Partierna lämnar Företagshälsovården utan vallöften

Ser ni företagshälsovården som en viktig aktör för minskade sjuktal och skapandet av långsiktigt friska arbetsplatser?

Socialdemokraterna

Ja.

Moderaterna

Ja, enligt enkäter som parterna inom PTK, LO och Svenskt Näringsliv gjort använder nästan 8 av 10 företag företagshälsovården eller andra expertresurser inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering.  De flesta företag ser positiva effekter, bland annat när det gäller bättre arbetsmiljö, bättre fysisk och psykisk hälsa, samt lägre sjukfrånvaro.

Sverigedemokraterna

Självklart är företagshälsovården viktig i detta arbete. SD föreslår att staten övertar hela sjuklöneansvaret för arbetsgivare med upp till 9 anställda vilket minskar risken för småföretag att nyanställa. Samtidigt efterfrågar vi ett ökat engagemang från arbetsgivaren för att förebygga ohälsa, exempelvis utmattningssyndrom som har vuxit kraftigt på senare år.

Centerpartiet

Ja.

Vänsterpartiet

Ja. Företagshälsovården kan, med sin breda kompetens, bidra till att förebygga och motverka arbetsrelaterad ohälsa på arbetsplatserna. Vi kan dock konstatera att företagshälsovården idag fungerar bristfälligt. För det första är det bara omkring 65 procent av arbetstagarna som har tillgång till företagshälsovård. För det andra är tillgången till företagshälsovård markant högre bland tjänstemän än bland arbetare och högre bland män jämfört med kvinnor. För det tredje används företagshälsovården sällan för att motverka ohälsa på jobbet. I stället anlitas ofta tjänsterna när någon redan blivit sjuk.  Vänsterpartiet anser att alla arbetstagare ska ha tillgång till en kvalitetssäkrad företagshälsovård som bidrar till att stärka det systematiska förebyggande arbetsmiljöarbetet. Vi har lyft denna fråga såväl i egna riksdagsmotioner som i budgetförhandlingar med regeringen, dessvärre ännu utan framgång.

Miljöpartiet

Ja, företagshälsovården har en viktig funktion i att stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet och motverka arbetsplatsrelaterad ohälsa, samt i rehabilitering. Grön hälsopolitik handlar om att forma samhället så att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete prioriteras upp, så vi ser absolut företagshälsovården som en viktig aktör i detta.

Kristdemokraterna

Ja. I arbetet med rehabilitering och att få tillbaka människor i arbetslivet, ser vi Företagshälsovården som en alltför outnyttjad resurs. Företagshälsovården står nära arbetslivet vilket är en stor fördel som borde utnyttjas bättre.

Kommer ni i sådana fall att verka för att företagshälsovården blir en partner i rehabiliteringskedjan mellan hälso- och sjukvården och arbetsgivaren?

Socialdemokraterna

Företagshälsovården är en viktig part i arbetet för att öka hälsan och minska sjukfrånvaron i arbetslivet. I avsiktsförklaringen för friskare arbetsplatser lyfts företagshälsovården fram som ett viktigt stöd för rehabilitering och förebyggande arbete inom kommuner och landsting.

Moderaterna

Vi tycker att företag ska använda extern kompetens när så behövs. Parterna har utvecklat riktlinjer för att bistå företagen när de ska köpa in arbetsmiljö- och hälsotjänster – det ser vi positivt på. Vi är även positiva till samverkan mellan olika aktörer i syfte att förbättra rehabiliteringskedjan.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna tycker att allt arbete kring rehabilitering ska involvera de parter som berörs och har möjligheter att bidra till framsteg. Detta bör även omfatta företagshälsovården, vilken ju inte sällan har goda kunskaper om den aktuella försäkringstagaren.

Centerpartiet

Detta bör avgöras från fall till fall.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet anser att företagshälsovården i första hand bör användas för att förebygga och motverka arbetsrelaterad ohälsa. Vi är dock beredda att se över möjligheten att företagshälsovården får en tydligare roll i rehabiliteringskedjan. Tyngdpunkten bör dock ligga på det förebyggande arbetet – där behövs insatserna mest.

Miljöpartiet

Det är viktigt att arbetsgivaren har möjlighet att beställa företagshälsovård utifrån sina specifika behov, vilka kan se väldigt olika ut beroende på hur arbetsförhållandena ser ut eller hur stort företaget är. Företagshälsovården med sin expertis kan i många fall spela en stor roll i att ge rehabiliteringsstöd till arbetsgivaren, i de fall kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker till. Den 1 juli 2018 träder nya bestämmelser i kraft om en förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Det nuvarande arbetsplatsnära stödet byter namn till arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd och kan fortsättningsvis ges även för planering, genomförande och uppföljning av åtgärder för återgång i arbete. Stödet som kan ges till arbetsgivare, för att till exempel anlita företagshälsovård, höjs också.

