Elevhälsoutredningen – en förbättrad Elevhälsa – klicka

Man skriver: De samlade förslag som utredningen lämnar i detta betänkande syftar till att tydliggöra och stärka elevhälsans syfte och uppdrag, stärka elevhälsans vårduppdrag och garantera att elever får tillgång till elevhälsans professioner. Vidare lämnar utredningen förslag som syftar till att underlätta samverkan mellan elevhälsan och hälso- och sjuk-vården samt socialtjänsten.

Utredningen föreslår bland annat att:

• Elevhälsans uppdrag breddas från ett tidigare ensidigt fokus på att eleverna ska nå utbildningens mål till att elevhälsan ska skapa förutsättningar för och stödja elevernas lärande, hälsa och utveckling. Ett bredare fokus för elevhälsan, som omfattar elevernas hälsa och utveckling, är viktigt för att fullt ut tillvarata elevhälsans kompetens och skapa förutsättningar för ett tvärprofessionellt arbetssätt. God hälsa och utveckling är också grundläggande förutsättningar för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan.
• Antalet hälsobesök och hälsosamtal utökas och regleras så att innehållet i hälsobesöken och hälsosamtalen blir mer likvärdigt. Genom mer regelbundna hälsobesök och hälsosamtal kan elevers fysiska, psykiska och sociala hälsa främjas och ohälsa förebyggas och identifieras. Tidig identifiering möjliggör också tidigare åtgärdande insatser. Kommentar: Skolläkare och skolsköterska ska genomföra stort hälsobesök i årskurs 1. 
• Flera förslag lämnas för att alla elever ska garanteras en likvärdig tillgång till elevhälsan. Förslagen innebär att elevhälsan vid varje skolenhet dimensioneras utifrån verksamhetens behov och att det med en viss regelbundenhet finns tillgång till elevhälsans samtliga professioner vid skolenheten. Dessutom innebär förslagen att eleverna har rätt att inom en viss tid få träffa personal i elevhälsan för att få en bedömning av lättare fysiska och psykiska vårdbehov.
• Samverkan mellan skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska förbättras. Utredningen lämnar därför förslag som medför en skyldighet för skolhuvudmän att ingå samverkansöverenskommelser med regionens hälso- och sjukvård. Dessutom införs en samordnande funktion inom elevhälsan som har i uppgift att samordna insatser för elever som är i behov av stöd från socialtjänsten eller hälso- och sjukvården. Den samordnande funktionen ska se till att elevens behov tillgodoses i skolan.

Och …..Föreslår att elevhälsans psykosociala insats ska utgöras av en hälso- och sjukvårdskurator. Tillgänglighet till elevhälsans professioner i skolans lokaler och mkt mer!

Än är den inte ute på remiss, men när det kommer kallar vi till möte för att diskutera!

Under den gångna veckan uppdaterade USA:s smittskyddsmyndighet (CDC) en webbsida där de anger att uttalandet ”vaccin orsakar inte autism” inte är vetenskapligt grundat och att de nu tänker starta ny forskning kring detta.

Brevet

SSLF har medverkat i process med Folkhälsomyndigheten kring att stämma av kring rekommendationer och vägledning gällande barns och ungas skärmanvändning och hälsa. Nu har man tagit fram material som vi kan använda inom Elevhälsan.

Verktyg för samtal om skärmanvändning
Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten har tagit fram praktiska stödmaterial för dig som möter barn och föräldrar, som baseras på Folkhälsomyndighetens rekommendationer för säker och balanserad skärmanvändning. Materialen hjälper dig att leda konstruktiva samtal och ge konkreta råd om skärmanvändning på fritiden.

Stödmaterialet:

• Affischer med dygnshjul som visar hur barn i olika åldrar kan balansera skärmtid med andra aktiviteter.
• Ifyllningsbara dygnshjul som barnen själva kan fylla i.
• Broschyrer med stöd och tips, anpassade för föräldrar med barn 0–5 år, 6–12 år, för tonåringar 13–18 år och deras föräldrar.
• Filmer som visar hur man ställer in mobiler, appar och spel för att hantera skärmanvändning.
• Filmer med experter, som exempelvis Anders Hansen och Malin Bergström, samt ADHD-center.
• PowerPoint-presentationer för kompetensutveckling – kommer snart.
• Samtalsbilder med igenkännbara vardagssituationer – inklusive diskussionsfrågor och tips.
• Handledande broschyr till samtalsbilderna, med faktabakgrund samt en affisch.

