Hoppa till innehåll
Vårt arbete
Friska sjukvårdspriset och Årets Visslare

Friska sjukvårdspriset och Årets Visslare

År 2008 instiftade Sjukhusläkarna två priser: Friska Sjukvårdspriset och Årets Visslare

Friska sjukvårdspriset går till en person som genom enträget arbete lyckats få varaktig förbättring inom vården för patienter och läkare.

Pristagare:

2022: Christer Bark, chefredaktör för Sjukhusläkaren, med motiveringen "För ett outtröttligt arbete som grävande journalist i ett brett spektrum av sjukvårdsfrågor och med ett brinnande intresse för patienternas och professionens förutsättningar. Många stora riksnyheter genom åren är resultatet av Christers osvikliga väderkorn och okuvliga arbetsmoral. Nya klarläggande fakta har tack vare hans skarpa analysförmåga och stora envishet fördjupat debatten gång på gång. En mängd missförhållanden och brister har tvingats fram i ljuset och dessutom har många ljusglimtar från vården fått skina i strålkastarljus. Allt har dessutom paketerats på ett svårslaget intresseväckande och elegant sätt, helt utan veckoarbetstid eller dygnsrytm. Chefredaktör Christer Bark är Sjukhusläkarens osvikliga signum."

2020 (två pristagare):
Svenska Infektionsläkarföreningen, med motiveringen ”För att ha startat en vetenskaplig, lärande och kollegial arena som garanterade Sveriges covidpatienter den, i varje skede, mest evidensbaserade vården under pandemins första brinnande fas. Detta med en tillgänglighet som också spred kunskapsläget och förståelse långt utanför den egna kretsen. Arbetet resulterade i att föreningen i samarbete med Föreningen för Klinisk Mikrobiologi och Svenska Hygienläkarföreningen rekordsnabbt kunde skriva det första nationella vårdprogrammet för covid-19. Att professionen driver utvecklingen, i brett samarbete direkt från kliniken, är framgångsfaktorn. Det är önskvärt att detta arbetssätt sprider sig, med ledorden professionellt, prestigelöst och till och med publikt.”

Stockholms sjukvårdsupprop, med motiveringen ”Stockholms sjukvårdsupprop får priset för att ha skapat kanaler som för fram förtvivlade och engagerade medarbetares vittnesmål om effekter av varsel och förd personalpolitik utifrån patienternas utsatta situation, rätt i knät på ansvariga.”

2019: Glesbygdsmedicinskt centrum (GMC) i Storuman och Peter Berggren med motiveringen: ”Glesbygdsmedicinskt centrum (GMC), med Peter Berggren som verksamhetschef, har på ett utomordentligt sätt lyckats lyfta glesbygdsmedicin till en ny nivå i Sverige. Genom uppstarten av en specialistkompetenskurs i just det ämnet har ST-läkare från hela landet sökt sig till Storuman/Tärnaby/Hemavan; inte bara för kursen, utan många har även attraherats av att komma tillbaka och arbeta som läkare under de speciella omständigheter det innebär att vara glesbygdsdoktor. GMC har dessutom utvecklats till ett internationellt forskningscentrum mitt i Södra Lappland med nätverk över hela världen. Med framsynthet och modern teknik har man skapat en grogrund för att tillgången till medicinsk kompetens blir mer jämlik över landet samtidigt som man utvecklar vården.”

2018: #utantystnadsplikt, med motiveringen: ”Länge har kvinnliga läkare försökt belysa och motarbeta kulturen med sexuella trakasserier, övergrepp och sexism inom sjukvården. Med det gemensamma uppropet #utantystnadsplikt har de äntligen fått den stora uppmärksamhet och det stöd som de förtjänar”.

2016 (två pristagare):
Journalisten Bo Lindquist, med motiveringen: ”För ett lågmält men smärtsamt ögonöppnande grävande på den kliniska forskningens bakgård.”

Läkare Utan Gränser, med motiveringen: ”Inga gränser i världen har kunnat stoppa ert arbete för mänskliga rättigheter och alla människors rätt till sjukvård”

2014: Julia Mjörnstedt, generalsekreterare i Ung cancer, med motiveringen ”Ung cancer ger en röst åt alla som är ’unga och odödliga’ och samtidigt får diagnosen cancer, och öppnar sjukvårdens ögon för hur unga vuxna med cancer upplever vården.”

2012: Barbro Westerholm, läkare och riksdagsledamot, med motiveringen: ”För ett långt och oförtröttligt arbete för mänskliga rättigheter inom och utanför sjukvården.”

2010: Elisabeth Wallenius, ordförande i Riksförbundet Sällsynta diagnoser, med motiveringen: För att ha ökat kunskapen i samhället om sällsynta diagnoser och dess konsekvenser för diagnosbärare och anhöriga.

2009: Per Gunnar Holmgren, Dagens Medicins tidigare chefredaktör, med motiveringen: Grundare av Dagens Medicin, ett organ som breddat kunskapen om sjukvårdsfrågor och hjälpt till att skapa debatt.

2008: Kristina Wallman, överläkare på medicinkliniken i Falun, med motiveringen: Fick bristen på vårdplatser erkänt som ett oacceptabelt arbetsmiljöproblem.

Årets Visslare går till en person som stått upp för demokrati och yttrandefrihet i vården till gagn för patienter och läkare.