Kristdemokraterna

Ja. Vi vill använda Företagshälsan mer och tidigt i sjukskrivningsförloppet. Frågan är mångdimensionell. Både kommun, landsting och ett statligt perspektiv behövs.

Hur avser ni att genomföra detta?

Socialdemokraterna

Vi är beredda att verka för en stärkt företagshälsovård. För att få fler läkare att utbilda sig inom tilläggsspecialiteten arbetsmedicin har regeringen avsatt 10 mnkr för stöd till företagshälsovårdens kompetensförsörjning. Vi är beredda att driva att de offentliga arbetsgivarna får i uppdrag att föregå med gott exempel och därmed vara drivande när det gäller att teckna avtal för företagshälsovård

Moderaterna

Vi vill framförallt skapa bättre villkor för företagande, t.ex. genom minskat regelkrångel, så att företagen kan fokusera på sina kärnuppgifter och skapa goda miljöer för sina medarbetare.

Sverigedemokraterna

Inget svar

Centerpartiet

Centerpartiet vill se en sjukförsäkring som ger tidigt stöd och hjälp till återgång i arbete med täta och tidiga uppföljningar och avstämningar mellan den sjukskrivna, arbetsgivaren, Försäkringskassan och läkaren. Vi vill se anpassade flexibla lösningar för successiv återgång i arbete där den sjukskrivna ges mer utrymme att pröva hur mycket hen klarar av att jobba. Varje människa och situation är unik. Det viktiga är att arbeta i någon form och bryta isoleringen eller helst aldrig hamna i isolering.

Vänsterpartiet

Vi vill att regeringen tar initiativ till att, i samverkan med parterna, skapa en effektiv, kvalitetssäkrad företagshälsovård som omfattar alla arbetstagare på arbetsmarknaden. Inom ramen för detta arbete bör man diskutera företagshälsovårdens roll i rehabiliteringskedjan.

Miljöpartiet

Se svar ovan under 1 b.

Kristdemokraterna

Se över om Örebro-formuläret kan användas. Det används i andra länder med goda resultat. Det behövs en speciell enhet/ institution som samordnar allt med sjukskrivningar och till vilken överklagningsärenden från Försäkringskassan går istället för till den enskilde läkaren. På så sätt avlastar vi läkaren. Vi vill lägga in ”återgång till arbetet” i förfrågningsunderlaget i vårdval Långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och utmattningssyndrom. Vi vill ta bort ”objektiva fynd” som ett krav för sjukskrivning inom psykiatri och rehabilitering, och istället åter låta validerade självskattningsinstrument bli ett redskap i området psykiatri och rehabilitering.

Anser ni att det skulle finnas ett värde i jämlik arbetshälsa för alla anställda?

Socialdemokraterna

Ja. Se också föregående fråga.

Moderaterna

Vi anser självklart att det finns ett värde i en god och jämlik arbetshälsa för alla anställda

Sverigedemokraterna

Det är en självklarhet att en jämlik hälsovård är att eftersträva.

Centerpartiet

Ja.

Vänsterpartiet

Ja. Det finns en tydlig socioekonomisk fördelning av vilka som drabbas av arbetsorsakade besvär. Personer med hög inkomst och med eftergymnasial utbildning drabbas i mindre utsträckning än personer med låg inkomst och kortare utbildning. Det finns även stora skillnader mellan tjänstemän och arbetare vad gäller tillgång till företagshälsovård. För att uppnå en jämlik arbetshälsa krävs dels en sammanhållen och långsiktig arbetsmiljöpolitik som utjämnar klyftorna i arbetshälsa på arbetsmarknaden, dels en företagshälsovård som omfattar alla arbetstagare.

Miljöpartiet

Ja

Kristdemokraterna

Ja, det är viktigt att arbetshälsan är god för alla.

Anser ni då att det skall finnas krav/incitament för alla arbetsgivare att anlita arbetsmedicinsk expertis?

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna menar att det behövs en strategi och en prioritering av arbetet kring en förbättrad företagshälsovård. Först och främst handlar det om att få till stånd en utveckling av kvalitetssäkrad företagshälsovård. Vi är beredda att utreda obligatorisk företagshälsovård.

Moderaterna

Det finns tydliga regler när det gäller arbetsgivares ansvar att arbeta systematiskt med arbetsmiljö och gällande rehabiliteringsansvaret. Men det bör vara upp till varje företag att avgöra om kompetensen ska finnas internt eller externt.