Du hittar materialet på Folkhälsomyndighetens webbplats: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/digitala-medier-och-halsa/skarmvagledning-for-vard-och-skola/

Samt på Mediemyndighetens webbplats: https://mediemyndigheten.se/barn-och-unga/for-vuxna/

Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten har nyligen skickat ut foldern ”Hur pratar ni om skärmar hemma?” till vårdnadshavare som har barn i åldern 6–13 år.

Hör gärna av er om ni har några frågor till: Maria Ståbi Thesen, Folkhälsomyndigheten, 0702-22 85 83, Enheten för psykisk hälsa och suicidprevention, maria.stabi.thesen@folkhalsomyndigheten.se

Vi har fått ta del av Örebros metodbok avsnittet om anafylaxi – vilket vi varmt kan rekommendera.  Läggs också under ”Dokument”.

Innehåll:

Anafylaktisk reaktion vid vaccination – Akut omhändertagande        s 1

Akutläkemedel                                                                                          s 2

Akutväska för vaccination                                                                       s 3

Anafylaxi – bakgrund                                                                               s 3

Åtgärder vid livlöshet – hjärtstopp / luftvägsstopp                              s 8

Anafylaxi – Metodbok för EMI, Örebro

Rekommendationer om vaccination mot humant papillomvirus (HPV) — Folkhälsomyndigheten

Personer 15–26 år bedöms få ett lika bra skydd av två doser med längre intervall, som av tre doser. Folkhälsomyndigheten ändrar därför rekommendationerna för HPV-vaccination.

Folkhälsomyndigheten har också publicerat en nyhetstext om detta, samt uppdaterat vägledningen för vaccination av barn. Nyhetstext: Två doser HPV-vaccin ger bra skydd för unga — Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten rekommenderar nu att personer 15-26 år utan nedsatt immunförsvar bör ges två doser HPV-vaccin, med minst 6 månaders intervall. Intervallet mellan de två doserna kan med fördel vara längre, exempelvis 12 månader. Längre intervall än så mellan doserna kan också övervägas om det underlättar genomförandet av vaccinationsserien. Vaccination mot humant papillomvirus — Folkhälsomyndigheten

Observera att personer som lever med hiv och personer med nedsatt immunförsvar alltid bör vaccineras med tre doser HPV-vaccin, oavsett hur gammal personen är när vaccinationsserien startar. Även personer som är 27 år och äldre då vaccinationsserien påbörjas vaccineras med tre doser, i enlighet med produktinformationen.

Samma grupper rekommenderas vaccination som tidigare (alla män och kvinnor till och med 26 år), men vi tydliggör och ensar formuleringarna, så att det bättre ska framgå att HPV-vaccination rekommenderas till

• vuxna 18-26 år
• pojkar, födda 2008 och tidigare

(Övriga barn omfattas av barnvaccinationsprogrammet.)

Frågor och svar om humant papillomvirus (HPV) och vaccination — Folkhälsomyndigheten

Vaccination av barn och ungdomar — Folkhälsomyndigheten

Vaccinationer i skolan — Folkhälsomyndigheten

Frågor och svar om ordinationsrätt för vacciner — Folkhälsomyndigheten

OBS!!! Får behörig sjuksköterska ordinera fulldosvaccin mot difteri och tetanus till tonåringar? Om vaccinationen sker inom ramen för barnvaccinationsprogrammet och innebär en kompletterande vaccination, får behöriga sjuksköterskor ordinera det vaccin som bedöms vara mest lämpligt för ändamålet, oavsett barnets ålder.

I vägledningen om vaccination av barn och ungdomar anges till exempel att den andra påfyllnadsdosen mot difteri, stelkramp och kikhosta (motsvarande dos 4) från 13 års ålder kan ges antingen med lågdos- eller fulldosvaccin.

Andrologi – Vilka barn behöver vi uppmärksamma? 

Konsensusdokument DCD

Synundersökning – Synfel, skolsvårigheter och CVI

Avvikande tillväxt och pubertet – del 1

Avvikande tillväxt och pubertet – del 2

Specialpedagogiskt perspektiv – Extra anpassningar och särskilt stöd

Nationellt hälsoprogram för barn och unga

Lämna synpunkter om avsnittet Tillväxt och Skolios: tillvaxtskolios@socialstyrelsen.se

Övriga frågor gällande hela hälsoprogrammet: nationellthalsoprogram@socialstyrelsen.se

Elevhälsoutredningen

Elevhälsoutredningen delbetänkande 

”Ett nationellt mobilförbud i de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet, Ds 2025:9″ har nu varit ute på remiss. SSLF var inte remissinstans men vi har ändå svarat då frågan är av största vikt.

