Hoppa till innehåll

Att följa upp arbetstidens omfattning

När vi nu har gått igenom de olika typerna av arbetstid ska vi gå in lite närmre på hur du som förtroendevald kan tänka när du vill kontrollera om arbetsgivaren håller sig till de begränsningar som finns i lag och avtal avseende arbetstidens omfattning.

Ett sätt att tänka, som vi kommer att använda oss av i detta avsnitt, är att illustrera de olika typerna av arbetstid såsom bägare. Här ser du också de begränsningsregler som gäller enligt ATL. 

Det kan finnas avvikande regler i kollektivavtal, som du läst om tidigare i den här utbildningen. 

Allmän övertid Utöver ordinarie arbetstid och jourtid får allmän övertid tas ut med 200 timmar per år. För att räkna ut om denna gräns överskridits lägger du ihop ordinarie arbetstid med den arbetade tiden under jour och beredskap, övertid, vissa typer av ledigheter samt eventuell plusdiff på flexen. Därtill lägger du till den jourtid som eventuellt överstiger jourtidsgränsen. Har du kompledighet, studieledighet eller minusflex så dras detta bort innan man kontrollerar det slutliga resultatet.

Tänk på! 

Avrundad tid enligt jour- och beredskapsavtal är inte arbetstid – enbart faktisk arbetstid inräknas.

EU-spärren – 10 b § ATL Sammanlagd arbetstid När man ska räkna på gränsen för sammanlagd arbetstid, den så kallade EU-spärren, gäller andra regler. All faktiskt arbetad tid räknas samman, därtill även den passiva jourtiden. Däremot räknas inte passiv beredskapstid in i den sammanlagda arbetstiden. Beräkningen av ledigheter skiljer sig ifrån den uträkning vi gjorde ovan eftersom endast sjukdom och semester betraktas som arbetad tid i fråga om sammanlagd arbetstid. 

läkare rör sig i korridor och tittar på dokument

Nästa steg i avsnitt om Arbetstid

I nästa steg får du lära dig om Arbetstidens förläggning.