Sverigedemokraterna

Incitament som uppmuntrar arbetsgivare att anlita medicinsk expertis är att föredra över krav, men det är i huvudsak en fråga för arbetsmarknadens parter.

Centerpartiet

Incitamenten finns idag i form av att friska arbetsplatser fungerar bättre och är mer lönsamma.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet anser att alla arbetstagare ska ha tillgång till en kvalitetssäkrad företagshälsovård. Vi vill att regeringen tar initiativ till att, i samverkan med parterna, skapa en effektiv, kvalitetssäkrad företagshälsovård som omfattar alla arbetstagare på arbetsmarknaden.  Vi ser behovet av och arbetar för en genomgripande och kraftfull sådan satsning. Exakt hur den ska utformas, och vilka krav som ska ställas på arbetsgivarna, är en fråga som bör diskuteras inom ramen för detta arbete.

Miljöpartiet

Förutsättningarna kan se väldigt olika ut för arbetsgivare, inte minst beroende på företagets storlek, så vi är inte säkra att ett krav är rätt väg att gå. Däremot tycker vi att det är rätt att ge incitament till arbetsgivare att kunna anlita arbetsmedicinsk expertis, vilket regeringen nu också har gjort genom att förbättra det arbetsplatsnära stödet, som nu också kan användas för att finansiera expertstöd för arbetsgivare vid planering och genomförande av åtgärder på arbetsplatsen.

Kristdemokraterna

I arbetsmiljölagen finns inskrivet att arbetsgivaren ska svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Det ligger också i arbetsgivarens egenintresse att se till att anställda mår bra och att det finns hälso- och arbetsmiljötjänster för att exempelvis undvika sjukskrivningar. Många arbetsgivare, framför allt mindre företag, har dock svårt att leva upp till de skyldigheter och förväntningar som ställs på dem enligt nuvarande regler. Vi föreslår därför att arbetsgivarna ska kunna erbjudas en personlig arbetsplatsrådgivare som ett stöd både när det gäller arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet generellt och i enskilda rehabiliteringsfall. Genom stödet kan arbetsgivarens kunskap om arbetsmiljölagens krav på arbetsanpassning och rehabilitering öka. Arbetsgivaren får då också ökade kunskaper om hur rehabilitering går till i praktiken. Därmed kan den arbetslivsinriktade rehabiliteringen integreras med det förebyggande arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen.

Anser ni att, för att möjliggöra fortsatt utbildning av företagsläkare (specialister i arbetsmedicin), statliga medel behöver tillföras genom MynAK.

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna menar att det är viktigt att det fortsätter att finnas en utbildning för företagsläkare. När det gäller företagshälsovården har det skett både direkt och indirekta satsningar sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde. De direkta satsningarna består av t.ex. ökade anslag för kompetensförsörjning. De indirekta satsningarna rör t.ex. ökade anslag till Arbetsmiljöverket, satsningar som i sin tur stödjer ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Moderaterna

Vi har i dagsläget inga förslag om att tillföra statliga medel för detta ändamål.

Sverigedemokraterna

I nuläget lutar sig statliga myndigheter mot utlåtande från läkare som ibland ens aldrig träffat individen i fråga vilket är orimligt. Läkarutlåtandet bör vara oberoende och alltid fokusera att på bästa sätt återställa hälsa för den drabbade. Att kanalisera medel för detta via MynAK kan vara ett bra sätt att åstadkomma detta.

Centerpartiet

Det är ett stort problem som måste ses över.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet har ännu inte tagit ställning till hur detta ska genomföras konkret, men vi är beredda att se över frågan eftersom vi känner till problemet och ser det som allvarligt.

Miljöpartiet

Genom att regeringen nu har inrättat Myndigheten för arbetslivsmiljökunskap, ökar möjligheten till att sammanställa och analysera kunskap inom arbetsmiljöområdet, något som saknats sedan Arbetslivsinstitutet lades ner. En viktig del av uppdraget blir att se över bland annat kompetensförsörjning och utveckling av företagshälsovården, något vi nära kommer att följa resultatet av. Vi har ännu inte tagit ställning till om statliga medel behöver tillföras.

Kristdemokraterna

Vi vill fortsätta att nationalisera den 3-dagarsutbildning som införts på AT-läkarutbildningen om försäkringsmedicin.

Hur mycket är ert parti i så fall berett att tillskjuta?

Socialdemokraterna

För tillfället för vi inga pengadiskussioner. Se också svar på fråga 1c.