Vill du läsa vårt remissvar så klicka på länkarna nedan.

Del I

Del II

SBU Kartlägger: Digitalt förmedlade hälsofrämjande och förebyggande insatser för barn och unga

Hälsoappar av olika slag kan användas för att främja hälsa och förebygga sjukdomar hos barn och unga. Men det finns fler typer av digitalt förmedlade insatser som syftar till att främja hälsa och förebygga ohälsa. SBU presenterar forskningsläget för dessa i en interaktiv karta, med länkar till vetenskapliga översikter.

De digitala insatsernas effekter har studerats i systematiska översikter som fokuserat på främjande eller förebyggande effekter på levnadsvanor eller fysisk hälsa. Det handlar exempelvis om verktyg som ska stimulera till mer fysisk aktivitet, goda kostvanor eller minskad användning av alkohol, tobak och droger. Översikter om insatser för bättre psykisk hälsa har också ingått i den kartläggning SBU nu presenterar. Ett fåtal översikter om insatser inom andra områden – sexuell hälsa och rättigheter, munhälsa och förebyggande av våld – har också tagits med.

Rapporten visar att digitala insatser används i fritidsmiljöer, skolor, vård och tandvård. Flertalet riktar sig direkt till barn och unga eller till deras vårdnadshavare men kartläggningen har även tagit med digitala insatser som involverar lärare eller vårdpersonal. GIS-system (geografic information system) är också ett slags digitalt verktyg som inkluderats, GIS kan exempelvis ge möjlighet till att kunna följa sjukdomsutbrott i skolor.

Några direkta jämförelser eller bedömningar av hur effektiva olika digitala verktyg och insatser är har dock inte gjorts. Frågan är hur användbar en sammanvägning av resultaten skulle vara. Det handlar i hög grad om vad som passar var och när; i den lilla skolan, i hemmiljöer, i den stora stadens tandvård.

Intervjuer som gjorts med unga om digitala verktyg visar att de oftast önskar att det finns en person bakom den digitala tjänsten.

Rapporten är en del av det stora uppdrag om nationellt hälsoprogram för barn och unga för barn, som Socialstyrelsen håller i.

Föräldraskapsstöd riktat till föräldrar med komplexa behov och svårigheter har en positiv effekt

Översikten visar att föräldraskapsstöd riktat till föräldrar med komplexa behov och svårigheter har en positiv effekt på både negativa och positiva föräldrabeteenden samt på barnets generella psykiska hälsa och utagerande problembeteenden. Detta gäller föräldraskapsstöd riktat till föräldrar med barn upp till tio år. Föräldraskapsstödet tycks vara effektivt även när föräldrar har annan etnisk bakgrund och låg socioekonomisk status.

Vidare visar översikten bland annat på att föräldraskapsstöd som utgår från social inlärningsteori (till exempel programmen Alla barn i centrum och Triple P) har tydligast och starkast effekt.

Rapporten ingår i ett regeringsuppdrag om att göra kunskapssammanställningar om insatser inom socialtjänsten för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa hos barn och unga.

SSLF har medverkat vid framtagandet av denna rapport som nyligen lanserades.

Vid Almedalsveckan hålls ett seminarium på barnrättstorget om denna barnkonsekvensanalys.

26 juni kl 11.00-11.45. Hur skapar vi en hållbar matmiljö för barn?

https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2025/469

Hela rapporten. 

Barnkonsekvensanalys visar att barns rättigheter hotas av dagens marknadsföring av ohälsosam mat. Enligt FN:s barnrättskommitté ska stater som undertecknat barnkonventionen skydda barns hälsa genom att reglera marknadsföring och tillgång till ohälsosam mat. Dessutom menar FN:s barnrättskommitté att en stat som antagit barnkonventionen bryter mot sina åtaganden om den inte respekterar, skyddar och säkerställer barns rättigheter i samband med företagsverksamhet som påverkar barn. För att kunna säkerställa barns rätt som står skrivet i barnkonventionen behöver Sverige införa regleringar för att begränsa barns exponering för marknadsföring av ohälsosam mat. Detta innebär att ta ansvar för att skydda barn genom att utöka dagens otillräckliga medie- och marknadsföringslagar. Den juridiska bedömningen visar att det är möjligt att införa sådana regleringar i Sverige för att skydda barnens rättigheter.

