Roller och ansvar

Försäkringskassans roll

Försäkringskassans roll är att utreda behovet av arbetslivsinriktade åtgärder och samordna insatser från hälso- och sjukvården, arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och andra aktörer för att patienten ska kunna återgå i arbete. Detta för att kunna bedöma personens arbetsförmåga och rätt till ersättning. Likaså utreda om patienten skulle klara ett arbete på den vanliga arbetsmarknaden trots sin sjukdom.

Försäkringskassans samordnande funktion innebär även att kalla till avstämningsmöte mellan arbetsgivare, behandlande läkare och företagshälsovård.

De första 14 dagarna arbetstagaren är sjuk betalar arbetsgivaren sjuklön istället för den vanliga lönen. Fram till dag 90 har den som är sjuk rätt till sjukpenning om Försäkringskassan bedömer att denne inte har möjlighet att återgå i tjänst.

Försäkringskassans prövning av arbetsförmågans nedsättning och därmed rätten till sjukpenning görs utifrån en rehabiliteringskedja med fasta bedömningstidpunkter; efter 90 dagar, 180 dagar och 365 dagar.

• Dag 1–90 – arbetsförmågans nedsättning begränsas till bedömning utifrån möjligheterna till att återgå till sitt ordinarie arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder.
• Dag 91–180 – bedömning vidgas till att omfatta möjlighet att jobba med andra lämpliga arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Om det finns lämpliga arbetsuppgifter som den anställde skulle kunna utföra och som arbetsgivaren dessutom erbjuder denne (ej skyldig att skapa nya tjänster) så upphör rätten till sjukpenning.
• Dag 181–365 – bedömning görs utifrån möjlighet till förvärvsarbeten som är ”normalt förekommande på arbetsmarknaden”. Om det finns särskilda skäl som talar emot en sådan bedömning eller om det i annat fall kan anses som oskäligt så kan prövningen skjutas upp, exempelvis en planerad operation.
• Dag 366 – bedömning sker utifrån arbetstagarens arbetsförmåga i förhållande till alla arbeten på den vanliga arbetsmarknaden. Undantag kan göras i de fall det är oskäligt att bedöma arbetstagarens arbetsförmåga utifrån ovan, exempelvis om hen är svårt sjuk:
  • Sjukersättning är en ersättning för personer mellan 19 och 64 år som med största sannolikhet aldrig kommer att kunna arbeta hel- eller deltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.
  • Aktivitetsersättning är en ersättning för personer mellan 19 och 29 år som inte kommer att kunna arbeta hel- eller deltid under minst ett år på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.

Arbetsgivarens roll

Enligt Arbetsmiljölagen (AML) kap 3, § 2a är arbetsgivaren skyldig att se till att det finns en organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. I realiteten innebär det en skyldighet i att skapa en intern struktur och ett dokumenterat arbetssätt som möjliggör och skapar rätt förutsättningar för att hantera rehabiliteringsärenden och andra frågor som uppkommer kopplat till denna lag samt även delarna i 30 kap. Socialförsäkringsbalken.

Arbetsgivaren ska likaså ”systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han ska utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska tidsplaneras.”

Arbetsmiljöansvaret delegeras sedvanligt oftast till chefer eller arbetsledare med personalansvar. För detta krävs att chefen har de befogenheter, resurser och den kompetens som krävs inom området.

Arbetsgivaren ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, de åtgärder som ska hjälpa medarbetaren att så långt som möjligt behålla eller få tillbaka sin arbetsförmåga.

Därtill syftar föreskriften systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) på att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetslivet. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall.

Vid långtidssjukskrivning ska arbetsgivaren ha löpande kontakt med arbetstagaren och planera för återgång samt arbetsanpassning av arbetsuppgifter. Likaså delta i det avstämningsmöte som Försäkringskassan bjuder in till.

Arbetstagare som kan antas ha en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom under minst 60 dagar (ska upprättas inom 30 dagar) har en skyldighet enligt Socialförsäkringsbalken kap 30, 6§ att upprätta en plan för återgång i arbete.

Planen innehåller:

• … möjlighet till deltidsarbete?
• … anpassning av arbetsplats/uppgifter?
• … tekniska hjälpmedel?
• … utbildning/omskolning till annat arbete hos arbetsgivaren?
• … hur ska kontakten med arbetsplatsen se ut?
• … tidplan för insatser och uppföljning av planen?

Arbetsgivaren ska fortlöpande se till att planen för återgång i arbete följs och att det vid behov görs ändringar i den.

