Hoppa till innehåll

Hur säkerställs efterlevnad?

Nu har du lärt dig vad som gäller kring arbetstidens omfattning och förläggning enligt lag och kollektivavtal – men vad händer när allt inte fungerar som det ska? I denna avslutande del i avsnittet om arbetstid lär du dig om arbetsgivarens eget ansvar för uppföljning och vad du i din roll som fackligt förtroendevald kan göra, både proaktivt och när något gått fel.  

Arbetsgivarens roll 

Arbetsgivaren leder och fördelar som bekant arbetet. I detta ingår förläggning av arbetstid, exempelvis genom schemaläggning. Med detta följer naturligen ansvaret att säkerställa att lagar och regler kring arbetstidens förläggning och omfattnings följs.  

Anteckningar om jourtid, övertid och mertid 

Arbetsgivaren måste föra anteckningar om jour- och övertid. Detta framgår av 11 § ATL. Syftet med detta är att möjliggöra kontroll av att reglerna efterföljs. Rätten att ta del av anteckningarna har den enskilda arbetstagare som anteckningen rör, men även facklig organisation.  

Som facklig organisation har vi rätt att ta del av anteckningar rörande såväl våra egna medlemmar, som oorganiserade, och andra fackförbunds medlemmar på arbetsplatsen. På detta vis kan förbundet bilda sig en övergripande uppfattning om hur arbetstiden hanteras på arbetsplatsen.  

Anteckningarna ska delas upp mellan jourtid, övertid, mertid samt nödfallsövertid och nödfallsmertid. De ska föras för samtliga arbetstagare. Anteckningarna ska vara tydliga och överskådliga och förvaras på arbetsstället under innevarande år, men även de två nästföljande kalenderåren.  

Arbetsmiljöverket kan förelägga arbetsgivaren vid vite att föra anteckningar. Ett skyddsombud kan genom 6 kap 6a§ AML få till stånd en prövning.  

I ett avgörande från EU-domstolen från 2019 kallat Deutsche bank-domen har domstolen tagit ställning till om en arbetsgivare är skyldig att registrera arbetstagarnas dagliga arbetstid. Domstolen konstaterade att det utan ett objektivt och tillförlitligt system för registrering av arbetstid är omöjligt att veta hur mycket någon har arbetat – vilket gör det omöjligt att säkerställa efterlevnaden av reglerna kring hur mycket en person får arbeta. 

Det är respektive medlemsstat som ska ålägga arbetsgivarna skyldighet att införa fullgoda kontrollsystem för arbetstiden. Någon förändring av svensk lagstiftning har dock inte gjorts med anledning av detta avgörande. Det råder därför osäkerhet kring avgörandets betydelse för tillämpningen kring regler om arbetstid.   

Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar 

Arbetstid är också en fråga om arbetsmiljö. Detta tydliggörs genom 2 kap 1 § AML. Innebörden av arbetsmiljöansvaret har i detta avseende utvecklats genom föreskriften (2015:4) om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). Här framgår att arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna. Att arbeta övertid, långa arbetsdagar och arbetsveckor utan möjlighet till återhämtning är sådant som typiskt sett kan leda till ohälsa.    

Tänk på!

Arbetsmiljöperspektivet är ett viktigt komplement till arbetstidsreglerna. Av arbetsmiljöansvaret följer att arbetsgivaren ska anpassa arbetsförhållandena till människors olika förutsättningar.

Arbetsgivarens ansvar för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete innefattar rutiner för hur arbetsgivaren ska samverka med skyddsombud. Detta inkluderar hur skyddsombudet ska informeras om arbetsmiljö och arbetstidsfrågor, t.ex. genom att få del av arbetsgivarens handlingar.  

Fackets roll 

Som fackligt förtroendevald har du möjlighet att arbeta med arbetstidsfrågor proaktivt tillsammans med arbetsgivaren. Du har även möjlighet att stötta läkarkollektivet eller enskild medlem när arbetsgivaren bryter mot lag eller avtal.  

Teckna lokala kollektivavtal 

Som lokal facklig förtroendevald kan du, på mandat av lokalföreningen, teckna lokala arbetstidsavtal. Dessa avtal är vanligen konstruerade för att underlätta för arbetsgivaren genom undantag från en viss regel, t.ex. gränsen på 200 timmar för allmän övertid, med en säkrad högre ersättning för de läkare som arbetar mer än lagens 200 timmar.  

Arbetstidsavtalet kan även syfta till att säkerställa en samsyn och en hanteringsordning rörande arbetstidsfrågor. Exempel på detta är enhetlig reglering av beräkningsperioder, särskilda ersättningsregler samt rutiner för kontroll av arbetad tid.  