Här får ni tillgång till den uppdaterade versionen (2025) av ”Tillväxt och kroppslig mognad – en handledning för användning och bedömning av tillväxtkurvor i hälso- och sjukvården för barn och ungdomar”. Den skrevs av Lars Hagenäs, ursprungligen på uppdrag av SKL i samarbete med NEXT-gruppen 2011, men har efter det uppdaterats vid flera tillfällen.

Här får ni nu den uppdaterade version 2025.

Lars Hagenäs är barnläkare och docent i barnendokrinologi och verksam vid Institutionen för kvinnor och barns hälsa, Karolinska Institutet.

Idag publiceras Läkemedelsverkets delrapport 1 – Öka kunskapen om användningen av adhd-läkemedel med fokus på att främja en jämlik, säker och ändamålsenlig användning.

Ta del av rapporten.

Vi och Riksföreningen har nu uppdaterat kvalitetsmåtten för EMI och de går att läsa i en pdf. Klicka!

De ligger sen under ”Dokument”.

Utifrån publicerade samband mellan psykiska symptom och livsstil eller livsomständigheter föreslår Svenska Läkarsällskapets arbetsgrupp fem konkreta interventioner där vi ser skolan som en viktig arena då man når alla unga i skolåldern

1. Regelbunden strukturerad fysisk aktivitet – gärna i anslutning till skoltid.
2. Hjälpa unga att nå en balans mellan tid ägnad åt digitala medier och hälsofrämjande aktiviteter.
3. “Livskunskapsprogram” som hjälp till ungdomar att stärka självkänslan, hantera stress och skapa positiva förändringar.
4. Främja psykisk hälsa i skolmiljön genom att anpassa kunskaps- och betygskrav till ungas utveckling och förutsättningar.
5. Satsa på program för tidig upptäckt och stöd till unga med ökad risk för sämre psykisk hälsa.

Läs aktuell information om Kraftsamlingen på Läkarsällskapets hemsida.

Ladda ned ”Sammanfattning & slutsatser” som pdf

Bra material från Kunskapsbanken Cancercentrum:

– Alarmsymtom vid misstanke om cancer hos barn och unga (<18 år)

Webbutbildning för skolsköterskor – Barn och cancer

Ny artikel LT:

Lindrig intellektuell funktionsnedsättning berör många specialiteter

Länkar till våra dokument om patientsäker utredning av LIF:

Utredning av Lindrig intellektuell funktionsnedsättning, Konsensusdokument 2023

a) Skolläkarens uppgift och ansvar

b) Skolläkarens anamnes och status

c) Förslag på medicinskt utlåtande vid utredning inför ett eventuellt mottagande inom anpassad grund- eller gymnasieskola 

d) Flödesschema utredning LIF

e) Adaptiva förmågor

Bedöma barns mognad för delaktighet – Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården, Socialstyrelsen

Bedömningsmaterial skolordförråd; Språkens Hus

BIF, Beteendeskattning av intellektuell funktionsnivå

SPSMS SKRIFT ”Språkutveckling och språkstörning” – sid 11, Enligt forskningen har det betydelse i vilken ålder en inflyttad person börjar lära sig det nya landets språk: • Ankomstålder mellan 5 och 8 år ……• Ankomstålder mellan 8 och 11 år ……• Ankomstålder mellan 12 och 15 år……..

Intellektuell funktionsnedsättning – kognitiv ålder 

DC: 0-5 Developmental milestones

OBS! Viktig indikator – har barnet/ungdomen klarat nationella proven i åk 3? 

Rekommenderar även Rikshandboken – Utvecklingsuppföljning

Verksamhetsberättelse 2024

Presentation under årsmötet

Årsmötesprotokoll 2025

Ekonomisk redovisning 2024

Allt fler barn och unga i Sverige drabbas av hälsobesvär som övervikt, diabetes typ 2 och frätskador på tänder, som kan kopplas till en ohälsosam livsmedelskonsumtion. För att bryta utvecklingen föreslår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket flera olika åtgärder. Ett förslag är att utreda reglering av marknadsföring av ohälsosamma livsmedel som riktas till barn och unga.

Samhället behöver skapa förutsättningar för dagens barn och unga att äta mer hälsosamt. Det innebär att konsumera mer frukt, grönsaker, fullkorn och fisk. Samtidigt behöver intaget minskas av salt, rött kött, charkprodukter samt energitäta och näringsfattiga livsmedel, som till exempel godis, glass och snacks.

