Hoppa till innehåll

Just nu bygger vi om i Läkarförbundets webbnätverk vilket kan göra att vissa sidor ser lite märkliga ut. Vid frågor eller synpunkter, kontakta webbsupport@slf.se.

ST

På denna sida ska vi försöka ha all information och aktuella händelser för dig som ST-läkare, handledare av ST-läkare och ST-studierektor.

Den aktuella målbeskrivningen för ST-läkare i ortopedi trädde i kraft i februari 2015. Målen är där uppdelade i A-, B- och C-mål. A-målen är gemensamma för samtliga specialiteter, B- målen är gemensamma för många specialiteter och C-målen är de specialitetsspecifika delmålen.

Respektive ST-läkare och ST- handledare måste vara bekanta med målbeskrivningens innehåll.
SOF har utarbetat ”Målbeskrivning och handbok i ortopedi” SOSFS 2015:8 där delmålen förklaras.

Tänk på vid start av ST:

  1. Ett skriftligt utbildningsprogram ska upprättas för hela ST-tiden.
    Det ska inkludera de olika lärandemomenten som anges i föreskrifterna; tjänstgöringar, kurser, vetenskapliga arbeten, utvecklingsarbeten.
    De respektive delmålen A, B, C i 2015 års målbeskrivning, bör läggas in under lämpliga år. Ange gärna rekommenderad litteratur.
  2. Handledarsamtal ska dokumenteras och innehålla uppföljning av hur utbildningsprogrammet fortlöper och anpassas allteftersom.
  3. Vid ansökan om specialistkompetens ska separata intyg inlämnas på de olika lärandemomenten. Ifyllda intyg på alla genomgångna kurser.
  4. Man ska genomföra dels utvecklingsarbete (t ex varit med om att utforma dokument, kollat infektionsfrekvens eller liknande) och arbete av vetenskaplig karaktär (någon form av ortopedisk forskningsfrågeställning med aktiv datainsamling och sammanställning).
  5. Regelbundna träffar mellan ST läkare/handledare.
  6. Enligt målbeskrivningen skall utbildningen ske i fyra huvudsakliga steg:
    1. Akut grundläggande ortopedi och enklare frakturkirurgi.
    2. Grundläggande elektiv ortopedi: enklare hand- och fotkirurgi, höftledsplastik, knäartroskopi, amputationer, fortsatt frakturkirurgi.
    3. Randning: Anestesi/IVA samt ett eller flera av områdena hand, neurokir, kärl, plastik och reumatologi.
    4. Ortopedisk fördjupning: Rygg-, tumör-, barn- och andra kroppsdelsspecifika ortopediska områden.

Den praktiska ST-utbildning innefattar arbete på akutmottagning, operation, avdelning och mottagning och randning. Handledare och ST-läkaren ser till att alla mål täcks in. Framför allt är utbildningen i frakturkirurgi mycket beroende på tillfälligheter och detta område handlar
inte om att ha opererat alla specifika frakturer utan mer att lära sig frakturkirurgisk teknik och tankesätt.

Teoretisk utbildning sker via litteratur och nationellt och lokalt anordnade kurser.

ST-läkare bör entusiasmeras att vara med i SOF och därmed Epiphysen, och delta i ST-utbildning.

Alla ortopeder kommer inte ha gjort alla typer av operationer. Delvis på grund av att sjukdoms- och skadepanoramat och behandlingstraditioner varierar över landet.

Av stor vikt är att utveckla ett bra kliniskt omdöme och förmåga att bedöma patienternas skador och besvär samt god grundläggande ortopedkirurgisk teknik. Tyngd bör läggas på förmåga att inhämta information från litteratur och kollegor och omsätta detta i bästa behandling för patienten samt ge bra information till patienten.

Utvärdering

Under en specialisttjänstgöring är det av yttersta väsentlighet att man blir kontinuerligt utvärderad. Det är en skyldighet av kliniken att utföra för ST- läkarens utveckling samt en kvalitetskontroll för yrket.

