Bakgrund och historik för Svensk Geriatrisk Förening

SÅF antogs som sektion inom Svenska Läkaresällskapet 1951 och deltog detta år för första gången på Svenska Läkaresällskapets Riksstämma med sex föredrag.

Svensk Förening för Geriatrik och Gerontologi uppstod genom en sammanslagning av Läkaresällskapets sektion för åldersforskning och Svensk geriatrisk Förening den 30 november 1999 och heter sedan årsmötet 28 november 2007 Svensk Geriatrisk Förening.

Nedanstående beskrivning kommer till delar från ett anförande som professor emeritus Bertil Steen höll i sin egenskap av den ende person som varit ordförande i både Svenska Läkaresällskapets Sektion för Åldersforskning (SÅF) och Svensk Geriatrisk Förening (SGF).

Svenska Läkaresällskapets Sektion för åldersforskning, tillika Svenska Sällskapet för Åldersforskning (SÅF)

Sällskapet konstituerades 2 september, 1946. Initiativtagare och förste ordförande var professor Folke Henschen, som blev föreningens ordförande i 20 år. Flera internationella storheter inom åldersforskningen gästade föreningen under denna tid.

Från början av 1970-talet sköttes Sektionen mer eller mindre som en enmansföreställning av Percy Nordqvist på ett för honom karakteristiskt och personligt sätt. Percy kvarstod som Sektionens sekreterare fram till 1983. I början av 1980-talet togs initiativ till en för båda föreningarna gemensam delegation för utbildningsfrågor.
Under särskilt 1970- och 1980-talet var vårmötena ute i landet efterlängtade, välbesökta, informativa och framför allt mycket sociala.

Svensk Geriatrisk Förening

Vid Svenska Läkaresällskapets sektion för Åldersforsknings årsmöte i Karlstad 1962 samlades en grupp läkare som ”var helt knutna till vården av de långvarigt sjuka, som lasarettsläkare, sjukhemsläkare och underläkare eller knutna till denna vård som arvodesanställda läkare” och som beslöt att genom en intresseförening hos Sveriges Läkareförbund framföra sina synpunkter på olika problem i denna verksamhet.

Namnfrågan debatterades livligt och namnet Svenska Geriatriska Föreningen föreslogs men man valde namnet Svenska Långvårdsläkarföreningen, som 1962 blev en specialistförening inom Sveriges Läkarförbund och medlemmarna skulle ”helt eller delvis vårda långvarigt kroppssjuka och åldringar”.

1985 ändrade föreningen namn till Svensk Förening för Geriatrik och Långvårdsmedicin, och 1992 till Svensk Geriatrisk Förening som ingår i Svensk Förening för Geriatrik och Gerontologi.

Föreningen har haft stor betydelse för framväxten av dagens svenska geriatrik och kontroverser har hela tiden funnits mellan långvårdsmedicin/geriatrik och en del andra medicinska specialiteter – en situation som fram till idag inte ändrat sig särskilt mycket.

En utredning som kom i slutet av 1970-talet och som var ett gemensamt verk av Socialstyrelsen – SPRI – Kommunalförbundet och Landstingsförbundet föreslog en nedmontering av geriatrik/långvårdsmedicin och att denna skull gå upp i allmänmedicin. Argumenten från motparten dominerades av ringa förståelse för vad geriatriken stod för. Föreningen gjorde flera inlägg i media och uppvaktade också Socialdepartementet. I slutändan blev resultatet inga större omställningar mer än att en del sjukhem övergick från långvårdsklinikerna till primärvården

Svensk geriatrik utvecklades under slutet av 70-talet och 80-talet till ett internationellt föredöme med olika vårdnivåer, såsom klinikvård, sjukhemsvård, dagsjukvård, öppenvård, den lasarettsansluten hemsjukvård, mm. Alvar Svanborg som blev den förste professorn i geriatrik i Göteborg och under lång tid var ordförande i SGF hade stor del i denna utveckling.

Långvårdsmedicin blev en egen medicinsk specialitet 1969, och sedan fördes under 1970-talet en diskussion om man inte borde byta namn till geriatrik, vilket skedde först under slutet av 1980-talet.
Många engagerade personer har haft stor betydelse för geriatriken utveckling under 1900-talets andra hälft. Några fritt valda exempel på personer som gjort betydande insatser kan vara:

  • Bertil Bjurwill – värdig representant för Stockholms långvård och geriatrik
  • Lars Linder – drivande klinikchef i Uppsala och strålande middagstalare
  • Mats Pers – kämpade mot socialstyrelse och landstingsförbund för långvårdsmedicinen
  • Lars Wernersson – utvecklade en idealklinik i Kalmar. Känd för sin stora medkänsla med patienterna
  • Hans Zetterqvist – Representerande den föredömliga östgötska geriatriken, som blev så riksbekant med Barbro Beck-Friis
  • Alvar Svanborg – den internationelle pionjären inom geriatriken och arkitekten för den moderna svenska geriatriken
  • Birgitta Swartz – aktiv ordförande i SGF och klinikchef i Varberg

Göteborg den 14 februari 2006
Åke Rundgren
Styrelseledamot i SGF

Jag vill ha hjälp med fackliga och juridiska frågor

Kontakta medlemsrådgivningen och få kvalificerade råd om allt som rör din anställning.

08-790 35 10
medlemsradgivningen@slf.se

Måndag–torsdag kl 9–16, fredag kl 9–13

Kontakta din lokalförening
Din lokalförening kan ge svar på frågor som rör din anställning på den ort du arbetar.

Hitta förening

Jag har en fråga om mitt medlemskap

Vill du ändra uppgifter i medlemsregistret, ex. byta aktuella kontaktuppgifter, anmäla examen eller byta förening i ditt medlemskap.

Om ditt medlemskap

Jag vill söka i kunskapsbanken

Råd & Stöd är namnet på Läkarförbundets kunskapsbank där du hittar den bästa rådgivningen inom lön, pension, avtalsfrågor med mera.

Till Råd och stöd

Jag vill bli medlem i Läkarförbundet

Om något händer får du personlig rådgivning och experthjälp. Du får också möjlighet att påverka ditt arbetsliv som läkare. En enda del av medlemskapet kan tjäna in hela årsavgiften.

Bli medlem

infoVi använder cookies för att samla in statistik kring hur webbplatsen används, men framför allt för att förbättra din användarupplevelse. Genom att fortsätta godkänner du det. Här kan du läsa mer om cookies.