Förslag för en hälsosammare livsmedelskonsumtion bland barn och unga

Svenska Barnläkarföreningen (BLF) i samarbete med SLS arrangerar en serie regelbundet återkommande lunchwebbinarier där BLF med hjälp av sina delföreningar och andra samarbetspartners belyser aktuella barnmedicinska ämnen. Webbinarierna hålls första tisdagen varje månad kl 12.15-13.00.

Man kan också hitta de på Youtube som t ex:

BLF Webbinar – Barnmisshandel genom förfalskning av symtom (BGFS)

SLS Webbinar – Ätstörningar hos barn och ungdomar

BLF Webbinar – Den lilla hjärnans utveckling – med och utan digitala verktyg

SLS Webbinar: Hållbar rörelse för barn och ungdomar

BLF Webbinar – Om ADHD hos barn och ungdomar med fokus på farmakologisk behandling

BLF Webbinar – Ojämlik hälsa för barn i Sverige med utländsk bakgrund

BLF webinar: Barns rätt till hälsa – gäller den för alla barn?

Vi har gjort ett förslag till er skolläkare på hur vi på skolan, EMI ska agera vid anafylaxi. Dokumentet följer de nya riktlinjerna nedan och har granskats av vår barnallergolog Åsa Borulf, i styrelsen.

Behandling av anafylaxi / hotande anafylaxi – anpassat till EMI

Svensk förening för allergologi, SFFA, har presenterat en omfattande revidering av Nationellt vårdprogrammet för ANAFYLAXI (klicka). Riktlinjerna, bygger på de senaste årens snabba kunskapsutveckling. Huvudsyfte är ÖKAD flexibilitet vid adrenalinbehandling – fler patienter ska behandlas med adrenalin, inte färre. Man vill tydliggöra de diagnostiska kriterierna för anafylaxi samt indikationen för adrenalinbehandling. Arbetsgruppen rekommendera INTE längre rutinmässig steroidbehandling vid akut anafylaxi.

Viktigt vid anafylaxibehandling

o Intramuskulär injektion av adrenalin i låret tidigt i förloppet  – den viktigaste åtgärden.

o Vid bronkobstruktion är tidig astmabehandling viktig.

o Liggande med höjd fotända. Vid andningsbesvär/kräkning – sittande med höjd fotända. Hastig uppresning av patienter med anafylaxi kan leda till livshotande blodtrycksfall.

o Antihistamin ges när patienten är stabiliserad.

o Rutinmässig steroidbehandling vid akut anafylaxi rekommenderas inte.

o Optimalt behandlad astma minskar risken för utveckling av svår anafylaxi.

Nikotinfri skoltid: Genom att förbjuda all form av nikotinbruk i skolan minskar risken för grupptryck och utforskande. En sådan lagstiftning ger också en signal om att nikotin är skadlig för hälsan och en allvarligt beroendeframkallande drog.

Läs artikeln här.

Klicka och ta del av Christopher Gillbergs podcast för Skolverket!

I denna podd möter du Christopher Gillberg som delar med sig av sin kunskap och erfarenhet om barn och vuxna med olika diagnoser inom NPF. Christopher Gillberg är senior professor och universitetssjukhusöverläkare vid Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Här hittar du de reviderade nationella riktlinjer för ätstörningar.

Fler behöver få vård och för fler typer av ätstörningar

Ätstörningar kan drabba personer i alla åldrar, från små barn till vuxna. Drygt 200 000 personer i Sverige uppskattas ha en ätstörning. Mest känt är anorexi. Fler drabbas dock av bulimi, hetsätningsstörning och ARFID (undvikande och restriktiv ätstörning). – men idag får inte alla den vård och det stöd de behöver. Dagens vård varierar mycket, såväl mellan som inom regioner. Bristerna gäller särskilt vid hetsätningsstörning och ARFID, men även den mer etablerade vården vid anorexi.

Nyhet!  En kunskapsdel för dig som möter personer med ätstörningar. I den presenterar vi rekommendationerna med mer detaljer och stöd för det praktiska arbetet. 

I början av nästa år publicerar vi riktlinjerna i ett webbaserat format.

