Hoppa till innehåll

Att följa upp arbetstidens omfattning

När vi nu har gått igenom de olika typerna av arbetstid ska vi gå in lite närmre på hur du som förtroendevald kan tänka när du vill kontrollera om arbetsgivaren håller sig till de begränsningar som finns i lag och avtal avseende arbetstidens omfattning.

Det kan finnas avvikande regler i kollektivavtal, som du läst om tidigare i den här utbildningen. 

Allmän övertid

Utöver ordinarie arbetstid och jourtid får allmän övertid tas ut med 200 timmar per år. För att räkna ut om denna gräns överskridits lägger du ihop ordinarie arbetstid med den arbetade tiden under jour och beredskap, övertid, vissa typer av ledigheter samt eventuell plusdiff på flexen. Därtill lägger du till den jourtid som eventuellt överstiger jourtidsgränsen. Har du kompledighet, studieledighet eller minusflex så dras detta bort innan man kontrollerar det slutliga resultatet.

Tänk på! 

Avrundad tid enligt jour- och beredskapsavtal är inte arbetstid – enbart faktisk arbetstid inräknas.

EU-spärren – 10 b § ATL Sammanlagd arbetstid

Den absoluta gränsen för hur mycket en person får arbeta reglerad i 10b § ATL och har sin grund i tvingande bestämmelser i arbetstidsdirektivet. Regeln brukar därför ibland benämnas EU-spärren. Den sammanlagda arbetstiden för varje period om 7 dagar får inte uppgå till mer än 48 timmar i genomsnitt, under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Direktivet medger en beräkningsperiod på upp till 12 månader genom kollektivavtal. En omräkning av denna regel innebär att den absoluta gränsen för tillåten övertid ligger på 416 timmar per år.

Vad gäller den sammanlagda arbetstiden ska all faktisk arbetad tid räknas samman, därtill även den passiva jourtiden. Däremot räknas inte passiv beredskapstid in i den sammanlagda arbetstiden.

läkare rör sig i korridor och tittar på dokument

Nästa steg i avsnitt om Arbetstid

I nästa steg får du lära dig om Arbetstidens förläggning.