Moderaterna

Vi har i dagsläget inga förslag om att tillföra statliga medel för detta ändamål.

Sverigedemokraterna

Vi utreder vanligtvis potentiella satsningar via Riksdagens Utredningstjänst för att undvika partsinlagor i budgetprocessen. Gällande arbetsmiljöfrågor så kommer vi diskutera detta i kommande budgetarbete men vi har ännu inte nått ett beslut.

Centerpartiet

Det har vi inte tagit ställning till.

Vänsterpartiet

Se svar 3a ovan. Inom ramen för en sådan lösning menar vi att staten bör vara beredd att tillskjuta betydande medel.

Miljöpartiet

Vi har ännu inte tagit ställning till om statliga medel behöver tillföras.

Kristdemokraterna

Den frågan avgörs i budgetprocessen.

Rehabiliteringskedjan

A. Ser ni företagshälsovården som en viktig aktör för minskade sjuktal och skapandet av långsiktigt friska arbetsplatser?

Svar: Ja, enligt enkäter som parterna inom PTK, LO och Svenskt Näringsliv gjort använder nästan 8 av 10 företag företagshälsovården eller andra expertresurser inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering.  De flesta företag ser positiva effekter, bland annat när det gäller bättre arbetsmiljö, bättre fysisk och psykisk hälsa, samt lägre sjukfrånvaro.

B. Kommer ni i sådana fall att verka för att företagshälsovården blir en partner i rehabiliteringskedjan mellan hälso- och sjukvården och arbetsgivaren?

Svar: Vi tycker att företag ska använda extern kompetens när så behövs. Parterna har utvecklat riktlinjer för att bistå företagen när de ska köpa in arbetsmiljö- och hälsotjänster – det ser vi positivt på. Vi är även positiva till samverkan mellan olika aktörer i syfte att förbättra rehabiliteringskedjan.

c. Hur avser ni att genomföra detta?

Svar: Vi vill framförallt skapa bättre villkor för företagande, t.ex. genom minskat regelkrångel, så att företagen kan fokusera på sina kärnuppgifter och skapa goda miljöer för sina medarbetare.

Jämlik hälsa

a. Anser ni att det skulle finnas ett värde i jämlik arbetshälsa för alla anställda

Svar: Vi anser självklart att det finns ett värde i en god och jämlik arbetshälsa för alla anställda.

b, Anser ni då att det skall finnas krav/incitament för alla arbetsgivare att anlita arbetsmedicinsk expertis?

Svar: Det finns tydliga regler när det gäller arbetsgivares ansvar att arbeta systematiskt med arbetsmiljö och gällande rehabiliteringsansvaret. Men det bör vara upp till varje företag att avgöra om kompetensen ska finnas internt eller externt.

3. Företagshälsovårdens framtid

Företagsläkarna har en medelålder på 62 år. Intresset för branschen är stort bland yngre läkare, men tillströmningen av nya specialister är långsam på grund av att specialiseringstjänstgöringen helt bekostas av privata medel, till skillnad från samtliga andra specialiteter som finansieras av offentliga medel antingen från landstiget (även om tjänstgöring sker vid en privat vårdinrättning), eller som i rättsmedicinarnas fall, av staten.

Anser ni att, för att möjliggöra fortsatt utbildning av företagsläkare (specialister i arbetsmedicin), statliga medel behöver tillföras genom MynAK.

Svar: Inget svar

b. Hur mycket är ert parti i så fall berett att tillskjuta?

Svar: Vi har i dagsläget inga förslag om att tillföra statliga medel för detta ändamål.

Rehabiliteringskedjan

a. Ser ni företagshälsovården som en viktig aktör för minskade sjuktal och skapandet av långsiktigt friska arbetsplatser?

Svar: Ja.

b. Kommer ni i sådana fall att verka för att företagshälsovården blir en partner i rehabiliteringskedjan mellan hälso- och sjukvården och arbetsgivaren?

Svar: Detta bör avgöras från fall till fall.

c. Hur avser ni att genomföra detta?

Svar: Centerpartiet vill se en sjukförsäkring som ger tidigt stöd och hjälp till återgång i arbete med täta och tidiga uppföljningar och avstämningar mellan den sjukskrivna, arbetsgivaren, Försäkringskassan och läkaren.
Vi vill se anpassade flexibla lösningar för successiv återgång i arbete där den sjukskrivna ges mer utrymme att pröva hur mycket hen klarar av att jobba. Varje människa och situation är unik. Det viktiga är att arbeta i någon form och bryta isoleringen eller helst aldrig hamna i isolering.

