Välkommen till Svenska skolläkarföreningen

I senaste numret av Barnläkaren nr 3 / 2022 kan du läsa om denna ökande elevgrupp och om hur du som skolläkare kan följa upp för tidigt födda barn under skoltiden. Klicka på länken.

I samma nummer hittar du ”Partiledarna: Så ska barns hälsa och välbefinnande förbättras.”

”Hitta alla kommunalt anställda skolläkare”

Som ni nog blev varse sökte vi under läsåret 20/21 med ljus och lykta efter alla skolläkare verksamma i kommunala skolor. Totalt hittades 330 skolläkare med den reservationen att en skolläkare kan arbeta i flera kommuner och registreras då flera gånger. Enkätsvar lämnades för varje kommun man arbeta inom.

Sverige är indelat i 21 regioner och 290 kommuner. 87% av kommunerna (252 av 290) svarade att de hade minst en skolläkare. 10 kommuner svarade att de saknar skolläkare – kommunerna låg jämt spritt över landet. 28 kommuner svarade inte alls – ofta mindre kommuner 4 000 elever eller mindre och kommuner i nordligaste Sverige var överrepresenterade. Resultat enkäten.

Även SKR skickade ut en enkät under 2021 och de fick till svar att 89% av kommunerna hade skolläkare.

Bra att veta – Alla kommuner har egna grundskolor. Den minsta kommunen har 1 grundskola och den största 277 grundskolor. Sverige är förhållandevis stort till ytan och relativt glesbefolkat – vi har en skolstruktur med i huvudsak små eller mycket små skolenheter. Drygt hälften av landets grundskolor har färre än 200 elever.

Från SKR:s enkät (som riktade sig till ansvarig för grundskolans elevhälsa på förvaltningsnivå) fick vi bl a veta att mest nöjda med elevhälsans organisation är storstäder och storstadsnära kommuner och minst nöjda är mindre städer, tätorter och landsbygdskommuner. Allra mest positiva, 91%, är kommunerna i sin skattning av rektors tillgång till elevhälsans kompetenser, 91 %. 83 % av kommunerna är ganska eller mycket positiva i sin bedömning när det gäller lärarnas tillgång till elevhälsans kompetenser. Länk till SKR:s hela enkät.

Enligt eleverna är det mer inflytande, starkare elevhälsa och utbildade lärare med höjda löner som är de viktigaste förslagen för att förbättra skolan. Rapporten tar även upp behovet av att hantera den utbredda psykiska ohälsan bland unga och förslag på att ändra betygssystemet som skapar stress och oro.

Lyssna på  eleverna!

Utifrån publicerade samband mellan psykiska symptom och livsstil eller livsomständigheter föreslår Svenska Läkarsällskapets arbetsgrupp fem konkreta interventioner där vi ser skolan som en viktig arena då man når alla unga i skolåldern

1. Regelbunden strukturerad fysisk aktivitet – gärna i anslutning till skoltid.
2. Hjälpa unga att nå en balans mellan tid ägnad åt digitala medier och hälsofrämjande aktiviteter.
3. “Livskunskapsprogram” som hjälp till ungdomar att stärka självkänslan, hantera stress och skapa positiva förändringar.
4. Främja psykisk hälsa i skolmiljön genom att anpassa kunskaps- och betygskrav till ungas utveckling och förutsättningar.
5. Satsa på program för tidig upptäckt och stöd till unga med ökad risk för sämre psykisk hälsa.

Läs aktuell information om Kraftsamlingen på Läkarsällskapets hemsida.

Ladda ned ”Sammanfattning & slutsatser” som pdf

Webbinariet arrangerades av Svenska Skolläkarföreningen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (SBU) i samarbete med Svenska Läkaresällskapet. Här hittar du presentationerna, klicka på respektive länk.

Barn och ungdomar med Covid 19, Hertting

Vaccination 12-16 år, FHM

SBU Skolbaserade program

IBIS – Inkluderande Beteendestöd i Skolan – Martin Karlberg

Kortversion årsmötet 2022

Hedersledamöter valda på årsmötet 2022

Hedersledamöter valda på årsmötet 2021

• Svenska Skolläkarföreningen tar ställning för allmän vaccination mot Covid-19 av barn från 12 års ålder. Vi stödjer Svenska Barnläkarföreningen.  Läs vårt brev till Folkhälsomyndigheten.
• Enkät – Skolhälsovården (EMI) under Covid-19 pandemin   Redovisning av enkät• Trots tidvis stor elevfrånvaro och inställd undervisning har elevhälsan klarat att genomföra vaccinationer och hälsokontroller i nästan normal omfattning. • Upp emot 30 % av landets skolläkare kan ha varit sjuka i Covid-19, däremot är antalet bekräftade Covid fall bland elever få. • Mindre än hälften av landets elevhälsa använder skyddsutrustning vid patientnära arbete. • Många skolläkare saknar fler konkreta råd från myndigheter för att hindra smittspridning i skolmiljöer.
• Hur har pandemin drabbat eleverna? SKR  Hur-har-pandemin-drabbat-unga-och-vad-kan-vi-göra? 
• Seriös forskning får inte tystas ner! Vi ser oerhört allvarligt på att seriösa forskare som professor Jonas Ludvigsson utsätts för hot och hat. Restriktioner har drabbat barn och ungdomar hårt, inte bara vad gäller skolresultat utan också gällande deras möjligheter att utveckla sociala relationer och sin identitet, för att nämna några exempel. Covid-19 är en ny sjukdom och det är av största vikt att vi lär oss vilka åtgärder som ger effektiv smittbegränsning och också vilka åtgärder som inte gör det. Forskning får därför inte tystas ner och i framtiden önskar vi ett mycket mer nyanserat samtalsklimat.

Utredningen ”Bättre möjligheter för elever att nå kunskapsmålen”, SOU 2021:11, fick som tilläggsdirektiv bl a att:

Styrelsens kommentar till förslaget i Läkartidningen

Nedan hittar ni den powerpoint presentation som SSLF sammanställt i arbete kring dimensionering av Elevhälsan. Vi har haft kontakt med utredarna och söker nu kontakt på högre nivå för fortsatta diskussioner.

Pga stora filer är materialet uppdelat i 4 delar:  

PP1

PP2

PP3

PP4