På konferensen presentera nya resultat från 2025/26 avseende skolbarns hälsa, livsvillkor och levnadsvanor – och uppemot 40 års trender när det är möjligt!
Kursen riktar sig till skolläkare och ST-läkare i skolhälsovård. Kursen anordnas i samarbete med Arbetsmiljöverket. Sista dag för anmälan 2026-12-15. Platsantalet begränsas till 16 deltagare.
Kursen är en tvådagarskurs som beskriver det unika avseende handläggningen av patienter med strukturella ryggdeformiteter där tonvikten ligger på utredning och icke-kirurgisk behandling.
Skolläkardagar 8-9 september 2027 i Västerås, mer info kommer.
Ett monovalent vaccin (vaccin mot endast vattkoppor) är upphandlat för barnvaccinationsprogrammet av Adda. Avtalet börjar gälla 1 januari 2027.
Senaste nytt från FHM om vaccination mot vattkoppor
Barn och ungdomar som inte omfattas av vaccinationsprogrammet och som inte haft vattkoppor eller blivit vaccinerade kommer att erbjudas kostnadsfri vaccination. Insatsen gäller barn och ungdomar till och med 17 år.
GENOMFÖRANDET AV INSATSEN
Insatsen för ikapp-vaccination startar 1 mars 2027 och pågår till 2033.
För att minska risken för allvarlig sjukdom och behov av sjukhusvård i högre ålder har regeringen beslutat om en tillfällig insats för barn 5-17 åå som inte är immuna mot vattkoppor, sk ikapp-vaccination.
Kommunerna ska, inom ramen för sitt ansvar för elevhälsans medicinska insatser, erbjuda vaccination till skolelever i samband med andra vaccinationer.
Regionerna ska, inom ramen för sitt ansvar, erbjuda vaccination inom barnhälsovården senast i samband med 5-års hälsobesök samt inom primärvården till barn som av olika skäl inte erbjuds vaccination på BVC eller inom elevhälsan.
Genom att införa vaccination mot vattkoppor i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn förväntas vattkoppor upphöra att cirkulera i samhället inom sju år.
Nu lanseras ett nationellt hälsoprogram för barn och unga, Socialstyrelsen (Publicerad:
Nationellt hälsoprogram för barn och unga ska ge bättre och mer jämlik hälsa
Nyligen lanserades det nationella hälsoprogrammet för barn och unga. Hälsoprogrammet har utvecklats av Socialstyrelsen i samverkan med Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten samt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Inom ramen för hälsoprogrammet har nya kunskapsstöd tagits fram inom flera områden som är viktiga för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med barn och unga. Hälsoprogrammet rör främst verksamheterna mödrahälsovård, barnhälsovård, elevhälsa, tandvård och socialtjänst.
Nu samlar man in synpunkter på hälsoprogrammet och de kunskapsstöd som har tagits fram. Man vill bland annat förstå hur berörda verksamheter upplever att innehållet fungerar och få inspel till det fortsatta arbetet med implementering och utveckling av hälsoprogrammet.
Hälsoprogrammet hittar du på Kunskapsguiden, klicka.
Man förstås är särskilt intresserade av synpunkter från personer som arbetar i eller nära de verksamheter som berörs av hälsoprogrammet.
Det går bra att själv välja vilka delar man vill lämna synpunkter på. Senast 1 december.
Tack för att ni hjälper oss, hälsar Märta Sundbeck
Projektledare för det nationella hälsoprogrammet för barn och unga
Tillväxtmanual, Lars Hagenäs, 2026
Ligger också under dokument.
På konferensen presentera nya resultat från 2025/26 avseende skolbarns hälsa, livsvillkor och levnadsvanor – och uppemot 40 års trender när det är möjligt!
Forskare från Sverige och övriga Norden att medverka.
Panelsamtal med praktiker (bl.a. från elevhälsan) om hur resultaten från Skolbarns hälsovanor kan användas i deras arbete.
Hur kan resultaten användas på lokal, regional, nationell och internationell nivå för att främja barns och ungas hälsa.
När barn och ungdomar uppmärksammas i skolan för svårigheter som kan tala för lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Ett incitament till dokumentets tillkomst är att lindrig intellektuell funktionsnedsättning innebär så mycket mer än frågan om skolform. Handläggning inom elevhälsan ska ske ur ett barnrättsperspektiv. Dokument är utarbetat av en arbetsgrupp av läkare och psykologer på initiativ av Svenska Skolläkarföreningen. Dokumentet har nu uppdaterat, av arbetsgruppen. Uppdateringarna finns under rubrikerna: Beslut om särskilt stöd och utarbetande av åtgärdsprogram / Dokument som skall skickas till ett Mottagandeteam / Medicinsk kompetens i mottagandeteamet för anpassad grund- och gymnasieskola samt När frågan uppkommer om en elev inte längre hör till skolformen anpassad grundskola/anpassad gymnasieskola.