Ytterligare stöd för implementering. Hur ser vården vid ätstörningar ut i din region? Patientexempel som stöd för implementeringen 

Stöd till förbättrad övergång mellan barnsjukvård och vuxensjukvård vid ätstörningar 

Heckman-kurvan visar att den högsta ekonomiska avkastningen kommer från de tidigaste investeringarna i barn, vilket ger en ögonöppnande förståelse för att samhället investerar för mycket pengar i senare utveckling när det ofta är för sent att ge stort värde. Den visar de ekonomiska fördelarna med att investera tidigt och bygga färdighet på färdighet för att ge större framgång för fler barn och ökad produktivitet och minska sociala utgifter för samhället.

Läs vidare, inkl youtubefilm.

Helka Widengren: Rapport från EUSUHM-kongress (European Union for School and University Health and Medicine) i Potsdam 2024

Vi som representerade Sverige kunde konstatera att Europa som region har stora utmaningar jämfört med Sverige. Bland annat ses följder av lock-down under pandemin med sämre läskunnighet bland de yngre, missade vaccinationer, sämre tandhälsa, ökad frekvens av övervikt samt ökad förekomst av psykisk ohälsa.

Klicka för att läsa mer…..

Länk till översiktlig information och en kort film från kongressen.

WHO och UNICEF publicerade under våren 2024 den första i en serie publikationer om schemalagda hälsovårdsbesök som stödjer operationaliseringen av den omfattande agendan för barns och ungdomars hälsa och välbefinnande under de två första decennierna av deras liv.

För att överleva och frodas behöver barn och ungdomar god hälsa, adekvat näring, säker, säker och stödjande ren miljö och möjligheter till tidig inlärning och utbildning, lyhörda relationer och anknytning, och möjligheter till personlig autonomi och självförverkligande.

Vägledningen skisserar logiken och målen för hälsovårdsbesök och föreslår minst 17 schemalagda besök. Dessutom beskriver den de förväntade uppgifterna under en kontakt, tillhandahåller åldersspecifikt innehåll som ska behandlas under varje kontakt, och föreslår åtgärder för att bygga vidare på och maximera befintliga möjligheter och resurser. Vi i styrelsen tolkar vägledningen så att det är läkare som utför fyra hälsokontroller under skoltiden, vid 5–6 år, 8–9 år, 10–14 år samt 15–19 år. (Liksom för 0–4 år).

Vägledning riktar sig i första hand till beslutsfattare och chefer som ansvarar för att utforma och hantera hälso- och välbefinnandetjänster för barn och ungdomar, samt hälso- och sjukvårdsleverantörer.

Klicka på länken så kommer du till WHO:s hemsida och hela publikationen.

Rekommendationerna publicerades nu den 2 september och är framtagna på uppdrag av regeringen. Rekommendationerna är helt i linje med de rekommendationer som SSLF var med och tog fram inom ”Kraftsamling”. Syftet är att de ska främja en bättre balans mellan skärmtid och andra viktiga delar i livet som fysisk aktivitet, sömn och andra hälsofrämjande aktiviteter för barn och unga, samt minska exponeringen för olämpligt innehåll.

Rekommendationerna är bland annat att:

• skärmar inte används innan läggdags och att mobiler, surfplatta och liknande lämnas utanför sovrummet under natten.
• digitala medier inte tränger undan sömn, fysisk aktivitet, relationer, måltider och skolarbete. En tumregel är att små barn 2–5 år använder skärm max 1 timme per dygn, barn 6–12 år max 1–2 timmar, och barn 13–18 år max 2–3 timmar.
• åldersgränser följs för till exempel sociala medier och spel.
• föräldrar aktivt styr vilket innehåll barn tar del av, och samtalar om vad barnen gör på digitala medier samt kommer överens om regler för skärmtid.
• föräldrar tänker på att egna skärmvanor också påverkar både samspelet med barnet, och barns skärmvanor.
• barn under 2 år i möjligaste mån inte använder skärm.

Läs direkt från Folkhälsomyndighetens hemsida. 

6,2 procent av eleverna i grundskolan omfattas av ett åtgärdsprogram. Det är en liten ökning jämfört med föregående läsår.

Fler elever får stöd i årskurs 9

Allt för många elever lämnar grundskolan utan godkända betyg. Det är stora skillnader mellan årskurserna. Andelen med åtgärdsprogram ökar per årskurs under låg- och mellanstadiet och i årskurs 6 har 8,2 procent av eleverna åtgärdsprogram. I årskurs 7 minskar antalet åtgärdsprogram till 5,0 procent för att öka till 9,9 procent i årskurs 9. Mönstret har sett ungefär likadant ut de senaste åren.

