Hoppa till innehåll
Populärt innehåll: Kollektivavtal • Pension • Lönestatistik • AT • ST • Fritidsboende • Vad kostar det att vara medlem? • Frågor & svar
Sveriges läkarförbund Den medicinska professionens organisation
Välkommen till facklig fortsättningskurs! Arbetstid
Arbetstidens förläggning

Arbetstidens förläggning

Regler om arbetstidens förläggning finns i ATL. Eftersom läkararbetet kan innefatta jour- och beredskapsarbete har undantag gjorts i kollektivavtal, för att anpassa regelverket till de särskilda förutsättningar som kan gälla i hälso- och sjukvården.

Dygnsvila

Enligt arbetstidslagen ska alla arbetstagare ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar. Detta framgår av 13 § ATL.

Det är möjligt att göra tillfälliga avvikelser från regeln om dygnsvila, förutsatt att detta föranleds av något särskilt förhållande, som inte kunnat förutses av arbetsgivaren. Arbetstagaren ska då ges motsvarande kompensationsledighet. Kompensation ska ske omedelbart efter respektive arbetsperiod.

Avvikelse i kollektivavtal Arbetstidslagens § 13 om dygnsvila är semidispositiv. Flera av Läkarförbundets kollektivavtal innehåller avvikelser från lagens regler, som möjliggör större flexibilitet i fråga om dygnsvilan. Avvikelserna möjliggör för arbetsgivaren att under en längre tidsperiod korrigera för en förkortad dygnsvila.

En viktig anledning till att frågan om dygnsvila vanligen regleras genom kollektivavtal för läkare är arbete under beredskap. Passiv beredskapstid bryter inte dygnsvilan, utan först vid aktivt arbete påverkar beredskapstiden dygnsvilan. Beredskap är således per se inte ett hinder mot dygnsvila eftersom det betraktas som vilotid när man inte arbetar, utan detta får man bedöma i efterhand. Man kan således schemalägga beredskap mellan två dagspass. I dessa fall bör plan finnas för hur kompensationsledighet möjliggörs vid störning.

Vägledning i lokal förhandling om dygnsvila 
  • Gör en estimering av beredskapsarbetet i förväg – inte känt även om man erfarenhetsmässigt har en bild
  • Anpassning av arbetet dagen efter (belastningsrelaterat)
  • Fastställ brytpunkten för dygnsvilan

Lämpliga planeringsförutsättningar:

  • Arbete före 23.00 och efter 07.00 bedöms mindre betungande – kompledigheten kan samlas ihop till sammanhängande ledighet vid ett senare tillfälle
  • Enstaka kort arbetsinsats mellan 23 – 07, lämpligt med ledighet dagen efter eller senast inom 7 kalenderdagar
  • Vid flera längre arbetsinsatser mellan 23 – 07 bör normalt hel eller halv ledighet beviljas dagen efter
  • Vid betydande arbetsinsatser – normalt beredas möjlighet för 11 timmars sammanhängande dygnsvila efter passets slut
  • Dygnsvilan ska vid sådan förläggning av ordinarie arbetstid uppgå till minst 9 timmar, under förutsättning att det blir ett snitt på 11 timmar/dygn under beräkningsperioden  

Undantag från ATL såtillvida att arbetsgivaren vid förläggning av ordinarie arbetstid ska tillse att dygnsvilan ska uppgå till minst 9 timmar och att den blir ett snitt på 11 timmar under beräkningsperioden. (ATL anger 11 timmar under varje period av 24 timmar). Rätten till vila under just tiden klockan 00–05 gäller inte sjukvård.

  • Dygnsvilan kan vid tillfällig avvikelse understiga 9 timmar, dock 11 timmar i snitt på en i förhand bestämd 7-dagars period.  

Vid tillfällig avvikelse kan dygnsvilan medges understiga 9 timmar, med detta avses de fall då arbete under beredskap stör dygnsvilan, dock Kravet är då att fortsatt ett genomsnitt av 11 timmar under en på förhand bestämd 7-dagarsperiod.   

Parterna är medvetna om att detta i undantagsfall inte är möjligt att uppfylla. 

Arbetstagaren ska beredas ledighet så att den sammanhängande dygnsvilan uppgår till minst 8 timmar. Den innebär att dygnsvilan kan vara kortare än 8 timmar men att arbetsgivaren så långt möjligt ska infria medarbetarens önskemål om dygnsvila på 8 timmar. 