Vad syftar ”plan för återgång i arbete till”?
Planen är främst ett stöd för rehabiliteringsarbetet på arbetsplatsen och ska underlätta en tidig återgång i arbete. Planen ska i den utsträckning det är möjligt upprättas i samråd med arbetstagaren

Arbetstagaren har en skyldighet att aktivt medverka i sin rehabilitering (30 kap. 7 § SFB). Arbetstagaren ska alltid själv medverka samt lämna upplysningar. Respekt för den enskilde bör vägleda arbetsanpassning och rehabilitering. Arbetstagaren ska delta efter bästa förmåga annars kan sjukpenning ifrågasättas/fråntas (Socialförsäkringsbalken 110 kap 57 §).

Försäkringskassan kan begära in denna dokumentation. Om planen inte genomförs kan Försäkringskassan anmäla detta till Arbetsmiljöverket (upprepad underlåtenhet). Arbetsmiljöverket kan sedan göra inspektion och meddela sanktioner.

Arbetsgivaren har en långtgående skyldighet, genom arbetsplatsinriktad rehabilitering, i att försöka anpassa arbetsförhållanden efter den berörda personens förutsättningar.

Exempel på åtgärder som kan bli aktuella:

• bedömning av vilka arbetsuppgifter som är lämpliga
• arbetsträning, utbildning, omplacering till befintliga arbetsuppgifter
• tekniska åtgärder som att införskaffa särskild utrustning
• i viss mån se över arbetsinnehåll och arbetsorganisation
• under rehabiliteringstider lösa arbetsuppgifter med vikarie

Tips! Att vid behov göra anpassningar är ett effektivt sätt att minska sjukfrånvaro eftersom det kan underlätta för en person med nedsatt arbetsförmåga att arbeta. Förändringarna kan vara tillfälliga eller permanenta.

Hälso- och sjukvård

Behandlande läkare eller annan hälso- och sjukvård ansvarar för den medicinska rehabiliteringen, dvs de medicinska åtgärder som ska leda till att en person så långt som möjligt ska behålla eller få tillbaka sin fysiska och psykiska funktionsförmåga.

Arbetstagarens egna ansvar

Enligt AML 3 kap. 4 § ska “arbetstagaren medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö.”

I SFB 30 kap. 7 § regleras arbetstagarens skyldighet att medverka i sin egen rehabilitering. Om arbetstagaren försvårar, fördröjer eller direkt vägrar medverka utan direkt förklaring kan få flera konsekvenser, exempelvis kan Försäkringskassan avslå rätten till sjukpenning. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar kan alltså i vissa fall anses uppfyllt även utan arbetstagarens medverkan.

Företagshälsovårdens roll

Företagshälsovårdens roll är att verka som stöd för arbetsgivaren i deras arbetsmiljöarbete för enskilda individer eller grupper. Vad som kännetecknar företagshälsovård är att de erbjuder flera olika arbetsmiljö- och hälsorelaterade yrkeskompetenser som samverkar.

Rollen som skyddsombud/fackligt förtroendevald

Såhär kan du som facklig förtroendevald stödja medlemmen i processen men också i syfte att ta initiativ till förebyggande arbetsmiljöarbete för att minska risken för att arbetstagare blir sjuka:

• Ställ krav på arbetsgivaren att det ska finnas färdiga rutiner för hur rehabilitering och anpassning ska gå till
• Tydliggör för arbetstagaren din fackliga roll och det stöd du kan ge medlemmen under i kontakt eller i möte med arbetsgivare och Försäkringskassan
• Hjälp till att ta reda på var i rehabiliteringskedjan som den sjuke befinner sig och se till att rehabprocessen påbörjas inom ramen för de 30 dagarna (vid minimum 60 dagars sjukfrånvaro)
• I dialog med arbetsgivaren, se till att involverade parter (Försäkringskassan, behandlande läkare etc.) är delaktiga i rehabiliteringsmöte – för att ge medlem bäst förutsättning
• Kom med förslag på rehabiliteringsåtgärder utifrån den sjuke arbetstagares egna önskemål/behov
• Prata med medlemmen om hur ni kommunicerar – tänk på att inte ha kontakt i onödan, då det kan vara stressande för medlemmen
• Om så krävs, begär förhandling med arbetsgivaren! Ska medlemmen vara med på mötet, be då denne att ta anteckningar, och stäm av i efterhand hur hen uppfattat mötet

Externa sidor som stöd till dig som facklig förtroendevald i rehabiliteringsärenden: