fbpx
Hoppa till innehåll

Negativ forskningstrend kartlagd

Trots stort intresse för forskning går andelen forskande läkare ned. Läkare är den enda yrkesgrupp som ur ett livslöneperspektiv förlorar på att disputera. Detta enligt en enkät utförd av SYLF och Läkarförbundet.
Text: Anna Söderberg Matousek
Foto: GettyImages
Reportage

Vi har forskningen att tacka för mycket i livet, inte minst inom medicinsk vetenskap, där utvecklingen av behandlingsmetoder, vaccin och implementeringen av ny medicinsk kunskap förbättrat människors livskvalitet och hälsa. 

Andelen forskande läkare har minskat

Under hösten 2021 utförde Läkarförbundet och SYLF för första gången en enkätundersökning om forskningsfrågor bland medlemmarna. De läkare som inte forskar fick svara på varför de inte gör det, medan de forskande medlemmarna fick ett större antal frågor. Enkäten visade att 29 % av läkarna forskar idag och av dem vill 72 % forska mer än vad de redan gör. En så hög andel som 68 % uppger att de inte skrevs in som doktorander när de påbörjade sin forskning. Enbart 12 % av doktoranderna bedriver sin forskning inom ramen för en doktorand­tjänst och 47 % av de forskande läkarna forskar efter disputation.

Mer än var tredje forskande läkare uppger att de forskar på sin fritid

Enligt SCB:s utbildningsregister har andelen läkare med forskarutbildning minskat under lång tid. År 2005 hade 20 % av läkarna upp till 74 år en forskar­utbildning. År 2020 var motsvarande andel 16 %. Det kan delvis bero på att kullarna med nyutbildade läkare har blivit större med tiden och att dessa ännu inte har hunnit med en forskarutbildning. Men även om man utesluter läkare i yngre åldrar kan ingen positiv utveckling ses, andelen disputerade läkare i åldrarna 40–69 år har sedan 2005 gått från 27 till 25 %. I och med reformen av läkar­utbildningen kommer det inte att krävas något vetenskapligt arbete under specialisttjänstgöringen. Det riskerar att minska förståelsen av klinisk forskning och rekryteringen av forskande läkare.

Svårt att få tid till forskning som utlovat

Nästan var tredje person som har en kombinerad anställning mellan klinisk verksamhet och forskning, eller forskning i sitt anställningskontrakt, uppger att de inte kan forska i den utsträckning som utlovas. Den främsta orsaken uppges vara bemanningsproblem på hemmakliniken. Under coronapandemin uppgav de svarande i enkäten att det var särskilt svårt att få ut sin forskningstid. Därtill uppgav 85 % av de läkare som undervisar att de gör det på obetald tid. Mer än var tredje forskande läkare uppger att de forskar på sin fritid. Bland doktorander uppger 27 % att tillgången på forskningsmedel blivit sämre de senaste fem åren. 

Bland yngre läkare, definierat som läkare mellan examen och specialistbevis, forskar 19 %. Enbart 16 % av de yngre läkarna är ointresserade av att forska. Den huvudsakliga anledningen till att yng­re läkare inte forskar, oavsett forskningserfarenhet, uppges vara svårigheter att kombinera forskningen med den kliniska utbildningen. Bland de med forskningserfarenhet är den främsta anledningen till att man inte längre forskar att man vill fokusera på den kliniska karriären. Bland äldre läkare, definierat som 66 år eller äldre, forskar 16 % varav hälften undervisar och spelar en stor roll för återväxten av forskande läkare. 

Forskning måste premieras för att fortsatt attrahera forskningsintresserade läkare och det är glädjande att intresset är stort

Forskningen måste fredas

För att Sverige ska fortsätta att vara en framstå­ende forskningsnation måste forskningen prioriteras. 

I slutsatserna av rapporten konstaterar Läkarförbundet att det måste löna sig att vidareutbilda sig och anställningsvillkoren för forskande läkare ska vara goda. Lönen måste vara konkurrenskraftig och motsvara kompetensen. 

Därtill behöver förutsättningarna att kombinera forskning och kliniskt arbete genom hela yrkeslivet förbättras. Tiden för forskning behöver fredas så att den inte trängs undan av sjukvårdsproduktionen. Verksamhetschefer behöver få reella möj­ligheter att värna om både forskning och sjukvård.

Forskning måste premieras för att fortsatt attrahera forskningsintresserade läkare och det är glädjande att intresset är stort. Att läkare på alla nivåer kan kombinera kliniskt arbete med forskning är viktigt för att garantera en fortsatt hög kvalitet på Sveriges medicinska forskning. Staten och regionerna behöver visa att forskning inom vården är livsviktig för Sveriges befolkning och omgående vidta åtgärder för att bryta den nega­tiva trenden. •

Här kan du läsa hela forskningsrapporten!

Mer från Moderna Läkare

At være svensk læge i Danmark

Tema Hur skiljer sig egentligen livet som läkare i Danmark från i Sverige? Moderna Läkare har intervjuat Ebba Katsler, läkare på neurokirurgiska kliniken på Rigshospitalet, om hennes vardag och villkor i huvudstaden på andra sidan sundet.

Läkare utan gränser

Ledare På många håll är planeringen av sommarsemestern nu i full gång. Insikten om att allas önskemål inte kan tillgodoses nås snabbt när man granskar Excelfilen under ett läkarmöte. Kort därefter börjar kollegor erbjuda sig att flytta på veckor, någon sms:ar …

Vad gör Läkarförbundet mot diskriminering?

Fackligt Diskriminering är en av alla viktiga frågor läkarförbundet jobbar med. En kylig vinterdag berättar Marie Lav, ombudsman på Sveriges läkarförbund, om arbetet mot diskriminering.

Moderna Läkare Finder: Henrik Borg

Reportage Henrik Borg är 28-år, ST-läkare i intermedicin och längtar efter att känna hjärtat slå extra för den rätta. Letar du också efter kärleken? Se hit!

Hållbart arbetsliv

Krönika Det borde ju inte va så svårt att ha ett hållbart arbetsliv. Så länge arbetet skapar en vardag med hälsosam adekvat återhämtning, näringsriktig kost, fullgod fysisk aktivitet, lagom med stress och en meningsfull tillvaro. Vadå? Det har väl alla läkare? …

Varför får vi inte strejka?

Fackligt Det är en turbulent tid för hälso- och sjukvården i Skaraborg just nu. Akuten och IVA i Lidköping stängde i höstas, flera mottagningar läggs ner eller flyttas och de flesta verksamheter påverkas på något sätt av den aktuella omorganiseringen.

Arbetsmiljö – modeord eller verskstad?

Tema Vi hör återkommande om underläkares tuffa villkor och utsatta ställning på arbetsmarknaden, inte minst i jakten på den där åtråvärda AT- eller ST-platsen. Men vilka faktorer är egentligen viktiga för en god arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv.

Att hålla livet ut

Fackligt Lokalordförandeord signerat Rebecka Skarstam, avgående ordförande SYLF Värmland

Hur mår kvinnliga läkare?

Tema Sofia Kühner, ST-läkare och ordförande för Kvinnliga läkares förening, berättar hur jämställdheten ser ut inom yrket och hur kvinnliga läkare mår.