Rätt diagnos är särskilt viktig eftersom ingen annan funktionsbeskrivande diagnos ger så tydliga rättigheter – att få följa en anpassad läroplan i grund- och gymnasieskola samt att få möjlighet till insatser från habilitering och från kommunen enligt Lag om Särskilt Stöd och Service (LSS), rättigheter som följer individen upp i vuxenlivet. Fortsatt medicinsk uppföljning behövs vid barn- och ungdomsmedicinsk mottagning, eller neuropediatrisk mottagning och/eller mottagning inom habilitering.
Borderline Intellektuell funktion, M Ekholm
Här kan den intresserade läsa Josefs Milerads artikel, från Fokus, om dem som vill acceptera kvinnlig könsstympning och hur det påverkar skolan har precis kommit i Fokus. Han skriver: ”Tre svenska forskare vill att kvinnlig könsstympning ska kallas ”genital praxis” och komplikationer avskrivas som sensationsjournalistik.” Länk till artikeln i Fokus.
*Svenska skolläkarföreningen (SSLF), Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (SFBUP) och Svenska Barnläkarföreningen (BLF) samt BLF:s delförening Allmänpediatrik och Hälsovård har gett sina gemensamma synpunkter på slutbetänkande En förbättrad elevhälsa (SOU 2025:113).
Om du vill lämna synpunkter på vårt remissvar eller allmänt på utredningen så mejla till mig, Anna-Karin Söderström: vetenskapligsekreterare1@skollakarforeningen.com
Vårt *gemensamma remissvar om Elevhälsoutredningen
Svenska Läkaresällskapet, SLS Mkt läsvärt och mer kortfattat än vårat men innehåller det viktiga.
Svenska Läkarförbundet, mkt bra, kortare
Övriga för oss intressanta remissvar:
Remissvar från Riksföreningen för skolsköterskor
Remissvar från Sveriges skolkuratorers förening
Remissvar från Sveriges psykologförbund
Även Sveriges arbetsterapeuter och Fysioterapeuter har lämnat svar.
Har inte hittat något remissvar från Logopedförbundet, men ett uttalande i samband med att utredningen släpptes.
Andra remissvar från oss som är kopplade Elevhälsoutredningen, SOU2025:113:
Förbättrat stöd i skolan; SOU 2025:44; delbetänkande Elevhälsoutredningen
Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap, SOU 2026:4.
Materialen syftar till att underlätta ett samtal om ätsvårigheter med elever. Ett stöd riktar sig till dig i elevhälsan. Det andra stödet kan du i elevhälsan förmedla till pedagoger och annan personal som möter elever i deras vardag. Tillsammans kan ni uppmärksamma och stödja elever med ätsvårigheter.
Nationella riktlinjer – Ätstörningar
Erbjud vård till fler – för fler typer av ätstörningar. Öka personalens kunskaper, och individanpassa vården. Det är några huvudbudskap i de nationella riktlinjerna om ätstörningar. Riktlinjerna vänder sig både till dig som beslutar om resurser och till dig som ger vård och stöd. Vi tar främst upp ätstörningarna anorexi, bulimi, hetsätningsstörning och ARFID.
Helena Lüning från oss har varit med och tagit fram materialet.
Nu finns den uppskattade Lärarhandledningen för gratis nerladdning! Handledningen är indelad i ämnesområden och innehåller konkreta råd, inklusive fallbeskrivningar av barn med FASD i skolmiljö, samt checklistor. Den riktar sig till alla som möter barn med FASD i skolans värld.
Lärarhandledningen har kommit till för att ge lärare och annan skolpersonal lättillgänglig vägledning i hur man bäst kan tillgodose behoven hos barn med alkoholrelaterade fosterskador. Tillsammans med Kunskapsunderlag för pedagoger samt den svenska sammanfattningen av boken Fetal Alcohol Syndrome – a Guide for Families and Communities, bildar den ett helt utbildningspaket för de som möter barn med FASD. De råd och tips som ges kan med fördel även tillämpas i arbetet med andra elever. Materialet kan också användas av föräldrar. Gemensamma strategier och samsyn mellan hem och skola är förutsättningar för att kunna tillgodose det enskilda barnets behov.
Till varje avsnitt i handledningen finns en bilaga med checklista för respektive ämnesområde. Formulären kan användas separat, alternativt vara komplement till det material som vanligtvis används i svenska skolor, till exempel vid utvecklingssamtal och när man gör planer för enskilda elever.
Nedanstående publikationer rekommenderas också till personal inom pedagogiska verksamheter:
Kunskapsunderlag för pedagoger, 32 sidor >>
Guide for Families and Communities, svensk sammanfattning, 18 sidor >>
Elevhälsoutredningen – en förbättrad Elevhälsa – klicka
Nu ute på remiss! Mejla dina synpunkter till vetenskapligsekreterare1@skollakarforeningen.com
Man skriver: De samlade förslag som utredningen lämnar i detta betänkande syftar till att tydliggöra och stärka elevhälsans syfte och uppdrag, stärka elevhälsans vårduppdrag och garantera att elever får tillgång till elevhälsans professioner. Vidare lämnar utredningen förslag som syftar till att underlätta samverkan mellan elevhälsan och hälso- och sjuk-vården samt socialtjänsten.
Utredningen föreslår bland annat att:
Och …..Föreslår att elevhälsans psykosociala insats ska utgöras av en hälso- och sjukvårdskurator. Tillgänglighet till elevhälsans professioner i skolans lokaler och mkt mer!
