Arbetstidens förläggning

Välkommen till facklig fortsättningskurs! Arbetstid

Regler om arbetstidens förläggning finns i ATL. Eftersom läkararbetet kan innefatta jour- och beredskapsarbete har undantag gjorts i kollektivavtal, för att anpassa regelverket till de särskilda förutsättningar som kan gälla i hälso- och sjukvården.

Dygnsvila

Enligt arbetstidslagen ska alla arbetstagare ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar. Detta framgår av 13 § ATL.

Det är möjligt att göra tillfälliga avvikelser från regeln om dygnsvila, förutsatt att detta föranleds av något särskilt förhållande, som inte kunnat förutses av arbetsgivaren. Arbetstagaren ska då ges motsvarande kompensationsledighet. Kompensation ska ske omedelbart efter respektive arbetsperiod.

Avvikelse i kollektivavtal Arbetstidslagens § 13 om dygnsvila är semidispositiv. Flera av Läkarförbundets kollektivavtal innehåller avvikelser från lagens regler, som möjliggör större flexibilitet i fråga om dygnsvilan. Avvikelserna möjliggör för arbetsgivaren att under en längre tidsperiod korrigera för en förkortad dygnsvila.

En viktig anledning till att frågan om dygnsvila vanligen regleras genom kollektivavtal för läkare är arbete under beredskap. Passiv beredskapstid bryter inte dygnsvilan, utan först vid aktivt arbete påverkar beredskapstiden dygnsvilan. Beredskap är således per se inte ett hinder mot dygnsvila eftersom det betraktas som vilotid när man inte arbetar, utan detta får man bedöma i efterhand. Man kan således schemalägga beredskap mellan två dagspass. I dessa fall bör plan finnas för hur kompensationsledighet möjliggörs vid störning.

Huvudregeln är att dygnsvilan ska vara minst 11 timmar per 24-timmarsperiod och att arbete och vila ska alternera. Det innebär att den totala arbetstiden per dygn får vara maximalt 13 timmar. Det ska också finnas ett angivet dygnsbryt för att fastställa när på dygnet de 24 timmarna börjar räknas.

Vissa undantag från huvudreglerna är möjliga att göra men dessa ska användas restriktivt. Undantagen kan både vara planerade och oförutsedda. Planerade undantag måste arbetsgivaren MBL-förhandla med den lokala läkarföreningen. Oförutsedda händelser kan och behöver av förklarliga skäl inte förhandlas. Det finns också en utökad möjlighet att begära särskild dispens hos Arbetstidsnämnden för verksamheter där 24 timmars arbetspass bedöms vara nödvändiga.

Om undantag från huvudregler görs ska arbetstagaren erhålla kompenserande vila för detta i efterhand. Med kompenserande vila menas i princip att den anställde ska ges så mycket extra vila som hen har jobbat för mycket. Den kompenserande vilan ska förläggas olika beroende på vilket undantag som tillämpas. Vill du fördjupa dig i detta kan du läsa mer här.

Sammanhängande dygnsvila kan uppgå till minst nio timmar vid förläggningen av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av elva timmar under varje period av 24 timmar under begränsningsperioden.

Dygnsvila kan vid tillfällig avvikelse understiga den planerade dygnsvilan under förutsättning att den inte understiger ett genomsnitt av elva timmar under varje period av 24 timmar för en på förhand bestämd sjudygnsperiod. Även i detta fall menar vi att tillfällig avvikelse åsyftar arbete under beredskap – detta är vi dock inte helt överens med vår motpart om.

Anmärkning: Läkare ska beredas ledighet så att den sammanhängande dygnsvilan uppgår till minst åtta timmar.

Veckovila

Enligt arbetstidsdirektivet ska arbetstagaren ha rätt till 24 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 7 dagar, utöver den föreskrivna dygnsvilan. I arbetstidslagen skrivs detta istället som rätt till 36 timmars sammanhängande ledighet. I direktivet föreskrivs en möjlighet att tillämpa 24 timmars vila, utan krav på kompensationsledighet, förutsatt att sakliga, tekniska eller arbetsorganisatoriska förhållanden berättigar det. Ingen motsvarande regel står att finna i arbetstidslagen. Det finns emellertid möjlighet till tillfälliga avsteg från reglerna om veckovila om det uppkommer ett tillfälligt förhållande som inte kunnat förutses av arbetsgivaren. I förbundets kollektivavtal har man skrivit in möjlighet till 24 timmars veckovila i vissa fall, se nedan.

Till veckovilan räknas inte beredskapstid då arbetstagaren får uppehålla sig utanför arbetsstället men ska stå till arbetsgivarens förfogande för att utföra arbete när behov uppkommer. Här skiljer det sig alltså från vad som gäller vid dygnsvila där det är tillåtet att lägga arbetstagare i beredskap på förhand.

Under två veckor kan dygnsvilan inledas den första veckan och avsluta den andra veckan. Genom att ledigheterna kan förläggas till olika veckodagar i perioden kan intervallet mellan ledighetstillfällen bli upp till 11 dygn.

Ett exempel på detta är att brytpunkten för beräkning av veckovila ligger på lördag klockan 18. Ledigheten kan då förläggas lördag – söndag vecka 1, och sedan fredag – lördag vecka 2.

Undantaget till ATLs regel om veckovila regleras i § 13 mom. 7 h) vilken säger att veckovilan tillfälligt kan minskas till lägst 24 sammanhängande timmar om något oförutsett inträffar, dvs. något som arbetsgivaren inte har kunnat förutse. Arbetstagare ska därefter ges motsvarande kompensationsledighet enligt sista stycket 14 § ATL.

I avtalet regleras möjlighet till undantag. Sammanhängande veckovila kan vid tillfällig avvikelse uppgå till minst 24 timmar, enl. § 5 mom 7. Med tillfällig avvikelse åsyftas främst arbete under beredskap, men även andra situationer kan vara tänkbara. Stäm av med Medlemsrådgivningen om du är osäker!

Rast och paus

I ATL anges att rasterna ska förläggas så att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas antal, längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena. Rast är inte arbetstid. Måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden, pauser räknas in i arbetstiden.

I 3 § ATL framgår att i centrala kollektivavtal får du byta raster mot måltidsuppehåll. Detta bör ske när verksamhetens krav inte möjliggör ostörda raster.

Oavsett vad som anges i 16 § ATL får rast vid aktivt arbete under jour och beredskap utbytas mot måltidsuppehåll. – §13 p. 9b

Specialbestämmelserna innehåller numer även en tydlig möjlighet att teckna lokala avtal om måltidsuppehåll istället för lunchrast. Frågan är aktuell i de situationer när det inte är möjligt att ha sin lunchrast i lugn och ro.

Avtalet innehåller möjlighet för de lokala parterna att teckna överenskommelse om avsteg från § 15 tredje stycket ATL om förläggning av raster samt § 16 ATL om utbyte av rast mot måltidsuppehåll.

Två läkare genom korridor med sjukhussäng

Gå vidare i avsnittet Arbetstid

Nästa del handlar om hur vi kan säkerhetsställa efterlevnad.

Till nästa del i avsnittet

Unikt innehåll för dig som är förtroendevald i Sveriges läkarförbund.

Logga in som förtroendevald för att fortsätta läsa.

Logga in

Vill du bli förtroendevald?

Kontakta din lokalförening och anmäl ditt intresse.

Hitta förening

Välkommen till facklig fortsättningskurs! Arbetstid

Arbetstidens förläggning