2. Jämlik hälsa

a. Anser ni att det skulle finnas ett värde i jämlik arbetshälsa för alla anställda

Svar: Ja.

b. Anser ni då att det skall finnas krav/incitament för alla arbetsgivare att anlita arbetsmedicinsk expertis?

Svar: Incitamenten finns idag i form av att friska arbetsplatser fungerar bättre och är mer lönsamma.

3. Företagshälsovårdens framtid

a. Företagsläkarna har en medelålder på 62 år. Intresset för branschen är stort bland yngre läkare, men tillströmningen av nya specialister är långsam på grund av att specialiseringstjänstgöringen helt bekostas av privata medel, till skillnad från samtliga andra specialiteter som finansieras av offentliga medel antingen från landstiget (även om tjänstgöring sker vid en privat vårdinrättning), eller som i rättsmedicinarnas fall, av staten.

Anser ni att, för att möjliggöra fortsatt utbildning av företagsläkare (specialister i arbetsmedicin), statliga medel behöver tillföras genom MynAK.

Svar: Det är ett stort problem som måste ses över.

b. Hur mycket är ert parti i så fall berett att tillskjuta?

Svar: Det har vi inte tagit ställning till.

1. Rehabiliteringskedjan

a. Ser ni företagshälsovården som en viktig aktör för minskade sjuktal och skapandet av långsiktigt friska arbetsplatser?

Svar: Ja. I arbetet med rehabilitering och att få tillbaka människor i arbetslivet, ser vi Företagshälsovården som en alltför outnyttjad resurs. Företagshälsovården står nära arbetslivet vilket är en stor fördel som borde utnyttjas bättre.

b. Kommer ni i sådana fall att verka för att företagshälsovården blir en partner i rehabiliteringskedjan mellan hälso- och sjukvården och arbetsgivaren?

Svar: Ja. Vi vill använda Företagshälsan mer och tidigt i sjukskrivningsförloppet. Frågan är mångdimensionell. Både kommun, landsting och ett statligt perspektiv behövs.

c. Hur avser ni att genomföra detta?

Svar: Se över om Örebro-formuläret kan användas. Det används i andra länder med goda resultat. Det behövs en speciell enhet/ institution som samordnar allt med sjukskrivningar och till vilken överklagningsärenden från Försäkringskassan går istället för till den enskilde läkaren. På så sätt avlastar vi läkaren. Vi vill lägga in ”återgång till arbetet” i förfrågningsunderlaget i vårdval Långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och utmattningssyndrom. Vi vill ta bort ”objektiva fynd” som ett krav för sjukskrivning inom psykiatri och rehabilitering, och istället åter låta validerade självskattningsinstrument bli ett redskap i området psykiatri och rehabilitering.

2. Jämlik hälsa

a. Anser ni att det skulle finnas ett värde i jämlik arbetshälsa för alla anställda

Svar: Ja, det är viktigt att arbetshälsan är god för alla.

b. Anser ni då att det skall finnas krav/incitament för alla arbetsgivare att anlita arbetsmedicinsk expertis?

Svar: I arbetsmiljölagen finns inskrivet att arbetsgivaren ska svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Det ligger också i arbetsgivarens egenintresse att se till att anställda mår bra och att det finns hälso- och arbetsmiljötjänster för att exempelvis undvika sjukskrivningar. Många arbetsgivare, framför allt mindre företag, har dock svårt att leva upp till de skyldigheter och förväntningar som ställs på dem enligt nuvarande regler.

Vi föreslår därför att arbetsgivarna ska kunna erbjudas en personlig arbetsplatsrådgivare som ett stöd både när det gäller arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet generellt och i enskilda rehabiliteringsfall. Genom stödet kan arbetsgivarens kunskap om arbetsmiljölagens krav på arbetsanpassning och rehabilitering öka. Arbetsgivaren får då också ökade kunskaper om hur rehabilitering går till i praktiken. Därmed kan den arbetslivsinriktade rehabiliteringen integreras med det förebyggande arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen.

3. Företagshälsovårdens framtid

a. Företagsläkarna har en medelålder på 62 år. Intresset för branschen är stort bland yngre läkare, men tillströmningen av nya specialister är långsam på grund av att specialiseringstjänstgöringen helt bekostas av privata medel, till skillnad från samtliga andra specialiteter som finansieras av offentliga medel antingen från landstiget (även om tjänstgöring sker vid en privat vårdinrättning), eller som i rättsmedicinarnas fall, av staten.

Anser ni att, för att möjliggöra fortsatt utbildning av företagsläkare (specialister i arbetsmedicin), statliga medel behöver tillföras genom MynAK.