Nu kan du beställa tryckta broschyrer och affischer med tips och råd om barns och ungas skärmanvändning. Materialet är framtaget av Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten och finns också översatt till några språk.
Beställ tryckt material här: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/h/hur-pratar-ni-om-skarmar-hemma-affisch/
Du kan också ladda ner en mängd stödmaterial för samtal om barns och ungas skärmanvändning via Folkhälsomyndighetens och Mediemyndighetens webbplatser:
https://mediemyndigheten.se/barn-och-unga/for-vuxna/
– Det är inte acceptabelt att barns tillgång till vård och stöd avgörs av var i landet man bor. Nationella riktlinjer finns just för att säkerställa vård på lika villkor, men de används i dag inte fullt ut, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen.
Tidiga insatser är avgörande för barns utveckling, skolgång och psykiska hälsa. Trots detta visar utvärderingen att endast knappt hälften av barn och unga – med problem som kan tyda på adhd eller autism – får insatser innan de får en diagnos. Denna andel har varit oförändrad mellan 2015 och 2023.
– Vi ser ett tydligt glapp mellan vad som är tänkt enligt lag och riktlinjer och vad som sker i praktiken. Barn får vänta på stöd tills en diagnos är klar, trots att behoven ofta är uppenbara långt tidigare, säger Maria State, enhetschef på Socialstyrelsen.
Om stöd inte sätts in i tid för de barn som behöver det riskerar det att leda till sämre skolresultat och ökad psykisk ohälsa.
De nationella riktlinjerna för vård vid ADHD och Autism
En internationellt etablerad metod för att förebygga beteendeproblem i skolan visar positiva tendenser när den för första gången testas i en randomiserad studie i svenska lågstadieklassrum, skriver man på Medicinska fakultetens hemsida Lunds Universitet. Klicka
På Barnläkarföreningens hemsida hittar man flera spännande lunchwebbinarier – kl 12.15-kl 13. Man kan även se dem i efterhand.
Du kan se alla tidigare webbinarier här
och här nedan följer några axplock….
Om ADHD hos barn och ungdomar med fokus på farmakologisk behandling
Den lilla hjärnans utveckling – med och utan digitala verktyg
Klicka sen på ”Senaste numret”
Skolläkaren Helka Widengren fördelar sina arbetstimmar mellan tolv skolor och cirka 4 000 elever. Hon träffar inte alla elever, men av dem hon faktiskt möter framgår en sak tydligt: »Det är jätteviktigt att träffa eleverna i ett tidigt skede.«
Var så goda! En sammanfattning av ”Slutbetänkande av Utredningen om en förbättrad elevhälsa”.
Under den gångna veckan uppdaterade USA:s smittskyddsmyndighet (CDC) en webbsida där de anger att uttalandet ”vaccin orsakar inte autism” inte är vetenskapligt grundat och att de nu tänker starta ny forskning kring detta.
SSLF har medverkat i process med Folkhälsomyndigheten kring att stämma av kring rekommendationer och vägledning gällande barns och ungas skärmanvändning och hälsa. Nu har man tagit fram material som vi kan använda inom Elevhälsan.
Verktyg för samtal om skärmanvändning
Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten har tagit fram praktiska stödmaterial för dig som möter barn och föräldrar, som baseras på Folkhälsomyndighetens rekommendationer för säker och balanserad skärmanvändning. Materialen hjälper dig att leda konstruktiva samtal och ge konkreta råd om skärmanvändning på fritiden.
Stödmaterialet:
Du hittar materialet på Folkhälsomyndighetens webbplats: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/digitala-medier-och-halsa/skarmvagledning-for-vard-och-skola/
Samt på Mediemyndighetens webbplats: https://mediemyndigheten.se/barn-och-unga/for-vuxna/
Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten har nyligen skickat ut foldern ”Hur pratar ni om skärmar hemma?” till vårdnadshavare som har barn i åldern 6–13 år.
Hör gärna av er om ni har några frågor till: Maria Ståbi Thesen, Folkhälsomyndigheten, 0702-22 85 83, Enheten för psykisk hälsa och suicidprevention, maria.stabi.thesen@folkhalsomyndigheten.se
Vi har fått ta del av Örebros metodbok avsnittet om anafylaxi – vilket vi varmt kan rekommendera. Läggs också under ”Dokument”.
Innehåll:
Anafylaktisk reaktion vid vaccination – Akut omhändertagande s 1
Akutläkemedel s 2
Akutväska för vaccination s 3
Anafylaxi – bakgrund s 3
Åtgärder vid livlöshet – hjärtstopp / luftvägsstopp s 8
Rekommendationer om vaccination mot humant papillomvirus (HPV) — Folkhälsomyndigheten
Personer 15–26 år bedöms få ett lika bra skydd av två doser med längre intervall, som av tre doser. Folkhälsomyndigheten ändrar därför rekommendationerna för HPV-vaccination.
