Välkommen till Svenska skolläkarföreningen

I en ny rapport presenterar SBU 132 systematiska översikter i en klickbar karta. Kartan visar vilken kunskap som finns, men också att det är svårt att utvärdera effekten av åtgärder under en pandemi.

Rapporten i sig ger inga svar på vilka insatser som visat sig fungera för att begränsa spridningen av virusinfektioner, till exempel covid-19. Men den interaktiva kartan över de översikter som granskats kan användas som ett verktyg vid fortsatt arbete och beslutsfattande.
SBU:s projektledare Karin Wilbe Ramsay förklarar:
– Med hjälp av den interaktiva kartan kan man söka fram och filtrera bland översikter för att få en bild av forskningsresultaten om en viss åtgärd. Dessutom kan man snabbt sortera fram de översikter som är tillförlitligt genomförda och har låg risk för snedvridning.

Till rapporten: Icke-medicinska smittskyddsåtgärder för att minska smittspridning vid pandemier

Kontaktperson och projektledare SBU: Karin Wilbe Ramsay, karin.wilbe.ramsay@sbu.se

De här presentationerna har vi fått lov att lägg ut på hemsidan. De finns också under ”Dokument / Skolläkardagar”. Fler presentationer kan komma att läggas till.

Valdemar Landgren – Behöver skolan en ny arbetsmiljöinspektion?

Eva Billstedt – Samband mellan npf och kriminalitet.

Kristina Tedroff – Sömn, sömnproblematik och behandling med melatonin.

Eva Flygare Wallén – Om hälsa och levnadsvanor hos ungdomar med IF.

Lars Westerström – Om utmattning hos barn.

Sofia Landgren – Folkhälsoarbete ur skolans perspektiv – med betoning på psykisk hälsa

del 1: Ulrika Ådén – Hur går det? Stöd i skolan? Mkt för tidigt födda barn

del 2: – ” –

WHO och UNICEF publicerade under våren 2024 den första i en serie publikationer om schemalagda hälsovårdsbesök som stödjer operationaliseringen av den omfattande agendan för barns och ungdomars hälsa och välbefinnande under de två första decennierna av deras liv.

För att överleva och frodas behöver barn och ungdomar god hälsa, adekvat näring, säker, säker och stödjande ren miljö och möjligheter till tidig inlärning och utbildning, lyhörda relationer och anknytning, och möjligheter till personlig autonomi och självförverkligande.

Vägledningen skisserar logiken och målen för hälsovårdsbesök och föreslår minst 17 schemalagda besök. Dessutom beskriver den de förväntade uppgifterna under en kontakt, tillhandahåller åldersspecifikt innehåll som ska behandlas under varje kontakt, och föreslår åtgärder för att bygga vidare på och maximera befintliga möjligheter och resurser. Vi i styrelsen tolkar vägledningen så att det är läkare som utför fyra hälsokontroller under skoltiden, vid 5–6 år, 8–9 år, 10–14 år samt 15–19 år. (Liksom för 0–4 år).

Vägledning riktar sig i första hand till beslutsfattare och chefer som ansvarar för att utforma och hantera hälso- och välbefinnandetjänster för barn och ungdomar, samt hälso- och sjukvårdsleverantörer.

Klicka på länken så kommer du till WHO:s hemsida och hela publikationen.

Rekommendationerna publicerades nu den 2 september och är framtagna på uppdrag av regeringen. Rekommendationerna är helt i linje med de rekommendationer som SSLF var med och tog fram inom ”Kraftsamling”. Syftet är att de ska främja en bättre balans mellan skärmtid och andra viktiga delar i livet som fysisk aktivitet, sömn och andra hälsofrämjande aktiviteter för barn och unga, samt minska exponeringen för olämpligt innehåll.

Rekommendationerna är bland annat att:

• skärmar inte används innan läggdags och att mobiler, surfplatta och liknande lämnas utanför sovrummet under natten.
• digitala medier inte tränger undan sömn, fysisk aktivitet, relationer, måltider och skolarbete. En tumregel är att små barn 2–5 år använder skärm max 1 timme per dygn, barn 6–12 år max 1–2 timmar, och barn 13–18 år max 2–3 timmar.
• åldersgränser följs för till exempel sociala medier och spel.
• föräldrar aktivt styr vilket innehåll barn tar del av, och samtalar om vad barnen gör på digitala medier samt kommer överens om regler för skärmtid.
• föräldrar tänker på att egna skärmvanor också påverkar både samspelet med barnet, och barns skärmvanor.
• barn under 2 år i möjligaste mån inte använder skärm.

Läs direkt från Folkhälsomyndighetens hemsida. 

Du kan nu dela med dig av erfarenheter och tankar kring:

Nationellt Hälsoprogrammet för barn och unga 0-20 år

samt

En förbättrad Elevhälsa

Mejla till: vetenskapligsekreterare1@skollakarforeningen.com.

6,2 procent av eleverna i grundskolan omfattas av ett åtgärdsprogram. Det är en liten ökning jämfört med föregående läsår.