Arbetstidslagen är en skyddslagstiftning som syftar till att säkra arbetstagares möjlighet till återhämtning, och motverka risk för ohälsa. Det är viktigt att bära med sig detta och hitta en lämplig balans mellan rätt till återhämtning och rimlig ersättning för arbetad tid.  

Om arbetstidsfrågan är reglerad i kollektivavtal (till exempel övertid max 250 timmar/år) är det lokalföreningen som kan/ska kontrollera efterlevnaden. Om gränsen är reglerad i kollektivavtal är det parterna som förfogar över frågan och om arbetsgivaren bryter mot avtalet kan skadestånd utdömas.  

Tänk på!

…att lära av goda exempel. Tveka inte att höra av dig till andra lokalföreningar eller kansliet centralt för att ta del av andra arbetstidsavtal att inspireras av.

Arbetstidsfrågor i samverkansforumet 

Samverkansgruppen utgör vanligen även skyddskommitté. Eftersom arbetstidsfrågor är tillika arbetsmiljöfrågor ingår det i skyddskommitténs uppgifter att hantera frågor om arbetstid enligt arbetstidslagen. Skyddsombud och fackligt förtroendevald har därigenom i samverkansforumet en ytterligare möjlighet att kontrollera och övervaka efterlevnaden av arbetstidsregler på arbetsplatsen.  

 Information enligt 19 § MBL  

Rätten till information enligt 19 § MBL kan även ge stöd för rätten att ta del av uppgifter rörande arbetstider. Som kollektivavtalsbunden part har man rätt att ta del av böcker, räkenskaper och andra handlingar som rör arbetsgivarens verksamhet i den utsträckning som behövs för att kunna företräda medlemmarna. Du kan alltså med stöd av denna informationsskyldighet begära att få del av arbetsgivarens anteckningar om arbetstid.  

Förhandling enligt 10 § MBL  

Vid brott mot en kollektivavtalad arbetstidsregel kan lokalföreningen påkalla lokal tvisteförhandling. Om parterna inte kommer överens på lokal nivå kan central förhandling påkallas. I de fall frågan inte löses genom central förhandling kan förbundet välja att lyfta frågan i Arbetsdomstolen.  

En lokalförening kan även stödja skyddsombuden genom att påkalla förhandling enligt 10 § MBL om arbetsgivaren inte ger skyddsombudet möjlighet att kontrollera arbetstiden på lämpligt vis. Vid en sådan förhandling kan föreningen begära att arbetsgivaren följer arbetstidslagens bestämmelser – och även gällande praxis. Om arbetsgivaren inte gör samma bedömning måste de motivera sin ståndpunkt. På detta sätt kan vi åstadkomma en dialog i arbetstidsfrågan. 

OBS!

Kontakta alltid Medlemsrådgivningen för hjälp med utformningen av tvisteframställan. Det är viktigt att det blir rätt från början om vi vill kunna driva frågan vidare.

Skyddsombudets roll 

Skyddsombudet har rätt att granska att arbetsmiljön och förläggningen av arbetstid är tillfredställande och inte riskerar leda till ohälsa. Detta framgår i både arbetstidslagen och arbetsmiljölagen. Enligt 19a§ ATL finns en särskild rätt för skyddsombud att kontrollera att reglerna om extra övertid, extra mertid och nödfallsövertid. Bestämmelsen är uppbyggd på samma sätt som 6 kap 6a AML och ger skyddsombudet rätt att påtala brister och begära åtgärder samt få till stånd en rättslig prövning av arbetsmiljöverket.  

19a § ATL berör inte frågan om allmän övertid. Då arbetad tid och övertid alltjämt är en arbetsmiljöfråga menar vi att en diskussion och uppföljning av den arbetade tiden i sin helhet ligger inom ramen för skyddsombudets område. 

Arbetsmiljöverkets roll  

Arbetsmiljöverket utövar tillsyn när arbetstidsfrågan inte är reglerad i kollektivavtal, till exempel i fråga om gräns för övertid. Om gränsen inte är reglerad i kollektivavtal, kan Arbetsmiljöverket gå in och granska samt utdöma sanktionsavgift till det allmänna (1 procent av PBB dvs. 476 kr per övertidstimme). 

Arbetsmiljöverket kan agera på egen hand eller efter begäran från skyddsombud enligt 19a § ATL eller 6 kap. 6a§ AML.  

Testa dig själv

När vi tecknar lokala avtal rörande en viss arbetstidsbestämmelse innebär detta att vi ”äger” frågan. Det betyder att föreningen ansvarar för uppföljning av efterlevnad gentemot arbetsgivaren. Vi kan då tvista på kollektivavtalsbrott om arbetsgivaren bryter mot avtalet. Avtalet bör även innehålla skrivelser om hur arbetstiden följs upp.

En sista del kvar i avsnittet om Arbetstid!

Nu återstår ett ett självtest innan du kan påbörja nästa avsnitt.