Svar: Vi vill fortsätta att nationalisera den 3-dagarsutbildning som införts på at-läkarutbildningen om försäkringsmedicin.

b. Hur mycket är ert parti i så fall berett att tillskjuta?

Svar: Den frågan avgörs i budgetprocessen.

Rehabiliteringskedjan

a. Ser ni företagshälsovården som en viktig aktör för minskade sjuktal och skapandet av långsiktigt friska arbetsplatser?

Svar: Självklart är företagshälsovården viktig i detta arbete. SD föreslår att staten övertar hela sjuklöneansvaret för arbetsgivare med upp till 9 anställda vilket minskar risken för småföretag att nyanställa. Samtidigt efterfrågar vi ett ökat engagemang från arbetsgivaren för att förebygga ohälsa, exempelvis utmattningssyndrom som har vuxit kraftigt på senare år.

b. Kommer ni i sådana fall att verka för att företagshälsovården blir en partner i rehabiliteringskedjan mellan hälso – och sjukvården och arbetsgivaren?

Svar: Sverigedemokraterna tycker att allt arbete kring rehabilitering ska involvera de parter som berörs och har möjligheter att bidra till framsteg. Detta bör även omfatta företagshälsovården, vilken ju inte sällan har goda kunskaper om den aktuella försäkringstagaren.

2. Jämlik hälsa

a. Anser ni att det ska finnas ett värde i jämlik hälsa för alla anställda?

Svar: Det är en självklarhet att en jämlik hälsovård är att eftersträva.

b. Anser ni då att det skall finnas krav/incitament för alla arbetsgivare att anlita arbetsmedicinsk expertis?

Svar: Incitament som uppmuntrar arbetsgivare att anlita medicinsk expertis är att föredra över krav, men det är i huvudsak en fråga för arbetsmarknadens parter.

Företagshälsovårdens framtid

a. Anser ni att för att möjliggöra fortsatt utbildning av företagsläkare (specialister i arbetsmedicin) statliga medel behöver tillföras genom MynAK?

Svar: I nuläget lutar sig statliga myndigheter mot utlåtande från läkare som ibland ens aldrig träffat individen i fråga vilket är orimligt. Läkarutlåtandet bör vara oberoende och alltid fokusera att på bästa sätt återställa hälsa för den drabbade. Att kanalisera medel för detta via MynAK kan vara ett bra sätt att åstadkomma detta.

b. Hur mycket är ert parti i så fall berett att tillskjuta?

Svar: Vi utreder vanligtvis potentiella satsningar via Riksdagens Utredningstjänst för att undvika partsinlagor i budgetprocessen. Gällande arbetsmiljöfrågor så kommer vi diskutera detta i kommande budgetarbete men vi har ännu inte nått ett beslut.

1. Rehabiliteringskedjan

a. Ser ni företagshälsovården som en viktig aktör för minskade sjuktal och skapandet av långsiktigt friska arbetsplatser?

Svar: Ja.

b. Kommer ni i sådana fall att verka för att företagshälsovården blir en partner i rehabiliteringskedjan mellan hälso- och sjukvården och arbetsgivaren?

Svar: Företagshälsovården är en viktig part i arbetet för att öka hälsan och minska sjukfrånvaron i arbetslivet. I avsiktsförklaringen för friskare arbetsplatser lyfts företagshälsovården fram som ett viktigt stöd för rehabilitering och förebyggande arbete inom kommuner och landsting.

c. Hur avser ni att genomföra detta?

Svar: Vi är beredda att  verka för en stärkt företagshälsovård. För att få fler läkare att utbilda sig inom tilläggsspecialiteten arbetsmedicin har regeringen avsatt 10 mkr för stöd till företagshälsovårdens kompetensförsörjning.

Vi är beredda att driva att de offentliga arbetsgivarna får i uppdrag att föregå med gott exempel och därmed vara drivande när det gäller att teckna avtal för företagshälsovård.

2. Jämlik hälsa

a. Anser ni att det skulle finnas ett värde i jämlik arbetshälsa för alla anställda

Svar: Ja. Se också föregående fråga.

b. Anser ni då att det skall finnas krav/incitament för alla arbetsgivare att anlita arbetsmedicinsk expertis?

Svar: Socialdemokraterna menar att det behövs en strategi och en prioritering av arbetet kring en förbättrad företagshälsovård. Först och främst handlar det om att få till stånd en utveckling av kvalitetssäkrad företagshälsovård. Vi är beredda att utreda obligatorisk företagshälsovård.

