Arbetsgivarens ansvar
Arbetsgivaren ska på ett systematiskt sätt planera, styra och kontrollera verksamheten så att arbetsmiljön blir tillfredsställande.
Grundbulten är det systematiska arbetsmiljöarbetet som ska bedrivas i samråd med de anställda och skyddsombuden. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön.
Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön är långtgående. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren bland annat ”vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall”. Lagen är tvingande och arbetsgivaren kan riskera att få betala dryga viten om inte reglerna följs.
Ett av de viktigare kraven är att företagshälsovård finns att tillgå om arbetsförhållandena kräver det. Ett annat är att anpassa arbetsförhållandena efter arbetstagarens särskilda förutsättningar. Arbetsgivaren ska beakta att människans förutsättningar att utföra arbetsuppgifter är olika. Det kan till exempel vara läkarens yrkesvana eller hänsyn till invandrade läkares särskilda förutsättningar.
Man ska inte sänka kraven med hänsyn till den enskilde arbetsgivarens ekonomiska ställning. En arbetsgivare kan alltså inte neka att vidta en skälig förbättring i arbetsmiljön med hänvisning till bristande ekonomiska resurser. De insatser som krävs får självklart inte vara orimliga i förhållande till det resultat som kan uppnås. Kraven på arbetsgivaren är desamma oberoende av om verksamheten drivs i privat eller offentlig regi. Observera att arbetsgivaransvaret numera i stort också omfattar inhyrd arbetskraft.
Regler: Kapitel 3, paragraferna 2, 2a, 2b och 3 i arbetsmiljölagen. Se också Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Arbetstagarnas ansvar
Den enskilde arbetstagaren ska medverka i arbetsmiljöarbetet samt följa givna föreskrifter och använda aktuella skyddsanordningar.
Exempel på skyddsanordning för läkare kan vara larm där så erfordras eller skyddshandskar mot blodsmitta. Alla medarbetares medverkan är av stor betydelse för att förbättra arbetsmiljön. Medarbetarna har ofta en klar uppfattning om riskerna med det egna arbetet och arbetsförhållandena i övrigt. Genom att lämna förslag till åtgärder eller ge synpunkter på resultatet av åtgärderna kan brister i arbetsmiljön undanröjas.
Lagstiftarens krav på den enskilde arbetstagaren är sträng. Om inte skyddsföreskrifter följs finns det ytterst en möjlighet att skilja arbetstagaren från anställningen. Givetvis ska då lagen om anställningsskydd följas.
Regler: Kapitel 3, paragraf 4 i arbetsmiljölagen.