Folkhälsomyndigheten har också publicerat en nyhetstext om detta, samt uppdaterat vägledningen för vaccination av barn. Nyhetstext: Två doser HPV-vaccin ger bra skydd för unga — Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten rekommenderar nu att personer 15-26 år utan nedsatt immunförsvar bör ges två doser HPV-vaccin, med minst 6 månaders intervall. Intervallet mellan de två doserna kan med fördel vara längre, exempelvis 12 månader. Längre intervall än så mellan doserna kan också övervägas om det underlättar genomförandet av vaccinationsserien. Vaccination mot humant papillomvirus — Folkhälsomyndigheten
Observera att personer som lever med hiv och personer med nedsatt immunförsvar alltid bör vaccineras med tre doser HPV-vaccin, oavsett hur gammal personen är när vaccinationsserien startar. Även personer som är 27 år och äldre då vaccinationsserien påbörjas vaccineras med tre doser, i enlighet med produktinformationen.
Samma grupper rekommenderas vaccination som tidigare (alla män och kvinnor till och med 26 år), men vi tydliggör och ensar formuleringarna, så att det bättre ska framgå att HPV-vaccination rekommenderas till
(Övriga barn omfattas av barnvaccinationsprogrammet.)
Frågor och svar om humant papillomvirus (HPV) och vaccination — Folkhälsomyndigheten
Vaccination av barn och ungdomar — Folkhälsomyndigheten
Vaccinationer i skolan — Folkhälsomyndigheten
Frågor och svar om ordinationsrätt för vacciner — Folkhälsomyndigheten
OBS!!! Får behörig sjuksköterska ordinera fulldosvaccin mot difteri och tetanus till tonåringar? Om vaccinationen sker inom ramen för barnvaccinationsprogrammet och innebär en kompletterande vaccination, får behöriga sjuksköterskor ordinera det vaccin som bedöms vara mest lämpligt för ändamålet, oavsett barnets ålder.
I vägledningen om vaccination av barn och ungdomar anges till exempel att den andra påfyllnadsdosen mot difteri, stelkramp och kikhosta (motsvarande dos 4) från 13 års ålder kan ges antingen med lågdos- eller fulldosvaccin.
Nationellt hälsoprogram för barn och unga
Lämna synpunkter om avsnittet Tillväxt och Skolios: tillvaxtskolios@socialstyrelsen.se
Övriga frågor gällande hela hälsoprogrammet: nationellthalsoprogram@socialstyrelsen.se
”Ett nationellt mobilförbud i de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet, Ds 2025:9″ har nu varit ute på remiss. SSLF var inte remissinstans men vi har ändå svarat då frågan är av största vikt.
Vill du läsa vårt remissvar så klicka på länkarna nedan.
SBU Kartlägger: Digitalt förmedlade hälsofrämjande och förebyggande insatser för barn och unga
Hälsoappar av olika slag kan användas för att främja hälsa och förebygga sjukdomar hos barn och unga. Men det finns fler typer av digitalt förmedlade insatser som syftar till att främja hälsa och förebygga ohälsa. SBU presenterar forskningsläget för dessa i en interaktiv karta, med länkar till vetenskapliga översikter.
De digitala insatsernas effekter har studerats i systematiska översikter som fokuserat på främjande eller förebyggande effekter på levnadsvanor eller fysisk hälsa. Det handlar exempelvis om verktyg som ska stimulera till mer fysisk aktivitet, goda kostvanor eller minskad användning av alkohol, tobak och droger. Översikter om insatser för bättre psykisk hälsa har också ingått i den kartläggning SBU nu presenterar. Ett fåtal översikter om insatser inom andra områden – sexuell hälsa och rättigheter, munhälsa och förebyggande av våld – har också tagits med.
Rapporten visar att digitala insatser används i fritidsmiljöer, skolor, vård och tandvård. Flertalet riktar sig direkt till barn och unga eller till deras vårdnadshavare men kartläggningen har även tagit med digitala insatser som involverar lärare eller vårdpersonal. GIS-system (geografic information system) är också ett slags digitalt verktyg som inkluderats, GIS kan exempelvis ge möjlighet till att kunna följa sjukdomsutbrott i skolor.
Några direkta jämförelser eller bedömningar av hur effektiva olika digitala verktyg och insatser är har dock inte gjorts. Frågan är hur användbar en sammanvägning av resultaten skulle vara. Det handlar i hög grad om vad som passar var och när; i den lilla skolan, i hemmiljöer, i den stora stadens tandvård.
Intervjuer som gjorts med unga om digitala verktyg visar att de oftast önskar att det finns en person bakom den digitala tjänsten.
Rapporten är en del av det stora uppdrag om nationellt hälsoprogram för barn och unga för barn, som Socialstyrelsen håller i.
Föräldraskapsstöd riktat till föräldrar med komplexa behov och svårigheter har en positiv effekt
Översikten visar att föräldraskapsstöd riktat till föräldrar med komplexa behov och svårigheter har en positiv effekt på både negativa och positiva föräldrabeteenden samt på barnets generella psykiska hälsa och utagerande problembeteenden. Detta gäller föräldraskapsstöd riktat till föräldrar med barn upp till tio år. Föräldraskapsstödet tycks vara effektivt även när föräldrar har annan etnisk bakgrund och låg socioekonomisk status.
Vidare visar översikten bland annat på att föräldraskapsstöd som utgår från social inlärningsteori (till exempel programmen Alla barn i centrum och Triple P) har tydligast och starkast effekt.
Rapporten ingår i ett regeringsuppdrag om att göra kunskapssammanställningar om insatser inom socialtjänsten för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa hos barn och unga.
SSLF har medverkat vid framtagandet av denna rapport som nyligen lanserades.
Vid Almedalsveckan hålls ett seminarium på barnrättstorget om denna barnkonsekvensanalys.
26 juni kl 11.00-11.45. Hur skapar vi en hållbar matmiljö för barn?
https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2025/469
Barnkonsekvensanalys visar att barns rättigheter hotas av dagens marknadsföring av ohälsosam mat. Enligt FN:s barnrättskommitté ska stater som undertecknat barnkonventionen skydda barns hälsa genom att reglera marknadsföring och tillgång till ohälsosam mat. Dessutom menar FN:s barnrättskommitté att en stat som antagit barnkonventionen bryter mot sina åtaganden om den inte respekterar, skyddar och säkerställer barns rättigheter i samband med företagsverksamhet som påverkar barn. För att kunna säkerställa barns rätt som står skrivet i barnkonventionen behöver Sverige införa regleringar för att begränsa barns exponering för marknadsföring av ohälsosam mat. Detta innebär att ta ansvar för att skydda barn genom att utöka dagens otillräckliga medie- och marknadsföringslagar. Den juridiska bedömningen visar att det är möjligt att införa sådana regleringar i Sverige för att skydda barnens rättigheter.
Vår kassör Michail Theodosiou, skolläkare i Göteborg, överläkare på BUP regional utredningsmottagning, Sahlgrenska Universitetssjukhuset har utvecklat ett verktyg som innehåller digitala versioner av vanliga skattningsskalor som används vid utredning av neuropsykiatriska tillstånd.
Efter ifyllning genereras en sammanfattning med automatisk tolkning utifrån vedertagna gränsvärden. Inga uppgifter sparas – rapporten kan laddas ner som PDF med en QR-kod som innehåller formulärsvaren. QR-koden gör det enklare att digitalisera och införa uppgifterna i journalsystem, exempelvis genom skanning eller inläsning via kamera.
Här får ni tillgång till den uppdaterade versionen (2025) av ”Tillväxt och kroppslig mognad – en handledning för användning och bedömning av tillväxtkurvor i hälso- och sjukvården för barn och ungdomar”. Den skrevs av Lars Hagenäs, ursprungligen på uppdrag av SKL i samarbete med NEXT-gruppen 2011, men har efter det uppdaterats vid flera tillfällen.
Här får ni nu den uppdaterade version 2025.
Lars Hagenäs är barnläkare och docent i barnendokrinologi och verksam vid Institutionen för kvinnor och barns hälsa, Karolinska Institutet.
Idag publiceras Läkemedelsverkets delrapport 1 – Öka kunskapen om användningen av adhd-läkemedel med fokus på att främja en jämlik, säker och ändamålsenlig användning.
Vi och Riksföreningen har nu uppdaterat kvalitetsmåtten för EMI och de går att läsa i en pdf. Klicka!
De ligger sen under ”Dokument”.
Utifrån publicerade samband mellan psykiska symptom och livsstil eller livsomständigheter föreslår Svenska Läkarsällskapets arbetsgrupp fem konkreta interventioner där vi ser skolan som en viktig arena då man når alla unga i skolåldern
Läs aktuell information om Kraftsamlingen på Läkarsällskapets hemsida.
Ladda ned ”Sammanfattning & slutsatser” som pdf
Bra material från Kunskapsbanken Cancercentrum:
– Alarmsymtom vid misstanke om cancer hos barn och unga (<18 år)
Webbutbildning för skolsköterskor – Barn och cancer
Andelen elever i anpassad grundskola har stadigt ökat de senaste åren sedan 2016–17 och drygt 1,5% av a alla skolpliktiga elever går i anpassad grundskola. I studien noterar Skolverket bland annat att elever tas emot tidigare i anpassad grundskola och andelen pojkar och elever med utländsk bakgrund ökat.
Ny artikel LT:
Lindrig intellektuell funktionsnedsättning berör många specialiteter
Länkar till våra dokument om patientsäker utredning av LIF:
Utredning av Lindrig intellektuell funktionsnedsättning, Konsensusdokument 2023
a) Skolläkarens uppgift och ansvar
b) Skolläkarens anamnes och status
Bedömningsmaterial skolordförråd; Språkens Hus
BIF, Beteendeskattning av intellektuell funktionsnivå
SPSMS SKRIFT ”Språkutveckling och språkstörning” – sid 11, Enligt forskningen har det betydelse i vilken ålder en inflyttad person börjar lära sig det nya landets språk: • Ankomstålder mellan 5 och 8 år ……• Ankomstålder mellan 8 och 11 år ……• Ankomstålder mellan 12 och 15 år……..
Intellektuell funktionsnedsättning – kognitiv ålder
DC: 0-5 Developmental milestones
OBS! Viktig indikator – har barnet/ungdomen klarat nationella proven i åk 3?
Rekommenderar även Rikshandboken – Utvecklingsuppföljning
Allt fler barn och unga i Sverige drabbas av hälsobesvär som övervikt, diabetes typ 2 och frätskador på tänder, som kan kopplas till en ohälsosam livsmedelskonsumtion. För att bryta utvecklingen föreslår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket flera olika åtgärder. Ett förslag är att utreda reglering av marknadsföring av ohälsosamma livsmedel som riktas till barn och unga.
Samhället behöver skapa förutsättningar för dagens barn och unga att äta mer hälsosamt. Det innebär att konsumera mer frukt, grönsaker, fullkorn och fisk. Samtidigt behöver intaget minskas av salt, rött kött, charkprodukter samt energitäta och näringsfattiga livsmedel, som till exempel godis, glass och snacks.
Förslag för en hälsosammare livsmedelskonsumtion bland barn och unga
Svenska Barnläkarföreningen (BLF) i samarbete med SLS arrangerar en serie regelbundet återkommande lunchwebbinarier där BLF med hjälp av sina delföreningar och andra samarbetspartners belyser aktuella barnmedicinska ämnen. Webbinarierna hålls första tisdagen varje månad kl 12.15-13.00.
Man kan också hitta de på Youtube som t ex:
BLF Webbinar – Barnmisshandel genom förfalskning av symtom (BGFS)
SLS Webbinar – Ätstörningar hos barn och ungdomar
BLF Webbinar – Den lilla hjärnans utveckling – med och utan digitala verktyg
SLS Webbinar: Hållbar rörelse för barn och ungdomar
BLF Webbinar – Om ADHD hos barn och ungdomar med fokus på farmakologisk behandling
BLF Webbinar – Ojämlik hälsa för barn i Sverige med utländsk bakgrund
BLF webinar: Barns rätt till hälsa – gäller den för alla barn?
Vi har gjort ett förslag till er skolläkare på hur vi på skolan, EMI ska agera vid anafylaxi. Dokumentet följer de nya riktlinjerna nedan och har granskats av vår barnallergolog Åsa Borulf, i styrelsen.
Behandling av anafylaxi / hotande anafylaxi – anpassat till EMI
Svensk förening för allergologi, SFFA, har presenterat en omfattande revidering av Nationellt vårdprogrammet för ANAFYLAXI (klicka). Riktlinjerna, bygger på de senaste årens snabba kunskapsutveckling. Huvudsyfte är ÖKAD flexibilitet vid adrenalinbehandling – fler patienter ska behandlas med adrenalin, inte färre. Man vill tydliggöra de diagnostiska kriterierna för anafylaxi samt indikationen för adrenalinbehandling. Arbetsgruppen rekommendera INTE längre rutinmässig steroidbehandling vid akut anafylaxi.
Viktigt vid anafylaxibehandling
o Intramuskulär injektion av adrenalin i låret tidigt i förloppet – den viktigaste åtgärden.
o Vid bronkobstruktion är tidig astmabehandling viktig.
o Liggande med höjd fotända. Vid andningsbesvär/kräkning – sittande med höjd fotända. Hastig uppresning av patienter med anafylaxi kan leda till livshotande blodtrycksfall.
o Antihistamin ges när patienten är stabiliserad.
o Rutinmässig steroidbehandling vid akut anafylaxi rekommenderas inte.
o Optimalt behandlad astma minskar risken för utveckling av svår anafylaxi.
Nikotinfri skoltid: Genom att förbjuda all form av nikotinbruk i skolan minskar risken för grupptryck och utforskande. En sådan lagstiftning ger också en signal om att nikotin är skadlig för hälsan och en allvarligt beroendeframkallande drog.
Klicka och ta del av Christopher Gillbergs podcast för Skolverket!
I denna podd möter du Christopher Gillberg som delar med sig av sin kunskap och erfarenhet om barn och vuxna med olika diagnoser inom NPF. Christopher Gillberg är senior professor och universitetssjukhusöverläkare vid Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
Här hittar du de reviderade nationella riktlinjer för ätstörningar.
Fler behöver få vård och för fler typer av ätstörningar
Ätstörningar kan drabba personer i alla åldrar, från små barn till vuxna. Drygt 200 000 personer i Sverige uppskattas ha en ätstörning. Mest känt är anorexi. Fler drabbas dock av bulimi, hetsätningsstörning och ARFID (undvikande och restriktiv ätstörning). – men idag får inte alla den vård och det stöd de behöver. Dagens vård varierar mycket, såväl mellan som inom regioner. Bristerna gäller särskilt vid hetsätningsstörning och ARFID, men även den mer etablerade vården vid anorexi.
Nyhet! En kunskapsdel för dig som möter personer med ätstörningar. I den presenterar vi rekommendationerna med mer detaljer och stöd för det praktiska arbetet.
I början av nästa år publicerar vi riktlinjerna i ett webbaserat format.
Ytterligare stöd för implementering. Hur ser vården vid ätstörningar ut i din region? Patientexempel som stöd för implementeringen
Stöd till förbättrad övergång mellan barnsjukvård och vuxensjukvård vid ätstörningar
Heckman-kurvan visar att den högsta ekonomiska avkastningen kommer från de tidigaste investeringarna i barn, vilket ger en ögonöppnande förståelse för att samhället investerar för mycket pengar i senare utveckling när det ofta är för sent att ge stort värde. Den visar de ekonomiska fördelarna med att investera tidigt och bygga färdighet på färdighet för att ge större framgång för fler barn och ökad produktivitet och minska sociala utgifter för samhället.
WHO och UNICEF publicerade under våren 2024 den första i en serie publikationer om schemalagda hälsovårdsbesök som stödjer operationaliseringen av den omfattande agendan för barns och ungdomars hälsa och välbefinnande under de två första decennierna av deras liv.
För att överleva och frodas behöver barn och ungdomar god hälsa, adekvat näring, säker, säker och stödjande ren miljö och möjligheter till tidig inlärning och utbildning, lyhörda relationer och anknytning, och möjligheter till personlig autonomi och självförverkligande.
Vägledningen skisserar logiken och målen för hälsovårdsbesök och föreslår minst 17 schemalagda besök. Dessutom beskriver den de förväntade uppgifterna under en kontakt, tillhandahåller åldersspecifikt innehåll som ska behandlas under varje kontakt, och föreslår åtgärder för att bygga vidare på och maximera befintliga möjligheter och resurser. Vi i styrelsen tolkar vägledningen så att det är läkare som utför fyra hälsokontroller under skoltiden, vid 5–6 år, 8–9 år, 10–14 år samt 15–19 år. (Liksom för 0–4 år).
Vägledning riktar sig i första hand till beslutsfattare och chefer som ansvarar för att utforma och hantera hälso- och välbefinnandetjänster för barn och ungdomar, samt hälso- och sjukvårdsleverantörer.
Klicka på länken så kommer du till WHO:s hemsida och hela publikationen.
Rekommendationerna publicerades nu den 2 september och är framtagna på uppdrag av regeringen. Rekommendationerna är helt i linje med de rekommendationer som SSLF var med och tog fram inom ”Kraftsamling”. Syftet är att de ska främja en bättre balans mellan skärmtid och andra viktiga delar i livet som fysisk aktivitet, sömn och andra hälsofrämjande aktiviteter för barn och unga, samt minska exponeringen för olämpligt innehåll.
Rekommendationerna är bland annat att:
6,2 procent av eleverna i grundskolan omfattas av ett åtgärdsprogram. Det är en liten ökning jämfört med föregående läsår.
Fler elever får stöd i årskurs 9
Allt för många elever lämnar grundskolan utan godkända betyg. Det är stora skillnader mellan årskurserna. Andelen med åtgärdsprogram ökar per årskurs under låg- och mellanstadiet och i årskurs 6 har 8,2 procent av eleverna åtgärdsprogram. I årskurs 7 minskar antalet åtgärdsprogram till 5,0 procent för att öka till 9,9 procent i årskurs 9. Mönstret har sett ungefär likadant ut de senaste åren.
Fem typer av stödinsatser
I Skolverkets statistik finns uppgifter om fem typer av stödinsatser som kan användas som särskilt stöd; enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp, anpassad studiegång samt distansundervisning och annan undervisning.
Särskilt stöd i grundskolan – läsåret 2023/24
Fler pojkar än flickor har ett åtgärdsprogram
Hittills alltid varit en större andel av pojkar än flickor som omfattats av åtgärdsprogram. Nu har könsskillnaden minskat något. Läsåret 2023/24 är det 4,8 procent av alla flickor i grundskolan som omfattas av ett åtgärdsprogram och 7,6 procent av alla pojkar. Största skillnaden mellan flickor och pojkar gäller andelen som får särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp.
Mynak har nyligen redovisat regeringsuppdraget om hur företagshälsovårdens kompetensförsörjning av läkare inom arbetsmedicin kan förbättras, skriver Sveriges läkarförbund på sin hemsida. Sist skriver man:
I likhet med företagshälsovården erbjuds läkare inom skolhälsovården sällan möjlighet till specialiseringstjänstgöring. Ett liknande förslag, med en tydlig huvudman som ansvarar för finansieringen, samordningen och kvalitetssäkringen inom skolhälsovård behöver därför tas fram, säger Sofia Rydgren Stale.
Ett resultat av att vår motion röstades igenom på FUM – vi ska ingå i SLFs Kompetensförsörjningpolicy.
Mediemyndigheten har producerat en ny broschyr: ”Ungdomar och suicidkommunikation: Vad pågår på de digitala plattformarna?” som vänder sig till personal inom primärvård, barn- och ungdomspsykiatri, suicidprevention och skolhälsovård. Den ger fakta och tips om vad man kan tänka på i möte med tonåringar och unga vuxna.
Internet är den centrala arenan för all suicidkommunikation. På nätet finns stöd och hjälp men också destruktiva och självmordsförhärligande sajter. Unga människor kan bära på självmordsplaner som de enbart kommunicerar på nätet, med människor de inte känner.