Fem typer av stödinsatser

I Skolverkets statistik finns uppgifter om fem typer av stödinsatser som kan användas som särskilt stöd; enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp, anpassad studiegång samt distansundervisning och annan undervisning.

Särskilt stöd i grundskolan – läsåret 2023/24

Fler pojkar än flickor har ett åtgärdsprogram

Hittills alltid varit en större andel av pojkar än flickor som omfattats av åtgärdsprogram. Nu har könsskillnaden minskat något. Läsåret 2023/24 är det 4,8 procent av alla flickor i grundskolan som omfattas av ett åtgärdsprogram och 7,6 procent av alla pojkar. Största skillnaden mellan flickor och pojkar gäller andelen som får särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp.

Mynak har nyligen redovisat regeringsuppdraget om hur företagshälsovårdens kompetensförsörjning av läkare inom arbetsmedicin kan förbättras, skriver Sveriges läkarförbund på sin hemsida. Sist skriver man:

I likhet med företagshälsovården erbjuds läkare inom skolhälsovården sällan möjlighet till specialiseringstjänstgöring. Ett liknande förslag, med en tydlig huvudman som ansvarar för finansieringen, samordningen och kvalitetssäkringen inom skolhälsovård behöver därför tas fram, säger Sofia Rydgren Stale.

Ett resultat av att vår motion röstades igenom på FUM – vi ska ingå i SLFs Kompetensförsörjningpolicy. 

Läs artikeln i sin helhet. 

Mediemyndigheten har producerat en ny broschyr: ”Ungdomar och suicidkommunikation: Vad pågår på de digitala plattformarna?” som vänder sig till personal inom primärvård, barn- och ungdomspsykiatri, suicidprevention och skolhälsovård. Den ger fakta och tips om vad man kan tänka på i möte med tonåringar och unga vuxna.

Internet är den centrala arenan för all suicidkommunikation. På nätet finns stöd och hjälp men också destruktiva och självmordsförhärligande sajter. Unga människor kan bära på självmordsplaner som de enbart kommunicerar på nätet, med människor de inte känner.

Mediemyndighetens broschyr bygger huvudsakligen på forskningsöversikten ”Suicidkommunikation på digitala plattformar”, författad av Michael Westerlund från Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention, KI.

Länk till broschyren

Länk till artikeln

Sedan 1992 har försäljning av konventionellt snus varit förbjuden inom EU, med undantag från Sverige. EU-kommissionen förbereder en granskning av tobaksregleringar inom unionen och överväga ett eventuellt förbud mot vitt snus. Anledningen till utredningen är den kraftiga ökningen av denna nya nikotinprodukt (som framställs av tobak) sedan den lanserades av tobaksindustrin år 2016. Ett förbud skulle skydda ovärderligt många unga från att börja använda tobak/nikotin eftersom 96 procent av alla tobaksanvändare börjar i tonåren eller ännu tidigare.

TV4 Nyheternas Efter Fem: EU överväger att förbjuda vitt snus

Vår motion gick igenom! Vad innebär det? 

• Att Läkarförbundet reviderar: ”Kompetensförsörjningspolicy – förutsättningar för en kompetensförsörjning i balans”, https://slf.se/app/uploads/2021/03/kompetenforsorjningspolicy-2021-1.pdf och inkluderar läkare som arbetar utanför den regionala hälso- och sjukvården.
• Att Läkarförbundet aktivt verkar för att skolornas huvudmän avsätter resurser för att ge skolläkare möjlighet att bli specialister i skolhälsovård.
• Att Läkarförbundet verkar för att lyfta vikten av att specialistkompetens i skolhälsovård rekommenderas vid arbete som skolläkare.

Läs vad läkartidningen skriver.

Vi planerar att sammanställa vilka regionala/lokala skolläkarnätverk som finns i vårt avlånga land och lägga ut den informationen på vår hemsida. Detta som ett led i styrelsens arbete att öka kommunikationen med sina medlemmar och skolläkare, till exempel för att kunna inhämta bredare underlag när vi besvarar remisser. Vi hoppas att en kartläggning även kan möjliggöra ökat samarbete mellan olika nätverken.

Maila uppgifter om ert nätverk samt vem som är samordnare till styrelsesuppleant Jenny Nystedt Read: suppleant3@skollakarforeningen.com

BLF har nyligen lagt ut sina rekommendationer. Klicka på länken och läs. 

