemedels negativa påverkan på miljön. De bör förses med tydliga, evidensbaserade riktlinjer för förskrivning av läkemedel som utgör risk för miljön.
Webinariet kan ses i sin helhet på Youtube.

Läkarförbundet deltog i april 2022 i WMAs s.k. Environment Caucus, ett forum för diskussion av klimat- och miljöfrågor.

Under mötet diskuterades WMAs arbete under klimatkonferensen COP26 i Glasgow hösten 2021 och det konstaterades att det under konferensen fanns ett större intresse än tidigare av att diskutera klimatförändringarnas hälsoeffekter. Förhoppningsvis förstärks detta intresse ytterligare under nästa klimatkonferens, COP27, i november 2022. WMA hoppas kunna skicka en delegation även till den konferensen.

Vidare diskuterades uppropet Healthy Climate Prescription, som uppmanar länder och regeringar att vidta åtgärder för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader och att bygga in hälso- och jämlikhetsaspekter i sina klimatåtgärder. Uppropet, som stöds av WHO, har undertecknats av WMA, liksom av bl.a. norska och danska läkarförbunden. Läkarförbundet undertecknade uppropet den 20 april 2022.

Därutöver lyftes intiativet My Green Doctor, som syftar till att hjälpa vårdgivare att göra en grön omställning av sin verksamhet.

EU har vidtagit ytterligare steg för att agera på klimatförändringarnas hälsoeffekter genom bland annat EU4Health-programmet och inrättandet av European Climate and Health Observatory, samordnat av Europeiska miljöbyrån (EEA). I ett vidare europeiskt sammanhang främjar WHO:s europeiska regions arbetsgrupp för miljö- och hälsofrågor integrationen av klimatfrågor på hälsoagendor.
Rapporten Lancet Countdown i Europa övervakar klimatförändringar inom olika domäner. CPME har bidragit till fyra Lancet Countdown policyöversikter. De har fokuserat på olika hälsorelaterade ämnen som värme och värmeböljor, urbana grönområden, energisystem, kolavveckling, luftföroreningar, infektionssjukdomar, klimatförändringar på stadsnivå, hälsorelaterade ekonomiska kostnader, klimatberoende myggburen sjukdomsöverföring och mediabevakningen av klimatförändringar och hälsa.
I november 2021 beslutade CPME att inrätta en ny arbetsgrupp för att revidera CPME:s klimatpolicy då den tidigare CPME-policyn är från 2009. Arbetsgruppen påbörjade sitt arbete i samband med CPME:s vårmöte i mars 2022 och policyn planeras vara färdig våren 2023. Läkarförbundet deltar aktivt i denna arbetsgrupp.