Arbetstid
I första delen av fortsättningskursen lär du dig om de arbetstidsregler som återfinns i lag och kollektivavtal och som är relevanta för dig i ditt uppdrag som förtroendevald.
Målet med detta avsnitt är ska känna dig bekant med var du hittar relevant information om arbetstid och hur dessa regler ska tillämpas.
Under fortsättningskursens interaktiva moment kommer du att tillsammans med de övriga kursdeltagarna få öva på att förhandla lokala arbetstidsavtal, för att sedan på ett tryggt sätt kunna företräda medlemmarna i dessa frågor i relation till arbetsgivaren.
Regelstrukturen
Det finns ett antal olika regelverk som kan reglera frågor om arbetstider. Du behöver känna till var du hittar svar på olika frågor och förstå hur dessa regelverk förhåller sig till varandra, för att kunna besvara en fråga om arbetstid.
I filmen visas de olika regelverken – du känner igen strukturen från pyramiden i introduktions- och baskursen.
Regelverken byggs underifrån, där arbetstidsdirektivet utgör basen. Därpå följer Arbetstidslagen (ATL), centrala och lokala kollektivavtal samt det individuella anställningsavtalet. För att besvara en fråga om arbetstid går du uppifrån och ned.
Anställningsavtalet – Innehåller vanligen sysselsättningsgrad, ordinarie arbetstidsmått och om något särskilt är överenskommet avseende arbetstidens förläggning, till exempel ledig måndag varannan vecka.
Lokala avtal – Vanliga lokala arbetstidsavtal är jour- och beredskapsavtal, flextidsavtal, övertidsavtal.
Centrala kollektivavtal – Innehåller vissa tillägg till och avvikelser från ATL, och kan även innehålla andra särskilda bestämmelser
Arbetstidslagen (ATL) – Lagen tillkom 1982 och är omarbetad efter arbetstidsdirektivets tillkomst. Lagen innehåller bestämmelser om arbetstid, jourtid, dygnsvila, veckovila, raster med mera. Lagen är dispositiv vilket innebär att vissa regler kan avtalas bort genom centrala avtal och andra regler även genom lokala avtal eller enskilda anställningsavtal.
Arbetstidsdirektivet – Direktivet är införlivat i svensk rätt genom ATL, vilket innebär att vi sällan får anledning att titta direkt i direktivet. Direktivet innehåller vissa absoluta regler som sätter spärrar för arbetstidens omfattning och förläggning, mer om det i senare avsnitt.
Definitioner och begrepp
Ordinarie arbetstid 5 § ATL: Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan enligt ATL.
I AB uttrycks det ”Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka”. All arbetad tid utöver gränsen är övertid, definitionsmässigt enligt ATL.
Mer i AB:
Ordinarie arbetstid som är förlagd till såväl vardag som söndag och helgdag eller till vardag och helgdag ska vara i genomsnitt 38 timmar 15 min
Vid kontinuerligt treskift (ordinarie arbetstid) ska dock den genomsnittliga arbetstiden vara 34 timmar och 20 minuter, intermittent treskift 36 timmar och 20 minuter
Ordinarie arbetstid utgör vid heltidsanställning – om inte annat följer av nedanstående – i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka.
Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd är i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka under en beräkningsperiod om högst sex månader.
Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som söndag och helgdag är för heltidsanställd i genomsnitt 38 timmar 15 minuter per vecka under en beräkningsperiod om högst sex månader.
OBS! Från och med 1 januari 2022 gäller följande arbetstid:
Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som söndag och helgdag är för heltidsanställd i genomsnitt 37 timmar per vecka under en beräkningsperiod om högst sex månader.
Vid ständigt nattarbete är ordinarie arbetstid för en heltidsanställd i genomsnitt 36 timmar per vecka under en beräkningsperiod om högst 16 veckor.
OBS! Från och med 1 januari 2022 gäller följande arbetstid:
Vid ständigt nattarbete är ordinarie arbetstid för en heltidsanställd i genomsnitt 34 timmar och 20 minuter per vecka under en beräkningsperiod om högst 16 veckor. Vid deltidsanställning ska arbetsgivaren eftersträva att arbetstiden i genomsnitt blir 20 timmar per vecka.
Jourtid 6 § ATL: Arbetstagare som står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov utföra arbete.
Övertid 7, 8, 8a §§ ATL: All arbetstid utöver ordinarie arbetstid. Olika typer av ledigheter ska likställas med arbete, mer om det nedan.
Sammanlagd arbetstid 10b § ATL: All arbetad tid (ordinarie + övertid + jourtid). När det gäller ledigheter så är det enbart sjukdom och semester betraktas som arbetad tid.
Arbetad tid under jour: aktiv tid på när man är på plats på arbetsstället och utför arbete – den arbetande tiden kan vara ordinarie arbetstid eller övertid
Bunden tid under jour: passiv tid, när man befinner sig på arbetsstället beredd att åta sig arbete – alltså jourtid
Arbetad tid under beredskap: aktiv tid under beredskap, i hemmet eller efter resa in till sjukhuset,
Bunden tid under beredskap: passiv tid, beredd i hemmet att står till förfogande för att arbeta.
Andra begrepp?