Alla har inte samma förutsättningar att klara kunskaps­kraven/betygs­kriterierna i den grundskola som i dag utformats. Läroplanen behöver anpassas, skriver flera debattörer.

Läroplanen måste anpassas till elevers olika kognitiva förutsättningar och det måste bli möjligt att komma in på ett yrkes­inriktat gymnasie­program utan att uppfylla motsvarande teoretiska krav i matematik, svenska och engelska som till ett teoretiskt gymnasie­program. Läs hela artikeln.

Läs här: Rapport från en FÖRSTUDIE i form av kvalitetsuppföljning i egen kommun. ”Skolläkarspecialistens möjlighet att tidigt identifiera elever med neurologiska utvecklingsavvikelser”. Författare: Anna-Karin Söderström, specialist i skolhälsovård. Förstudien var finansierad av ESF, Europeiska Socialfonden.

Finland har en högklassig skolhälsovård som regleras i både lag och förordning. Skolläkaren ansvarar för de mer omfattande hälsobesöken som sker  i årskurs 1, 5 och 8, samt i gymnasiet, i samarbete med hälsovårdaren (ssk). Hälsovårdaren träffar dessutom alla elever med vårdnadshavare i övriga årskurser.

De har:

• Kvalitetsrekommendation för skolhälsovården, inkl elevantal/heltid
• Nationella riktlinjer
• Gemensamt journalsystem med vården

och de ansvarar även för uppföljning inkl läkemedelsförskrivning till elever med ADHD diagnos.

Klicka på länken!         Studieresa Finland

”Hitta alla kommunalt anställda skolläkare”

Som ni nog blev varse sökte vi under läsåret 20/21 med ljus och lykta efter alla skolläkare verksamma i kommunala skolor. Totalt hittades 330 skolläkare med den reservationen att en skolläkare kan arbeta i flera kommuner och registreras då flera gånger. Enkätsvar lämnades för varje kommun man arbeta inom.

Sverige är indelat i 21 regioner och 290 kommuner. 87% av kommunerna (252 av 290) svarade att de hade minst en skolläkare. 10 kommuner svarade att de saknar skolläkare – kommunerna låg jämt spritt över landet. 28 kommuner svarade inte alls – ofta mindre kommuner 4 000 elever eller mindre och kommuner i nordligaste Sverige var överrepresenterade. Resultat enkäten.

Även SKR skickade ut en enkät under 2021 och de fick till svar att 89% av kommunerna hade skolläkare.

Bra att veta – Alla kommuner har egna grundskolor. Den minsta kommunen har 1 grundskola och den största 277 grundskolor. Sverige är förhållandevis stort till ytan och relativt glesbefolkat – vi har en skolstruktur med i huvudsak små eller mycket små skolenheter. Drygt hälften av landets grundskolor har färre än 200 elever.

Från SKR:s enkät (som riktade sig till ansvarig för grundskolans elevhälsa på förvaltningsnivå) fick vi bl a veta att mest nöjda med elevhälsans organisation är storstäder och storstadsnära kommuner och minst nöjda är mindre städer, tätorter och landsbygdskommuner. Allra mest positiva, 91%, är kommunerna i sin skattning av rektors tillgång till elevhälsans kompetenser, 91 %. 83 % av kommunerna är ganska eller mycket positiva i sin bedömning när det gäller lärarnas tillgång till elevhälsans kompetenser. Länk till SKR:s hela enkät.

Utifrån publicerade samband mellan psykiska symptom och livsstil eller livsomständigheter föreslår Svenska Läkarsällskapets arbetsgrupp fem konkreta interventioner där vi ser skolan som en viktig arena då man når alla unga i skolåldern

1. Regelbunden strukturerad fysisk aktivitet – gärna i anslutning till skoltid.
2. Hjälpa unga att nå en balans mellan tid ägnad åt digitala medier och hälsofrämjande aktiviteter.
3. “Livskunskapsprogram” som hjälp till ungdomar att stärka självkänslan, hantera stress och skapa positiva förändringar.
4. Främja psykisk hälsa i skolmiljön genom att anpassa kunskaps- och betygskrav till ungas utveckling och förutsättningar.
5. Satsa på program för tidig upptäckt och stöd till unga med ökad risk för sämre psykisk hälsa.

Läs aktuell information om Kraftsamlingen på Läkarsällskapets hemsida.

Ladda ned ”Sammanfattning & slutsatser” som pdf