Sammanhängande dygnsvila kan uppgå till minst nio timmar vid förläggningen av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av elva timmar under varje period av 24 timmar under begränsningsperioden.

Dygnsvila kan vid tillfällig avvikelse understiga den planerade dygnsvilan under förutsättning att den inte understiger ett genomsnitt av elva timmar under varje period av 24 timmar för en på förhand bestämd sjudygnsperiod. Även i detta fall menar vi att tillfällig avvikelse åsyftar arbete under beredskap – detta är vi dock inte helt överens med vår motpart om.

Anmärkning: Läkare ska beredas ledighet så att den sammanhängande dygnsvilan uppgår till minst åtta timmar. 

Veckovila

Enligt arbetstidsdirektivet ska arbetstagaren ha rätt till 24 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 7 dagar, utöver den föreskrivna dygnsvilan. I arbetstidslagen skrivs detta istället som rätt till 36 timmars sammanhängande ledighet. I direktivet föreskrivs en möjlighet att tillämpa 24 timmars vila, utan krav på kompensationsledighet, förutsatt att sakliga, tekniska eller arbetsorganisatoriska förhållanden berättigar det. Ingen motsvarande regel står att finna i arbetstidslagen. Det finns emellertid möjlighet till tillfälliga avsteg från reglerna om veckovila om det uppkommer ett tillfälligt förhållande som inte kunnat förutses av arbetsgivaren. I förbundets kollektivavtal har man skrivit in möjlighet till 24 timmars veckovila i vissa fall, se nedan.

Till veckovilan räknas inte beredskapstid då arbetstagaren får uppehålla sig utanför arbetsstället men ska stå till arbetsgivarens förfogande för att utföra arbete när behov uppkommer. Här skiljer det sig alltså från vad som gäller vid dygnsvila där det är tillåtet att lägga arbetstagare i beredskap på förhand.

Under två veckor kan dygnsvilan inledas den första veckan och avsluta den andra veckan. Genom att ledigheterna kan förläggas till olika veckodagar i perioden kan intervallet mellan ledighetstillfällen bli upp till 11 dygn.

Ett exempel på detta är att brytpunkten för beräkning av veckovila ligger på lördag klockan 18. Ledigheten kan då förläggas lördag – söndag vecka 1, och sedan fredag – lördag vecka 2.

Undantaget till ATLs regel om veckovila regleras i § 13 mom 6 i) och avser till exempel när det inte varit möjligt att förutse behov vid schemaläggningen men så plötsligt, eller exempel är plötsliga sjukdomsfall, maskinhaverier etc. Arbetstagare ska kunna ges motsvarande kompensationsledighet enligt sista stycket 14 § ATL.

I avtalet regleras möjlighet till undantag. Sammanhängande veckovila kan vid tillfällig avvikelse uppgå till minst 24 timmar, enl. § 5 mom 7. Med tillfällig avvikelse åsyftas främst arbete under beredskap, men även andra situationer kan vara tänkbara.  Stäm av med Medlemsrådgivningen om du är osäker! 

Rast och paus 

I ATL anges att rasterna ska förläggas så att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas antal, längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena. Rast är inte arbetstid. Måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden, pauser räknas in i arbetstiden.  

I 3 § ATL framgår att i centrala kollektivavtal får du byta raster mot måltidsuppehåll. Detta bör ske när verksamhetens krav inte möjliggör ostörda raster.  

Oavsett vad som anges i 16 § ATL får rast vid aktivt arbete under jour och beredskap utbytas mot måltidsuppehåll. – §13 p. 9b 

Specialbestämmelserna innehåller numer även en tydlig möjlighet att teckna lokala avtal om måltidsuppehåll istället för lunchrast. Frågan är aktuell i de situationer när det inte är möjligt att ha sin lunchrast i lugn och ro. 

Avtalet innehåller möjlighet för de lokala parterna att teckna överenskommelse om avsteg från § 15 tredje stycket ATL om förläggning av raster samt § 16 ATL om utbyte av rast mot måltidsuppehåll. 

Två läkare genom korridor med sjukhussäng

Gå vidare i avsnittet Arbetstid

Nästa del handlar om hur vi kan säkerhetsställa efterlevnad.
Till nästa del i avsnittet
  1. Till startsida facklig fortsättningskurs
SLF.se Välkommen till facklig fortsättningskurs! Arbetstid
Arbetstidens förläggning