Oavsett om det är på jobbet eller hemma så hjälper feedback oss att gå framåt och förbättra oss i både vårt personliga och professionella liv. Faktum är att majoriteten av anställda i olika typer av företag säger att de skulle arbeta hårdare om de visste att deras ansträngningar erkändes. Dock mindre än 30% säger att de faktiskt får regelbunden feedback.
Studier visar att företag på många sätt gynnas av att ha en kultur där vi både ger och tar emot feedback. Då borde det vara så även för anställda inom offentliga hälso- och sjukvården.

Så varför använder vi inte feedback för att stödja utvecklingen oftare? Faktum är att ha feedback-samtal är svårt och vi inom yrket har begränsad utbildning inom området, men genom att odla ett klimat på sin klinik där utvärdering och kontinuerlig feedback är ett naturligt inslag så lär vi oss och kan skapa en verksamhet som är stödjande och utvecklande.

Därför har vi nu lagt upp ett antal utvärderingsinstrument här på hemsidan som man kan ta hjälp av för att bedöma såväl det kliniska arbetet som det kirurgiska. Var noga med att även använda ord vid utvärdering och inte endast siffror då forskning har visat att det är mer korrekt och ger bättre stöd.
Det finns också en guide och hjälp för hur man ska tänka vid feedback.

Det rekommenderas att ST-läkare genomför:

  • 1-2 utvärderingar per placering/halvår i klinisk situation
  • 1-2 utvärderingar per placering/halvår i kirurgisk situation.
  • Periodutvärdring efter en placering/halvår av lämplig specialist.
  • Till detta bör det hållas specialistkollegium en gång per år där ST-läkaren utvärderas av klinikens samtliga specialister. Hur man vill utforma det är upp till varje kliniks ST-studierektor, men här är några förslag. Huvudhandledaren samlar in den information om ST-läkaren som krävs för att själv göra en utvärdering av ST-läkaren. Förslagsvis kan man använda det nyligen framtagna instrumentet som Fredrik Wallentin har översatt och anpassat till svenska förhållanden. Finns länk nedan.

Instruktioner för 360-graders bedömning

Formulär för 360-graders bedömning – egen bedömning

Formulär för 360-graders bedömning – medarbetare

DOPS

Instruktion för DOPS

Formulär för DOPS

Mini-cex

Instruktion för Mini-cex

Formulär för Mini-cex

Guide för feedback

Instruktion för CBD

Formulär för CBD

Specialistkollegium

De fyra första länkarna går till Fredrik Wallentins nya version

SR-instruktion

Bedömare

Självskattning

Underlag för feedback

Tidigare version

Instruktion och formulär

Handledares bedömning

Självskattning

Här kan du göra din specialistansökan

Här kan du få mer information om ortopedexamen

European Board of Orthopaedics and Traumatology ordnar årliga examina.

En EU-examen kommer att väga allt tyngre ju mer sjukkvården internationaliseras. Anmäl dig på denna länk!

Från 2015 finns det ett europeiskt curriculum för specialistutbildning i ortopedi och traumatologi.
EFORT curriculum Guidelines March 2015

Ostrix är en sammanslutning av studierektorer inom ortopedi i Sverige

Välj ortopedi för att:

  • få träffa patienter i alla åldrar
  • arbeta med både lindrigt och svårt sjuka och skadade
  • se snabba och påtagliga resultat av den givna (oftast kirurgiska) behandlingen
  • patienten och jag vet att utfallet är ett resultat av mitt hantverk
  • få lindra smärta och återställa funktion och på så sätt hjälpa patienter till ett aktivt liv
  • få forska inom ett ämne med breda kontaktytor mot såväl grundforskning som tillämpad och klinisk forskning
  • verka inom en specialitet där mitt kunnande behövs i hela världen
  • satsa på en specialitet med mycket goda karriärmöjligheter
  • kunna fritt välja mellan arbete i offentlig eller privat regi

Vad betyder ortopedi?
Ortopedi betyder “raka barn“ och bildas av de grekiska orden orthos = rak och pais = barn eller paideia = fostran.