Mediemyndighetens broschyr bygger huvudsakligen på forskningsöversikten ”Suicidkommunikation på digitala plattformar”, författad av Michael Westerlund från Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention, KI.
Sedan 1992 har försäljning av konventionellt snus varit förbjuden inom EU, med undantag från Sverige. EU-kommissionen förbereder en granskning av tobaksregleringar inom unionen och överväga ett eventuellt förbud mot vitt snus. Anledningen till utredningen är den kraftiga ökningen av denna nya nikotinprodukt (som framställs av tobak) sedan den lanserades av tobaksindustrin år 2016. Ett förbud skulle skydda ovärderligt många unga från att börja använda tobak/nikotin eftersom 96 procent av alla tobaksanvändare börjar i tonåren eller ännu tidigare.
TV4 Nyheternas Efter Fem: EU överväger att förbjuda vitt snus
Vår motion gick igenom! Vad innebär det?
Vi planerar att sammanställa vilka regionala/lokala skolläkarnätverk som finns i vårt avlånga land och lägga ut den informationen på vår hemsida. Detta som ett led i styrelsens arbete att öka kommunikationen med sina medlemmar och skolläkare, till exempel för att kunna inhämta bredare underlag när vi besvarar remisser. Vi hoppas att en kartläggning även kan möjliggöra ökat samarbete mellan olika nätverken.
Maila uppgifter om ert nätverk samt vem som är samordnare till styrelsesuppleant Jenny Nystedt Read: suppleant3@skollakarforeningen.com
BLF har nyligen lagt ut sina rekommendationer. Klicka på länken och läs.
Alla har inte samma förutsättningar att klara kunskapskraven/betygskriterierna i den grundskola som i dag utformats. Läroplanen behöver anpassas, skriver flera debattörer.
Läroplanen måste anpassas till elevers olika kognitiva förutsättningar och det måste bli möjligt att komma in på ett yrkesinriktat gymnasieprogram utan att uppfylla motsvarande teoretiska krav i matematik, svenska och engelska som till ett teoretiskt gymnasieprogram. Läs hela artikeln.
Läs här: Rapport från en FÖRSTUDIE i form av kvalitetsuppföljning i egen kommun. ”Skolläkarspecialistens möjlighet att tidigt identifiera elever med neurologiska utvecklingsavvikelser”. Författare: Anna-Karin Söderström, specialist i skolhälsovård. Förstudien var finansierad av ESF, Europeiska Socialfonden.
Finland har en högklassig skolhälsovård som regleras i både lag och förordning. Skolläkaren ansvarar för de mer omfattande hälsobesöken som sker i årskurs 1, 5 och 8, samt i gymnasiet, i samarbete med hälsovårdaren (ssk). Hälsovårdaren träffar dessutom alla elever med vårdnadshavare i övriga årskurser.
De har:
och de ansvarar även för uppföljning inkl läkemedelsförskrivning till elever med ADHD diagnos.
Klicka på länken! Studieresa Finland
”Hitta alla kommunalt anställda skolläkare”
Som ni nog blev varse sökte vi under läsåret 20/21 med ljus och lykta efter alla skolläkare verksamma i kommunala skolor. Totalt hittades 330 skolläkare med den reservationen att en skolläkare kan arbeta i flera kommuner och registreras då flera gånger. Enkätsvar lämnades för varje kommun man arbeta inom.
Sverige är indelat i 21 regioner och 290 kommuner. 87% av kommunerna (252 av 290) svarade att de hade minst en skolläkare. 10 kommuner svarade att de saknar skolläkare – kommunerna låg jämt spritt över landet. 28 kommuner svarade inte alls – ofta mindre kommuner 4 000 elever eller mindre och kommuner i nordligaste Sverige var överrepresenterade. Resultat enkäten.
Även SKR skickade ut en enkät under 2021 och de fick till svar att 89% av kommunerna hade skolläkare.
Bra att veta – Alla kommuner har egna grundskolor. Den minsta kommunen har 1 grundskola och den största 277 grundskolor. Sverige är förhållandevis stort till ytan och relativt glesbefolkat – vi har en skolstruktur med i huvudsak små eller mycket små skolenheter. Drygt hälften av landets grundskolor har färre än 200 elever.
Från SKR:s enkät (som riktade sig till ansvarig för grundskolans elevhälsa på förvaltningsnivå) fick vi bl a veta att mest nöjda med elevhälsans organisation är storstäder och storstadsnära kommuner och minst nöjda är mindre städer, tätorter och landsbygdskommuner. Allra mest positiva, 91%, är kommunerna i sin skattning av rektors tillgång till elevhälsans kompetenser, 91 %. 83 % av kommunerna är ganska eller mycket positiva i sin bedömning när det gäller lärarnas tillgång till elevhälsans kompetenser. Länk till SKR:s hela enkät.
Utifrån publicerade samband mellan psykiska symptom och livsstil eller livsomständigheter föreslår Svenska Läkarsällskapets arbetsgrupp fem konkreta interventioner där vi ser skolan som en viktig arena då man når alla unga i skolåldern
Läs aktuell information om Kraftsamlingen på Läkarsällskapets hemsida.
Ladda ned ”Sammanfattning & slutsatser” som pdf
