Norge visar vägen och hanterar utbildningsplatsbrist och covid-19 samtidigt.
Vi är mitt i brinnande pandemi, behovet av specialistläkare är massivt, nästan 50 000 operationer är inställda och vårdskulden växer för var dag. Samtidigt står en hel generation unga läkare redo att bli specialistläkare och självständigt hjälpa patienterna men hindras av långa väntetider till de utbildningstjänster som krävs. Norge hanterar de långsiktiga konsekvenserna av covid-19 genom att satsa på fler utbildningstjänster för sina unga läkare. I Sverige däremot försvinner regionernas lagstadgade ansvar att tillhandahålla AT, de svenska läkarnas utbildningstjänst, om en månad. Hur hamnade vi här?
Läkaryrket är ett lärlingsyrke. Efter läkarexamen krävs genomgången allmäntjänstgöring (AT) för att erhålla läkarlegitimation. Just AT-tjänster är en stor bristvara. Sverige utbildar allt fler läkare vid universiteten, men när de får sitt efterlängtade examensbevis i handen har de ingenstans att ta vägen. Gruppen examinerade, icke-legitimerade läkare ökade med 21 procent mellan år 2014-2018. Under samma period minskade däremot antalet utfärdade legitimationer med tre procent.
Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) genomför sedan år 2000 varje år en kartläggning av AT. Våra rapporter visar att väntetiden till att få påbörja AT fördubblats under tio års tid och den fortsätter att öka. Socialstyrelsen konstaterar att de långa väntetiderna till AT är ett stort problem. Myndighetens egna siffror visar att hela 19 av 21 regioner idag har brist på specialistläkare och att 31 procent av rikets specialistläkare är 60 år eller äldre. Det är bråttom om Sverige ska hinna lära upp de unga läkarna, specialistläkarbristen är akut och den kommer bli värre.
Fram till den 1 juli i år har regionerna haft ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla AT-platser (Hsl kap 10 §5). Detta ansvar har regionerna med all önskvärd tydlighet visat att de inte tagit. Lagkravet försvinner i och med att en ny läkarutbildning, som ger legitimation i direkt anslutning till examen, snart kommer införas i Sverige. Samtidigt behöver de tusentals studenter som redan påbörjat det nuvarande läkarprogrammet runt om i Sverige göra AT för att få sin legitimation.
Men varför prata om AT-platser under en pandemi? Lösningen på det svenska problemet visar sig finnas i vårt västra grannland.
Nyligen presenterade den norska regeringen ett omfattande ekonomiskt krispaket för att hjälpa landet ur covid-19-krisen. I åtgärdspaketet återfanns en satsning om 53 miljoner norska kronor öronmärkta för läkarnas första utbildningstjänster. Coronakrisen har synliggjort Norges behov av specialistläkare och den norska regeringen gör nu allt för att de unga läkarna ska kunna bli specialister. Det är föredömligt agerat av den norska regeringen och inte en dag för tidigt. Vi, Sveriges yngre läkare, ställer oss nu frågan när den svenska regeringen tänker ta sitt ansvar och avsätta resurser för AT så att vi kan påbörja vår specialisering?
Specialistläkarbristen är akut. Samtidigt väntar nära var tionde ung läkare mer än två år på att få påbörja sin AT. Det är ett stort resursslöseri, inte minst med tanke på att nästan var fjärde läkare som väntat ett år eller mer uppger att de överväger att helt lämna yrket. Att unga läkare väljer bort vården är det sista Sverige behöver i en tid som redan innan covid-19, under flera år, präglats av långa vårdköer, vårdplatsbrist och haltande läkarpatientkontinuitet.
Madeleine Liljegren
Ordförande SYLF