Fler elever får stöd i årskurs 9

Allt för många elever lämnar grundskolan utan godkända betyg. Det är stora skillnader mellan årskurserna. Andelen med åtgärdsprogram ökar per årskurs under låg- och mellanstadiet och i årskurs 6 har 8,2 procent av eleverna åtgärdsprogram. I årskurs 7 minskar antalet åtgärdsprogram till 5,0 procent för att öka till 9,9 procent i årskurs 9. Mönstret har sett ungefär likadant ut de senaste åren.

Fem typer av stödinsatser

I Skolverkets statistik finns uppgifter om fem typer av stödinsatser som kan användas som särskilt stöd; enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp, anpassad studiegång samt distansundervisning och annan undervisning.

Särskilt stöd i grundskolan – läsåret 2023/24

Fler pojkar än flickor har ett åtgärdsprogram

Hittills alltid varit en större andel av pojkar än flickor som omfattats av åtgärdsprogram. Nu har könsskillnaden minskat något. Läsåret 2023/24 är det 4,8 procent av alla flickor i grundskolan som omfattas av ett åtgärdsprogram och 7,6 procent av alla pojkar. Största skillnaden mellan flickor och pojkar gäller andelen som får särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp.

Protokoll

Verksamhetsberättelse

Räkenskaper – Årsredovisning

Sammanfattning Årsmötet

Mynak har nyligen redovisat regeringsuppdraget om hur företagshälsovårdens kompetensförsörjning av läkare inom arbetsmedicin kan förbättras, skriver Sveriges läkarförbund på sin hemsida. Sist skriver man:

I likhet med företagshälsovården erbjuds läkare inom skolhälsovården sällan möjlighet till specialiseringstjänstgöring. Ett liknande förslag, med en tydlig huvudman som ansvarar för finansieringen, samordningen och kvalitetssäkringen inom skolhälsovård behöver därför tas fram, säger Sofia Rydgren Stale.

Ett resultat av att vår motion röstades igenom på FUM – vi ska ingå i SLFs Kompetensförsörjningpolicy. 

Läs artikeln i sin helhet. 

Mediemyndigheten har producerat en ny broschyr: ”Ungdomar och suicidkommunikation: Vad pågår på de digitala plattformarna?” som vänder sig till personal inom primärvård, barn- och ungdomspsykiatri, suicidprevention och skolhälsovård. Den ger fakta och tips om vad man kan tänka på i möte med tonåringar och unga vuxna.

Internet är den centrala arenan för all suicidkommunikation. På nätet finns stöd och hjälp men också destruktiva och självmordsförhärligande sajter. Unga människor kan bära på självmordsplaner som de enbart kommunicerar på nätet, med människor de inte känner.

Mediemyndighetens broschyr bygger huvudsakligen på forskningsöversikten ”Suicidkommunikation på digitala plattformar”, författad av Michael Westerlund från Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention, KI.

Länk till broschyren

Länk till artikeln

Sedan 1992 har försäljning av konventionellt snus varit förbjuden inom EU, med undantag från Sverige. EU-kommissionen förbereder en granskning av tobaksregleringar inom unionen och överväga ett eventuellt förbud mot vitt snus. Anledningen till utredningen är den kraftiga ökningen av denna nya nikotinprodukt (som framställs av tobak) sedan den lanserades av tobaksindustrin år 2016. Ett förbud skulle skydda ovärderligt många unga från att börja använda tobak/nikotin eftersom 96 procent av alla tobaksanvändare börjar i tonåren eller ännu tidigare.

TV4 Nyheternas Efter Fem: EU överväger att förbjuda vitt snus

Vår motion gick igenom! Vad innebär det? 

• Att Läkarförbundet reviderar: ”Kompetensförsörjningspolicy – förutsättningar för en kompetensförsörjning i balans”, https://slf.se/app/uploads/2021/03/kompetenforsorjningspolicy-2021-1.pdf och inkluderar läkare som arbetar utanför den regionala hälso- och sjukvården.
• Att Läkarförbundet aktivt verkar för att skolornas huvudmän avsätter resurser för att ge skolläkare möjlighet att bli specialister i skolhälsovård.
• Att Läkarförbundet verkar för att lyfta vikten av att specialistkompetens i skolhälsovård rekommenderas vid arbete som skolläkare.

Läs vad läkartidningen skriver.

Vi planerar att sammanställa vilka regionala/lokala skolläkarnätverk som finns i vårt avlånga land och lägga ut den informationen på vår hemsida. Detta som ett led i styrelsens arbete att öka kommunikationen med sina medlemmar och skolläkare, till exempel för att kunna inhämta bredare underlag när vi besvarar remisser. Vi hoppas att en kartläggning även kan möjliggöra ökat samarbete mellan olika nätverken.

Maila uppgifter om ert nätverk samt vem som är samordnare till styrelsesuppleant Jenny Nystedt Read: suppleant3@skollakarforeningen.com

BLF har nyligen lagt ut sina rekommendationer. Klicka på länken och läs. 

Alla har inte samma förutsättningar att klara kunskaps­kraven/betygs­kriterierna i den grundskola som i dag utformats. Läroplanen behöver anpassas, skriver flera debattörer.

