Teamarbete och kommunikation i sjukvården

Modern sjukvård kräver samarbete i välfungerande team för att säkerställa en god patientsäkerhet. För att få effektiva team behövs kunskap och förståelse för varandras roller och kunskap om vikten av tydlig kommunikation.

Ett team kan bestå av olika professioner, ibland tillsammans med patient och inom flera olika organisationer. Alla team arbetar under olika villkor. En del verksamheter, exempelvis vårdavdelning eller mottagning kan ha större möjlighet att planera sin vård och sitt teamarbete medan verksamheter som har mer akut karaktär, exempelvis intensivvård och operation, får arbeta i tillfälliga och mer akut tillsatta team.

Inom hälso- och sjukvård förekommer teamarbete inom många olika områden, såväl akuta som mer långsiktigt planerande. Teamarbete kan se ut på olika sätt, det viktiga är att olika figurer kompletterar varandra och samverkan är nyckelfaktor för en personcentrerad vård. Vid akuta situationer sker det fysiskt nära patienten under en kort tid. Raka motsatsen händer exempelvis vid längre rehabiliteringar: där kan samarbete fortsätta under längre tid, inte alltid nödvändigtvis på plats. I detta spektrum varierar patientens deltagande.

Som legitimerad läkare har du ett individuellt ansvar. Andra legitimerade yrkesutövare bär också individuellt ansvar.

Roller på kliniken/i svensk sjukvård/på jobbet

Verksamhetschef
Alla verksamheter i hälso- och sjukvården ska ha en verksamhetschef. Verksamhetschefen är den som har det övergripande ansvaret för verksamheten och för att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Det finns inga krav på att verksamhetschef är läkare.

MAL (medicinskt ledningsansvarig läkare)
I uppdraget som MAL ingår ett övergripande ansvar för frågor kopplade till enhetens medicinska verksamhet. Personalens eget yrkesansvar förminskas inte. I uppdraget som MAL ingår frågor kring medicinska rutiner, medicinsk säkerhet och övergripande ansvar för avvikelsehantering.

Handledare
Handledning är en nödvändig del av utbildningstjänster som ST/BT och behöver dokumenteras. Handledare behöver ha olika kompetenser beroende på vem ”adepten” är. Ibland kan BT läkare bli handledare för studenter, till exempel ta reda på vad som gäller just den handledning som du behöver få i din tjänst.

SBAR

Journalföring och överrapportering kring patient ska vara kortfattad och koncis. I Sverige liksom flera andra länder används SBAR som en modell för tydlig kommunikation mellan vårdens professioner.

S – Situation
Situation är kärnan i det som ska förmedlas och ska fungera som en kortfattad ”rubrik” för att fånga mottagarens uppmärksamhet. Här presenterar sändaren sig själv och vem det gäller. ”Ex: Hej, Namn Efternamn, Läkare på akuten, jag behöver diskutera en misstänkt DIAGNOS”.

B – Bakgrund
Bakgrunden beskriver det relevanta för den aktuella situationen. Vid akuta tillfällen hinner man bara beskriva det allra viktigaste. Icke akuta situationer kan innehålla mer information.

A – Aktuell bedömning
Aktuell bedömning beskriver den aktuella situationen som ska förmedlas. Använd gärna ABCDE för att strukturera patienternas vitalstatus. Berätta om eventuella åtgärder och resultat av dessa. Förmedla din bedömning av den aktuella situationen.

R – Rekommendation
Rekommendation eller varför du tagit kontakt och vad mottagaren ska göra. Klargör för dig själv vad mottagaren förväntas göra utifrån det som rapporterats under S, B och A, samt inom vilken tid du anser att det ska göras.

SBAR: Exempel

Nedan finns ett exempel taget från Vårdhandboken på hur SBAR kan användas av professioner inom ett och samma patientfall.

S (situation): – Hej, det är Ahmal och jag ringer till dig om Mona Larsson som bor på Storgatan. Hon har ramlat hemma.

B (bakgrund): – Mona har tillsyn på morgonen och då brukar vi hjälpa henne med medicin och ge henne frukost. Annars klarar hon sig ju bra.

A (aktuell bedömning) : – Nu när jag kommer hit ligger hon i hallen på golvet. Hon verkar vara lite snurrig och vet inte vad som hänt. Hon har ont i benet och har ett litet sår i pannan. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra.

R (rekommendation): – Kan du komma hit och titta på henne? Eller ska jag ringa ambulans?
Distriktssköterskan svarar: – Ja, det låter som jag behöver titta till Mona. Stanna där så kommer jag om cirka 10 minuter! Okej?
Ahmal svarar: – Tack, jag stannar här.

S: – Karin, jag var inne hos Nils Nilsson på 3:2. Han har väldigt lågt blodtryck och hög puls.

B: – Han var väldigt trött när jag skulle hjälpa honom till toaletten så jag tog kontroller på honom.

A: – Han har hög andningsfrekvens på 50, 95 % i syresaturation, blodtryck 85/55, puls 120, ingen temp och han känns kall och ser blek ut. Han säger att han har ont i magen.

R: – Jag vill att du följer med och tittar till honom nu.

Sjuksköterskan svarar: – Jag kommer med dig på en gång.

S: – Hej det är Sirkka Andersson, sjuksköterska på avdelning 7. Jag ringer angående en 65-årig man som plötsligt blivit cirkulatoriskt instabil och sjunkit i Hb.

B: – Patienten heter Nils Nilsson och kom till oss på grund av oklara buksmärtor. DT-buk gjordes i morse men den var utan anmärkning. Han har sedan tidigare förmaksflimmer och behandlas med Waran och han har också tablettbehandlad hypertoni.

A: – Nu har han en andningsfrekvens på 30, syresaturationen är 93 %, blodtrycket har sjunkit till 80/50 och puls har stigit till 130. Tempen normal men han är väldigt trött och blek. Klagar över smärtor i buken och den känns mer spänd än tidigare. Jag kollade ett kapillärt Hb och det hade sjunkit till 90. Jag är rädd för att det kan vara en blödning i buken.

R: – Kan du komma hit och titta på patienten så fort du kan? Ska jag koppla en Ringer-Acetat under tiden?

Kirurgen svarar: – Jag kommer inom 5 minuter. Koppla under tiden en Ringer-Acetat och ge 5 liter syrgas på syrgasmask, tack.

S: – Hej, jag heter Anna Moradi och är kirurgjour. Jag har en 65-årig man på avdelning 7 som har en blödningschock.

B: – Det är en man som kom till oss tidigt i morse med buksmärtor. DT-buk som gjordes igår visade inte något anmärkningsvärt. Han står på Waran på grund av ett förmaksflimmer och har tablettbehandlad hypertoni.

A: – Nu har han hematemes och är cirkulatoriskt instabil med blodtryck på 80/50 och en puls på 135. Hb var 60 och vi har börjat transfunderat blod. Jag behöver göra en akut gastroskopi för att se var han blöder.

R: – Jag vill att patienten får komma till intensiven för att göra den här akuta gastroskopin då patienten behöver mer övervakning.

Intensivvårdsläkaren svarar: – Det låter som patienten behöver ha intensivvård. Jag ska ordna en plats åt honom, jag ringer tillbaka om en liten stund och talar om var han ska ligga.

S: – Jag har ett hjärtstopp på avdelning 7, sal 5!

R: – Skicka akutteamet!

Bli medlem i Sveriges läkarförbund

För alla läkare under hela karriären

Trygghet på jobbet
Unika försäkringar
Lönestatistik för läkare

Bli medlem idag

Din karriär Utlandsutbildad

Teamarbete och kommunikation i sjukvården