3. Företagshälsovårdens framtid

a. Företagsläkarna har en medelålder på 62 år. Intresset för branschen är stort bland yngre läkare, men tillströmningen av nya specialister är långsam på grund av att specialiseringstjänstgöringen helt bekostas av privata medel, till skillnad från samtliga andra specialiteter som finansieras av offentliga medel antingen från landstiget (även om tjänstgöring sker vid en privat vårdinrättning), eller som i rättsmedicinarnas fall, av staten.

Anser ni att, för att möjliggöra fortsatt utbildning av företagsläkare (specialister i arbetsmedicin), statliga medel behöver tillföras genom MynAK.

Svar: Socialdemokraterna menar att det är viktigt att det fortsätter att finnas en utbildning för företagsläkare. När det gäller företagshälsovården har det skett både direkt och indirekta satsningar sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde. De direkta satsningarna består av t.ex. ökade anslag för kompetensförsörjning. De indirekta satsningarna rör t.ex. ökade anslag till Arbetsmiljöverket, satsningar som i sin tur stödjer ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

b. Hur mycket är ert parti i så fall berett att tillskjuta?

Svar: För tillfället för vi inga pengadiskussioner. Se också svar på fråga 1c.

1. Rehabiliteringskedjan

a. Ser ni företagshälsovården som en viktig aktör för minskade sjuktal och skapandet av långsiktigt friska arbetsplatser?

Svar: Ja, företagshälsovården har en viktig funktion i att stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet och motverka arbetsplatsrelaterad ohälsa, samt i rehabilitering. Grön hälsopolitik handlar om att forma samhället så att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete prioriteras upp, så vi ser absolut företagshälsovården som en viktig aktör i detta.

b. Kommer ni i sådana fall att verka för att företagshälsovården blir en partner i rehabiliteringskedjan mellan hälso- och sjukvården och arbetsgivaren?

Svar: Det är viktigt att arbetsgivaren har möjlighet att beställa företagshälsovård utifrån sina specifika behov, vilka kan se väldigt olika ut beroende på hur arbetsförhållandena ser ut eller hur stort företaget är. Företagshälsovården med sin expertis kan i många fall spela en stor roll i att ge rehabiliteringsstöd till arbetsgivaren, i de fall kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker till. Den 1 juli 2018 träder nya bestämmelser i kraft om en förstärkt rehabilitering  för återgång i arbete. Det nuvarande arbetsplatsnära stödet byter namn till arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd och kan fortsättningsvis ges även för planering, genomförande och uppföljning av åtgärder för återgång i arbete. Stödet som kan ges till arbetsgivare, för att till exempel anlita företagshälsovård, höjs också.

c. Hur avser ni att genomföra detta?

Svar: Se ovan.

2. Jämlik hälsa

a. Anser ni att det skulle finnas ett värde i jämlik arbetshälsa för alla anställda

Svar: Ja.

b. Anser ni då att det skall finnas krav/incitament för alla arbetsgivare att anlita arbetsmedicinsk expertis?

Förutsättningarna kan se väldigt olika ut för arbetsgivare, inte minst beroende på företagets storlek, så vi är inte säkra att ett krav är rätt väg att gå. Däremot tycker vi att det är rätt att ge incitament till arbetsgivare att kunna anlita arbetsmedicinsk expertis, vilket regeringen nu också har gjort genom att förbättra det arbetsplatsnära stödet, som nu också kan användas för att finansiera expertstöd för arbetsgivare vid planering och genomförande av åtgärder på arbetsplatsen.

3. Företagshälsovårdens framtid

a. Företagsläkarna har en medelålder på 62 år. Intresset för branschen är stort bland yngre läkare, men tillströmningen av nya specialister är långsam på grund av att specialiseringstjänstgöringen helt bekostas av privata medel, till skillnad från samtliga andra specialiteter som finansieras av offentliga medel antingen från landstiget (även om tjänstgöring sker vid en privat vårdinrättning), eller som i rättsmedicinarnas fall, av staten.

Anser ni att, för att möjliggöra fortsatt utbildning av företagsläkare (specialister i arbetsmedicin), statliga medel behöver tillföras genom MynAK.

Svar: Genom att regeringen nu har inrättat Myndigheten för arbetslivsmiljökunskap, ökar möjligheten till att sammanställa och analysera kunskap inom arbetsmiljöområdet, något som saknats sedan Arbetslivsinstitutet lades ner. En viktig del av uppdraget blir att se över bland annat kompetensförsörjning och utveckling av företagshälsovården, något vi nära kommer att följa resultatet av.

b. Hur mycket är ert parti i så fall berett att tillskjuta?