Tidigare pristagare:

2021: Helena Strevens med motiveringen: Årets Visslare tilldelas den fantastiska överläkaren Helena Strevens på kvinnokliniken i Lund. Helena, som är en pålitlig och engagerad medarbetare, påtalade som enhetsansvarig läkare missförhållanden på kliniken och stod upp för patientsäkerhet och tvärprofessionellt samarbete. Helena blev därefter utsatt för repressalier av ledning vilket medfört stor personlig press med påverkan på yrkesliv och privatliv. Personer som Helena, med kunskap om verksamheten i kombination med mod och engagemang, är en garant för vårdens framtid och att tystnadskultur motverkas.

2019: Tommie Olofsson, Fredrik Tamsen, Anna Ybo, Ann-Sofie Ceciliason, Håkan Sandler och Jacob Andersson med motiveringen: ”Ett stort mod utmärker läkarna vid Rättsmedicinalverket (RMV) i Uppsala, som stått upp mot en arbetsgivare som inte velat lyssna, och öppet kritiserat de metoder som de var påtvingade att använda vid åldersbedömning av asylsökande. Läkarna har på ett rakt och tydligt sätt tagit debatten och visat att åldersbedömningarna inte motsvarar deras krav på ett vetenskapligt förhållningssätt, och att de inte är förenliga med deras yrkesetik. Tack vare protesterna har Statens medicin-etiska råd (Smer) skickat en skrivelse till regeringen med uppmaning att tillsätta en oberoende granskning av RMV:s medicinska åldersbedömningar i asylprocessen.”

2018: Karl-Henrik Grinnemo, thoraxkirurg och forskare, Matthias Corbascio, thoraxkirurg, Oscar Simonson, thoraxkirurg och forskare och Thomas Fux, intensivvårdsläkare med motiveringen: ”Årets visslare har med stort mod, envishet och välgrundade fakta lyckats stoppa en plågsam och dödlig operationsmetod och därmed drabbats personligen och i sina yrkeskarriärer. De har förhindrat att fler patienter skulle möta samma öde men också visat på att ett nytt granskningssystem vid misstänkt forskningsfusk måste skapas.”

2015: Johan Tjärnström, chefsläkare, NU-sjukvården i Västra Götalandsregionen med motiveringen: ”Trots sin chefsposition har Johan Tjärnström haft modet att slå larm om konsekvenserna av neddragna vårdplatser och kroniska överbeläggningar inom NU-sjukvården. Han har varnat för att sjukhusledningens agerande riskerar patientsäkerheten, kan leda till ett ökat antal vårdskador och kommer att skapa en dålig arbetsmiljö för personalen samt försämra utbildningen. Hans handlingskraft har fått stöd av hundratals medarbetare och ledningen har lovat förbättringar.”

2014: Vårdenhetschefen Anders Danemo och överläkaren Peter Bergh, Sahlgrenska universitetssjukhuset, med motiveringen: ”De hade modet att gå emot den egna budgetstyrningen och istället se till helheten. Mot alla regler och utan pengar i avdelningens budget skickade de sin patient till den neurorehabilitering han behövde för att kunna gå igen.”

2012 (flera pristagare): Mats Edman, chefredaktör på Dagens Samhälle, med motiveringen: ”Dagens Samhälle har under Mats Edmans ledning utvecklats till en tidning som axlat rollen av oberoende granskare av kommuner och landsting till gagn för medborgare och anställda.”

Stefan Branth, överläkare på Enköpingslasarett, Nils-Peter Gilgen, Mälarsjukhuset och Kjell Larsson, NÄL, med motiveringen: ”För att genom eget vittnesmål från vårdens vardag ha riktat uppmärksamhet på att överbeläggningar på sjukhus innebär patientsäkerhetsrisker och påfrestningar på personalen.”

2010 (två pristagare):
Vincent Ugarph, kirurg vid Hudiksvalls sjukhus, med motiveringen: För att rakryggat ha tagit strid för yttrandefriheten på arbetsplatsen. Vincent Ugarph JO-anmälde landstingsledningens försök att tysta kritiska röster. JO uttalade sig till stöd för Vincent Ugarph och mot landstingsledningens försök att inskränka rätten att yttra sig. JO:s beslut befäster rätten till åsikts- och yttrandefrihet i arbetslivet.

Kerstin Lundgren, sjuksköterska i Falköping, med motiveringen: Kerstin Lundgren arbetade som sjuksköterska på sjukhuset i Falköping och slog larm när en patient dog av hjärtstopp sedan en av nattambulanserna dragits in och den enda kvarvarande ambulansen inte nådde fram i tid. Hon utsattes för förtal och påtryckningar för att ha utnyttjat sin meddelarfrihet, men tack vare allmänhetens stöd återfick området den indragna ambulansen.

2009: Anna Myredal, läkare vid Varbergs sjukhus, med motiveringen: Anna Myredals arbete med åtgärder mot brister i vården, resulterade till slut i en polisanmälan för olaga dataintrång. Förutom diskussion om ledarskap vidtog en debatt om tolkning av Patientdatalagen som gav stor räckvidd i medier och bland beslutsfattare.

2008: Roger Skogman, överläkare på ortopeden på Vrinnevi lasarett, Norrköping, med motiveringen: Roger Skogman var öppet kritisk mot sjukhusets omorganisation och engagerad i föreningen Rädda Vrinnevi. Detta ledde till att hans yttrandefrihet kränktes, och hans karriär och löneutveckling stoppades.

Bli medlem i Sveriges läkarförbund
För alla läkare under hela karriären
  1. Personlig rådgivning
  2. Bästa lönestatistiken för läkare
  3. Unika försäkringar