fbpx
Hoppa till innehåll

Negativ forskningstrend kartlagd

Trots stort intresse för forskning går andelen forskande läkare ned. Läkare är den enda yrkesgrupp som ur ett livslöneperspektiv förlorar på att disputera. Detta enligt en enkät utförd av SYLF och Läkarförbundet.
Text: Anna Söderberg Matousek
Foto: GettyImages
Reportage

Vi har forskningen att tacka för mycket i livet, inte minst inom medicinsk vetenskap, där utvecklingen av behandlingsmetoder, vaccin och implementeringen av ny medicinsk kunskap förbättrat människors livskvalitet och hälsa. 

Andelen forskande läkare har minskat

Under hösten 2021 utförde Läkarförbundet och SYLF för första gången en enkätundersökning om forskningsfrågor bland medlemmarna. De läkare som inte forskar fick svara på varför de inte gör det, medan de forskande medlemmarna fick ett större antal frågor. Enkäten visade att 29 % av läkarna forskar idag och av dem vill 72 % forska mer än vad de redan gör. En så hög andel som 68 % uppger att de inte skrevs in som doktorander när de påbörjade sin forskning. Enbart 12 % av doktoranderna bedriver sin forskning inom ramen för en doktorand­tjänst och 47 % av de forskande läkarna forskar efter disputation.

Mer än var tredje forskande läkare uppger att de forskar på sin fritid

Enligt SCB:s utbildningsregister har andelen läkare med forskarutbildning minskat under lång tid. År 2005 hade 20 % av läkarna upp till 74 år en forskar­utbildning. År 2020 var motsvarande andel 16 %. Det kan delvis bero på att kullarna med nyutbildade läkare har blivit större med tiden och att dessa ännu inte har hunnit med en forskarutbildning. Men även om man utesluter läkare i yngre åldrar kan ingen positiv utveckling ses, andelen disputerade läkare i åldrarna 40–69 år har sedan 2005 gått från 27 till 25 %. I och med reformen av läkar­utbildningen kommer det inte att krävas något vetenskapligt arbete under specialisttjänstgöringen. Det riskerar att minska förståelsen av klinisk forskning och rekryteringen av forskande läkare.

Svårt att få tid till forskning som utlovat

Nästan var tredje person som har en kombinerad anställning mellan klinisk verksamhet och forskning, eller forskning i sitt anställningskontrakt, uppger att de inte kan forska i den utsträckning som utlovas. Den främsta orsaken uppges vara bemanningsproblem på hemmakliniken. Under coronapandemin uppgav de svarande i enkäten att det var särskilt svårt att få ut sin forskningstid. Därtill uppgav 85 % av de läkare som undervisar att de gör det på obetald tid. Mer än var tredje forskande läkare uppger att de forskar på sin fritid. Bland doktorander uppger 27 % att tillgången på forskningsmedel blivit sämre de senaste fem åren. 

Bland yngre läkare, definierat som läkare mellan examen och specialistbevis, forskar 19 %. Enbart 16 % av de yngre läkarna är ointresserade av att forska. Den huvudsakliga anledningen till att yng­re läkare inte forskar, oavsett forskningserfarenhet, uppges vara svårigheter att kombinera forskningen med den kliniska utbildningen. Bland de med forskningserfarenhet är den främsta anledningen till att man inte längre forskar att man vill fokusera på den kliniska karriären. Bland äldre läkare, definierat som 66 år eller äldre, forskar 16 % varav hälften undervisar och spelar en stor roll för återväxten av forskande läkare. 

Forskning måste premieras för att fortsatt attrahera forskningsintresserade läkare och det är glädjande att intresset är stort

Forskningen måste fredas

För att Sverige ska fortsätta att vara en framstå­ende forskningsnation måste forskningen prioriteras. 

I slutsatserna av rapporten konstaterar Läkarförbundet att det måste löna sig att vidareutbilda sig och anställningsvillkoren för forskande läkare ska vara goda. Lönen måste vara konkurrenskraftig och motsvara kompetensen. 

Därtill behöver förutsättningarna att kombinera forskning och kliniskt arbete genom hela yrkeslivet förbättras. Tiden för forskning behöver fredas så att den inte trängs undan av sjukvårdsproduktionen. Verksamhetschefer behöver få reella möj­ligheter att värna om både forskning och sjukvård.

Forskning måste premieras för att fortsatt attrahera forskningsintresserade läkare och det är glädjande att intresset är stort. Att läkare på alla nivåer kan kombinera kliniskt arbete med forskning är viktigt för att garantera en fortsatt hög kvalitet på Sveriges medicinska forskning. Staten och regionerna behöver visa att forskning inom vården är livsviktig för Sveriges befolkning och omgående vidta åtgärder för att bryta den nega­tiva trenden. •

Här kan du läsa hela forskningsrapporten!

Mer från Moderna Läkare

Utbränd innan AT

Tema Dålig introduktion, otydlighet om vad som förväntas av en på jobbet och därtill press på att prestera för att få en bra referens till AT-ansökningen. Känns situationen igen? För Sofia ledde en kaosartad arbetssituation till utmattningssyndrom. Vi får ta del …

Läkare i kris och konflikt

Tema Kriser kommer i många skepnader. Moderna Läkare träffar Nicholas Gray, specialistläkare i akutsjukvård med erfarenhet av såväl civila som militära kriser i skarpt läge.

Underläkare är mer utsatta för hot och våld

Tema Under våren genomförde Läkarförbundet en arbetsmiljöenkät som skickades ut till samtliga medlemmar i förbundet. 42 % av förbundets medlemmar svarade på undersökningen och de första delrapporterna från enkäten har fått stor uppmärksamhet. Förbundet släpper nu den fjärde delrapporten, som fokuserar på …

Ordförandeord #4 2022: Kvinna. Liv. Frihet.

Ledare Det känns väldigt tungt att skriva dessa rader. Orden känns så små. Handlingarna känns otillräckliga. Jag är fysiskt trygg där jag befinner mig, men inombords är det rena ”hela havet stormar”. I mitt hemland Iran protesterar kvinnor, flickor, män och …

Tillsammans når vi framgång

Basfackligt Det finns många fördelar med att vara medlem i facket. Den främsta är förmodligen gemenskapen i fackförbundet när det blåser kallt på arbetsplatsen. Du kan som medlem få stöttning, vägledning och hjälp att reda ut oredan som drabbat dig.

Gaffelmottagning ger mer tid till handledning och reflektion för ST-läkare

Reportage Artikeln kommer ursprungligen från årets första nummer av tidningen Sjukhusläkaren. Mer tid för handledning och reflektion. Det lockade ST-läkaren Julia Carlsson till gaffelmottagningen på Prostatacancercentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Mottagningsmodellen för ST-läkare är ett mer effektivt sätt att komma in i …

När blir jag avslöjad?

Tema Under ett förtroligt lunchsamtal säger plötsligt min mycket pålästa och vetenskapligt orienterade kollega att hen i ärlighetens namn inte kan så mycket och mest går och väntar på att resten av kliniken ska inse det. Känner du igen dig? Moderna …

Klockan som tickar

Ledare Bristen på utbildningstjänster är en av SYLF:s högst prioriterade frågor. Vi jobbar stenhårt för att förbättra underläkares möjligheter att så snabbt som möjligt avancera från examen fram till specia­listbeviset.