Svar: Vi har ännu inte tagit ställning till om statliga medel behöver tillföras.

1. Rehabiliteringskedjan

a. Ser ni företagshälsovården som en viktig aktör för minskade sjuktal och skapandet av långsiktigt friska arbetsplatser?

Svar: Ja. Företagshälsovården kan, med sin breda kompetens, bidra till att förebygga och motverka arbetsrelaterad ohälsa på arbetsplatserna. Vi kan dock konstatera att företagshälsovården idag fungerar bristfälligt. För det första är det bara omkring 65 procent av arbetstagarna som har tillgång till företagshälsovård. För det andra är tillgången till företagshälsovård är markant högre bland tjänstemän än bland arbetare och högre bland män jämfört med kvinnor. För det tredje används företagshälsovården sällan för att motverka ohälsa på jobbet. I stället anlitas ofta tjänsterna när någon redan blivit sjuk.  Vänsterpartiet anser att alla arbetstagare ska ha tillgång till en kvalitetssäkrad företagshälsovård som bidrar till att stärka det systematiska förebyggande arbetsmiljöarbetet. Vi har lyft denna fråga såväl i egna riksdagsmotioner som i budgetförhandlingar med regeringen, dessvärre ännu utan framgång.

b. Kommer ni i sådana fall att verka för att företagshälsovården blir en partner i rehabiliteringskedjan mellan hälso- och sjukvården och arbetsgivaren?

Svar: Vänsterpartiet anser att företagshälsovården i första hand bör användas för att förebygga och motverka arbetsrelaterad ohälsa. Vi är dock beredda att se över möjligheten att företagshälsovården får en tydligare roll i rehabiliteringskedjan. Tyngdpunkten bör dock ligga på det förebyggande arbetet – där behövs insatserna mest.

c. Hur avser ni att genomföra detta?

Svar: Vi vill att regeringen tar initiativ till att , i samverkan med parterna, skapa en effektiv, kvalitetssäkrad företagshälsovård som omfattar alla arbetstagare på arbetsmarknaden. Inom ramen för detta arbete bör man diskutera företagshälsovårdens roll i rehabiliteringskedjan.

2. Jämlik hälsa

a. Anser ni att det skulle finnas ett värde i jämlik arbetshälsa för alla anställda?

Svar: Ja. Det finns en tydlig socioekonomisk fördelning av vilka som drabbas av arbetsorsakade besvär. Personer med hög inkomst och med eftergymnasial utbildning drabbas i mindre utsträckning än personer med låg inkomst och kortare utbildning. Det finns även stora skillnader mellan tjänstemän och arbetare vad gäller tillgång till företagshälsovård. För att uppnå en jämlik arbetshälsa krävs dels en sammanhållen och långsiktig arbetsmiljöpolitik som utjämnar klyftorna i arbetshälsa på arbetsmarknaden, dels en företagshälsovård som omfattar alla arbetstagare.

b. Anser ni då att det skall finnas krav/incitament för alla arbetsgivare att anlita arbetsmedicinsk expertis?

Svar: Vänsterpartiet anser att alla arbetstagare ska ha tillgång till en kvalitetssäkrad företagshälsovård. Vi vill att regeringen tar initiativ till att, i samverkan med parterna, skapa en effektiv, kvalitetssäkrad företagshälsovård som omfattar alla arbetstagare på arbetsmarknaden.  Vi ser behovet av och arbetar för en genomgripande och kraftfull sådan satsning. Exakt hur den ska utformas, och vilka krav som ska ställas på arbetsgivarna, är en fråga som bör diskuteras inom ramen för detta arbete.

3. Företagshälsovårdens framtid

a. Företagsläkarna har en medelålder på 62 år. Intresset för branschen är stort bland yngre läkare, men tillströmningen av nya specialister är långsam på grund av att specialiseringstjänstgöringen helt bekostas av privata medel, till skillnad från samtliga andra specialiteter som finansieras av offentliga medel antingen från landstiget (även om tjänstgöring sker vid en privat vårdinrättning), eller som i rättsmedicinarnas fall, av staten.

Anser ni att, för att möjliggöra fortsatt utbildning av företagsläkare (specialister i arbetsmedicin), statliga medel behöver tillföras genom MynAK.

Svar: Vänsterpartiet har ännu inte tagit ställning till hur detta ska genomföras konkret, men vi är beredda att se över frågan eftersom vi känner till problemet och ser det som allvarligt.

b. Hur mycket är ert parti i så fall berett att tillskjuta?

Svar: Se svar 3a ovan. Inom ramen för en sådan lösning menar vi att staten bör vara beredd att tillskjuta betydande medel.