I dagligt tal används en rad olika begrepp som inte återfinns i lag eller avtal. De kan såklart fylla en funktion och kan användas, men det är samtidigt viktigt att du som förtroendevald vet vad som är den juridiska betydelsen som döljer sig bakom dessa uttryck.
- Primärjour, sekundärjour (på arbetet = jour)
- Bakjour (i hemmet = beredskap)
- Husjour (på sjukhuset = jour)
- Beräkningsperiod/ avstämningsperiod/ begränsningsperiod
Vad är en beräkningsperiod?
Beräkningsperiod (även kallad begränsningsperiod eller avstämningsperiod) är en på förhand bestämd period för beräkning av olika former av arbetstid. Det är nödvändigt att veta vilken period man ska utgå ifrån när man ska kontrollera den arbetade tiden, flextiden, övertiden med mera.
Tänk på!
Säkerställ, genom lokala kollektivavtal, att olika beräkningsperioder sammanfaller.
Det blir snabbt problem vid bristande överensstämmelse mellan beräkningsperioder för ordinarie arbetstid, övertid, jourtid och flex. Det är viktigt att tänka på att när man bestämmer beräkningsperiod
Detta beror på att övertid är arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid. En beräkning av sådan överskjutande tid kan formellt inte ske förrän i slutet av den ordinarie arbetstidens begränsningsperiod.
Detta kan man undvika genom att kollektivavtalsvägen samordna samtliga beräkningsperioderna, vilket starkt rekommenderas!
Andra viktiga beräkningsperioder
Brytpunkten för dygnsvila – när påbörjas dygnet, när avslutas det?
Brytpunkten för veckovila – när påbörjas veckan, när avslutas den?
Dessa brytpunkter beslutar arbetsgivaren ensidigt. Kravet från lagstiftningen är att brytpunkterna för beräkning ska vara kontinuerliga och inte ändras för ofta. Det är bra om du som förtroendevald känner till vilka brytpunkter arbetsgivaren valt. Detta underlättar för dig att följa upp och att svara på eventuella frågor från medlemmar rörande schemaläggning.
Arbetstid eller vilotid?
För att förstå vad som utgör arbetstid och vad som är vilotid behöver vi utgå från de definitioner som givits av EU-domstolen. Det finns två avgöranden av domstolen som styr innebörden av dessa begrepp. Båda avgörandena rör läkares jourtjänstgöring, men är bestämmande för arbetstidsbegreppet i samtliga branscher.
Simap (C-303/98) Det första avgörandet rörde spanska primärvårdsläkares jourtjänstgöring. Den nationella domstolen önskade få klarhet i huruvida den jourtid som läkare i primärvårdsgrupper fullgör, antingen genom enligt systemet med fysisk närvaro på arbetsplatsen, eller enligt det så kallade tillgänglighetssystemet (beredskap), skulle vara att anse som arbetstid.
Domstolen uttalade några viktiga principer:
- Arbetstidsbegreppet: Begreppet arbetstid definieras såsom varje period då arbetstagarens står till arbetsgivarens förfogande samt därvid utför aktiviteter eller uppgifter i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis. Detta begrepp står i motsättning till begreppet viloperiod och dessa två begrepp utesluter varandra.
- Jour: ”Skyldigheten för dessa läkare att vara närvarande och tillgängliga på arbetsplatsen för att tillhandahålla sina yrkestjänster anses ingå i utförandet av arbetsuppgifterna.”
- Beredskap: ”Det förhåller sig på annat sätt när läkare i primärvårdsgrupper har jourtjänstgöring enligt det system som kräver att läkarna är tillgängliga under beredskap utan att därför vara skyldiga att vara närvarande på sjukvårdsinrättningen. Även om de står till arbetsgivarens förfogande, eftersom de måste kunna nås, kan läkarna i denna situation förfoga över sin tid med mindre inskränkningar och ägna sig år sina egna intressen. Under dessa förhållanden skall enbart den tid då primärvård faktiskt tillhandahålls anses vara arbetstid.”
Slutsatsen av detta är att jourtid (på arbetsplatsen) ska anses som arbetstid i syfte att skydda arbetstagarens säkerhet och hälsa. Tillgänglig under beredskap ska däremot anses som tid då arbete inte utförs, alltså viloperiod i direktivets mening.
Jaeger (C-151/02) Det andra avgörandet gällde en tysk läkare som under jourtid hade möjlighet att sova på arbetsplatsen. Den normala arbetstiden vid jour kunde enligt särskild jourtidsreglering förlängas till 12 timmar per dag (i genomsnitt 60 timmar per vecka). Domstolen bekräftade de i Simap (C-303/98) fastställda principerna och konstaterade därtill att begreppen arbetstid och viloperiod inte ska tolkas med hänsyn till föreskrifterna i de olika regleringarna i medlemsstaterna. Begreppen är i stället gemenskapsrättsliga och de skall definieras objektivt med hänsyn till direktivets system och ändamål.
Detta innebär att den av EU-domstolen etablerade uppdelningen mellan arbetstid och vilotid är absolut och ingenting som vare sig lagstiftare eller arbetsmarknadens parter kan avvika ifrån. Tid kan alltså vara antingen arbete eller vila – ingenting mittemellan!
Unikt innehåll för dig som är förtroendevald i Sveriges läkarförbund.
Logga in som förtroendevald för att fortsätta läsa.