Benämningen skapades av den franske barnläkaren Nicolas Andry som 1741 i Paris gav ut en bok som på omslaget hade det träd (se ovan) som kommit att symbolisera ortopedin. Det krokigt växande trädet har bundits till en rak påle för att tvingas växa rakt. Boken, med titeln “Ortopedia eller konsten att korrigera och förebygga deformiteter hos barn“, var egentligen avsedd som hjälpmedel för föräldrar

Ortopedin var till en början inriktad på att med olika typer av bandage, korsetter och apparater påverka deformiteter i rörelseapparaten men med införandet av anestesi, insikterna i hur bakterier kan orsaka infektioner och hur dessa kan förebyggas med aseptik samt upptäckten av röntgen från mitten av 1800-talet och framåt utvecklades ortopedin snabbt till en kirurgisk specialitet.

Dagens ortopedi
I dagens ortopedi handläggs medfödda och förvärvade skador och sjukdomar inom rörelseorganen. Ortopeder tar hand om hela kroppen från halsen och nedåt, endast huvudet lämnas åt andra specialiteter.

Med rörelseorganen menas skelettet, alla leder, muskler och senor och annan bindväv samt de perifera nerverna.

Inom ortopedin sköts patienter i alla åldrar, från nyfödda till åldringar och alla typer av skador och sjukdomar. Även om tyngdpunkten ligger på kirurgisk behandling finns också utrymme för farmakologisk behandling, rehabilitering och fysikalisk behandling, yrkes- och försäkringsmedicin. Infektionsproblematik är ett viktigt område inte minst i den s. k. tredje världen där också skador, fr. a. inom trafiken, är det snabbast växande medicinska problemet.

I Sverige är de stora diagnosgrupperna frakturer och andra traumatiska skador, artros och reumatoid artrit, ryggsjukdomar och problem relaterade till idrotts- och annan fysisk aktivitet.

Ortopedin går hand i hand med den tekniska utvecklingen och är idag en högteknologisk specialitet både i diagnostik och behandling även om den fysikaliska diagnostiken är högt driven och fortfarande basen för verksamheten. Teknologisk utveckling gör det i dag möjligt att ersätta flertalet leder med konstgjorda, laga flertalet frakturer invändigt så att funktion kan återställas omgående samt med sk titthålsteknik undersöka och operera i flertalet leder.

Ortopedisk forskning
Ortopedisk forskning spänner över allt från grundforskning på subcellulär nivå till kliniska undersökningar av olika patientkategorier.

Exempel på grundforskning är broskstudier för att få fram varför artros uppkommer och hur brosk kan odlas och transplanteras i leder, kartläggning av signalsubstanser i skelett och mjukdelar och hur samspelet med central nervsystemet sker.

Biomekanik är ett stort ortopediskt forskningsfält där rörelseorganens funktion och hållfasthet studeras, ofta tillsammans med andra fakulteter och industrin, och där resultaten sedan omsätts i kirurgin, t ex i form av nya implantat och proteser.

Epidemiologiska studier är vanliga inom ortopedin och betydelsefulla resultat rörande skade-och sjukdomsförekomst och genomslag tillkommer ständigt.

Kliniska studier där resultat av behandlingar utvärderas är idealiska inom ortopedin eftersom själva behandlingen i regel är konkret och påtaglig och effekten oftast mätbar redan efter kort tid. Exempel är utvärdering av kirurgiska metoder, frakturläkning vid användning av olika implantat och funktion och långtidsresultat vid insättandet av konstgjorda leder.

Var finns ortopedin i Sverige?
Ortopeder finns på de flesta sjukhus i Sverige där akutsjukvård bedrivs och på flertalet allmänna och privata sjukvårdsinrättningar. Det finns för närvarande cirka 60 ortopediska kliniker i landet, på alla universitetssjukhus, alla länssjukhus och flertalet länsdelssjukhus. På de länsdelssjukhus där egen ortopedklinik saknas finns ortopedsektion inom kirurgkliniken.