Läroplanen måste anpassas till elevers olika kognitiva förutsättningar och det måste bli möjligt att komma in på ett yrkes­inriktat gymnasie­program utan att uppfylla motsvarande teoretiska krav i matematik, svenska och engelska som till ett teoretiskt gymnasie­program. Läs hela artikeln.

Läs här: Rapport från en FÖRSTUDIE i form av kvalitetsuppföljning i egen kommun. ”Skolläkarspecialistens möjlighet att tidigt identifiera elever med neurologiska utvecklingsavvikelser”. Författare: Anna-Karin Söderström, specialist i skolhälsovård. Förstudien var finansierad av ESF, Europeiska Socialfonden.

Finland har en högklassig skolhälsovård som regleras i både lag och förordning. Skolläkaren ansvarar för de mer omfattande hälsobesöken som sker  i årskurs 1, 5 och 8, samt i gymnasiet, i samarbete med hälsovårdaren (ssk). Hälsovårdaren träffar dessutom alla elever med vårdnadshavare i övriga årskurser.

De har:

• Kvalitetsrekommendation för skolhälsovården, inkl elevantal/heltid
• Nationella riktlinjer
• Gemensamt journalsystem med vården

och de ansvarar även för uppföljning inkl läkemedelsförskrivning till elever med ADHD diagnos.

Klicka på länken!         Studieresa Finland

Läs mer ur rapporten: Främjande av psykiskt välbefinnande hos barn och ungdomar

Flera skolprogram gynnar psykiskt välbefinnande

Program i socioemotionellt lärande (SEL) och mindfulness har positiva effekter på barns och ungdomars förmåga att möta svårigheter, ha goda relationer och hantera känslor. Både elever och lärare upplever att programmen gör skillnad.

SBU:s utvärdering visar att det finns tillförlitliga resultat för att

• SEL-program har positiv effekt på barn och ungdomars sociala och emotionella kompetens samt resiliens
• mindfulness-program förbättrar livskvalitet och resiliens, särskilt för flickor
• barn och ungdomar upplevde att programmen ger ökat psykiskt välbefinnande och förmåga att hantera känslor och relationer

Har du frågor om rapporten? Kontakta projektledare Lotta Ryk på: lotta.ryk@sbu.se eller tel 08-412 32 35

”Hitta alla kommunalt anställda skolläkare”

Som ni nog blev varse sökte vi under läsåret 20/21 med ljus och lykta efter alla skolläkare verksamma i kommunala skolor. Totalt hittades 330 skolläkare med den reservationen att en skolläkare kan arbeta i flera kommuner och registreras då flera gånger. Enkätsvar lämnades för varje kommun man arbeta inom.

Sverige är indelat i 21 regioner och 290 kommuner. 87% av kommunerna (252 av 290) svarade att de hade minst en skolläkare. 10 kommuner svarade att de saknar skolläkare – kommunerna låg jämt spritt över landet. 28 kommuner svarade inte alls – ofta mindre kommuner 4 000 elever eller mindre och kommuner i nordligaste Sverige var överrepresenterade. Resultat enkäten.

Även SKR skickade ut en enkät under 2021 och de fick till svar att 89% av kommunerna hade skolläkare.

Bra att veta – Alla kommuner har egna grundskolor. Den minsta kommunen har 1 grundskola och den största 277 grundskolor. Sverige är förhållandevis stort till ytan och relativt glesbefolkat – vi har en skolstruktur med i huvudsak små eller mycket små skolenheter. Drygt hälften av landets grundskolor har färre än 200 elever.

Från SKR:s enkät (som riktade sig till ansvarig för grundskolans elevhälsa på förvaltningsnivå) fick vi bl a veta att mest nöjda med elevhälsans organisation är storstäder och storstadsnära kommuner och minst nöjda är mindre städer, tätorter och landsbygdskommuner. Allra mest positiva, 91%, är kommunerna i sin skattning av rektors tillgång till elevhälsans kompetenser, 91 %. 83 % av kommunerna är ganska eller mycket positiva i sin bedömning när det gäller lärarnas tillgång till elevhälsans kompetenser. Länk till SKR:s hela enkät.

Utifrån publicerade samband mellan psykiska symptom och livsstil eller livsomständigheter föreslår Svenska Läkarsällskapets arbetsgrupp fem konkreta interventioner där vi ser skolan som en viktig arena då man når alla unga i skolåldern

1. Regelbunden strukturerad fysisk aktivitet – gärna i anslutning till skoltid.
2. Hjälpa unga att nå en balans mellan tid ägnad åt digitala medier och hälsofrämjande aktiviteter.
3. “Livskunskapsprogram” som hjälp till ungdomar att stärka självkänslan, hantera stress och skapa positiva förändringar.
4. Främja psykisk hälsa i skolmiljön genom att anpassa kunskaps- och betygskrav till ungas utveckling och förutsättningar.
5. Satsa på program för tidig upptäckt och stöd till unga med ökad risk för sämre psykisk hälsa.

Läs aktuell information om Kraftsamlingen på Läkarsällskapets hemsida.

Ladda ned ”Sammanfattning & slutsatser” som pdf