Inom öppenvården finns fr. a. privatpraktiserande ortopeder, som ofta utöver mottagningsverksamhet bedriver avancerad dagkirurgi och där privatkliniker för sluten vård finns (Stockholm, Göteborg, Uppsala, Linköping m fl) även större slutenvårdskirurgi.

Vilka är ortopeder?
Drygt 2000 svenska läkare är ortopedspecialister. Ortopederna är organiserade i Svensk Ortopedisk Förening som 2020 hade 1744 medlemmar (388 kvinnor och 1356 män).

ST-utbildning i ortopedi
ST-utbildningen följer en målbeskrivning som innehåller krav på teoretiskt och praktiskt kunnande. Den tar i regel 5 år och innebär huvudtjänstgöring inom ortopedi och sidotjänstgöring inom anestesi, handkirurgi, kärlkirurgi samt gärna neurokirurgi. Även annan sidoutbildning är av värde t. ex. reumatologi, plastikkirurgi, yrkesmedicin, radiologi.

Alla landets sjukhus med akutverksamhet erbjuder ST-utbildning. De är alla av Svensk Ortopedisk Förening inspekterade och utvärderade avseende utbildningens kvalitet (SPUR-inspektion) 2002 finns cirka 250 ST-läkartjänster i ortopedi i Sverige.

Årligen anordnas för närvarande 6 SK-kurser i olika ortopediska ämnen. Under 2002 och 2003 anordnas dessutom i SOFs regi extra SK-liknande kurser. Utöver SK-kurserna finns ett stort antal nationella och internationella kurser av värde för ST-läkaren.

ST-utbildningen innehåller en kontinuerlig operativ träning i akut och planerad kirurgi. Under utbildningen går ST-läkaren i regel ensam primärjour med en äldre kollega som bakjour. Flertalet sjukhus har egen ortopedjour men på en del mindre sjukhus förekommer samjour på primärnivå med kirurgklinik. Som ortopedjour har man ofta att handlägga många patienter men flertalet har enkla problem och större akuta operationer sker mestadels dagtid.

Svensk Ortopedisk Förening var först med att inrätta en frivillig specialistexamen och sedan 1986 ordnas en årlig sådan. Föreningen rekommenderar att ST-utbildningen avslutas med denna.

Framtidsutsikter
En betydande del av ortopederna i överläkarposition är födda på 1940-talet och stora pensionsavgångar kommer med början runt 2005. Detta gör att karriärmöjligheterna för de som nu börjar sin ST-utbildning inom ortopedi är mycket goda.

Var kan jag få veta mera?
Svensk Ortopedisk Förening kan ge Dig alla upplysningar om ortopedi. Du kan kontakta vem som helst i styrelsen.

Bör handledaren för det vetenskapliga arbetet vara disputerad?
För att säkerställa en god vetenskaplig nivå rekommenderar SOF att handledaren skall vara disputerad. Det behöver dock inte nödvändigtvis vara en ortoped som står för den vetenskapliga handledningen utan disputerad kollega från annan specialitet kan också engageras.

Hur lång tid bör avsättas för vetenskapligt arbete och kvalitetsarbete?
SOF står bakom Läkarsällskapets och Läkarförbundets rekommendation om 10 v total tid inklusive kurs för delmål 19 och 20 (kvalitetsarbetet och det vetenskapliga arbetet). Lönemedel under denna tid skall ställas till förfogande från klinikbudgeten. SOF rekommenderar att ST läkarna i första hand engageras i pågående forskningsprojekt eller gör systematiska litteraturöversikter som kan mynna ut i PM till nytta för kliniken snarare än att starta miniprojekt vars vetenskapliga värde kan bli begränsat.

Hur lång inläsningstid bör avsättas inför ortopedexamen?
SOF rekommenderar att två veckors tjänstgöringstid avsätts: en vecka för skriftliga delen och en vecka för muntliga delen.

Bli medlem i Sveriges läkarförbund
För alla läkare under hela karriären
  1. Personlig rådgivning
  2. Bästa lönestatistiken för läkare
  3. Unika försäkringar

Bli medlem i oktober – vi bjuder på medlemskapet i tre månader!