Isac Riddarsparre – ST-läkare och politiker

Hej Isac, vem är du?

Jag är en 28-årig ST-läkare i allmänmedicin, verksam i Ängelholm. Jag har en bakgrund inom centerrörelsen genom Centerstudenter, där jag nyligen avslutade två år i förbundsstyrelsen. Inom politiken har jag varit verksam med både det ena och det andra, men vårdfrågan har självfallet varit en viktig del i min politiska gärning hittills.

Hur känns det att stå på regionlistan för Region Skåne?

Det känns bra. Jag står på plats 16, det är inte den högsta platsen på listan men som relativt ny skåning (sedan ett år tillbaka) är det rimligt att jag får tid på mig att bygga förtroende bland väljare och inom partiet. Det här valet är en chans att visa vad jag står för och vad jag och Centerpartiet vill åstadkomma för vården i Skåne.

En av SYLF:s viktigaste frågor är kortare köer till allmäntjänstgöringen (AT), om du fick styra hur skulle du då komma till rätta med detta?

Hela systemet är ju i ett skede av förändring mot bastjänstgöring (BT), som i sig är en bra reform med kortare BT än AT och erhållande av legitimation vid avslutet av läkarutbildningen. På nationell nivå tror jag de viktigaste reformerna sker för att förbättra karriärsflödet för unga läkare, personligen hade jag gärna sett att man till exempel kunde tillgodoräkna sig vikariat inför AT:n, men det ligger utanför regionens mandat att besluta om.
Inom regionen tror jag det bästa sättet att förbättra tillgängligheten till AT är att skapa bättre, mer attraktiva arbetsplatser. På så vis får vi fler specialister som kan bli potentiella handledare. Sedan tror jag antagningsprocessen kan bli mer transparent, det är inte sällan man hör om besvikna underläkare som vikarierat länge och sedan blir nekade AT där de jobbat. Det måste bli tydligare (förutsatt nuvarande antagningsprocess) vilka kompetenser och erfarenheter som avgör uttagningen. Alla ska igenom AT. Och det var nog aldrig systemets avsikt att regionernas personalförsörjning skulle rundas ut av en pool relativt billiga vikarierande underläkare.

SYLF tycker att fler läkare ska leda vården, hur får vi fler läkare som chefer och ledare i den regionala vården?

Centralstyret måste minska. Regionens roll borde vara att utforma mål och sätta ramar, enheterna själva borde få ett stort mandat att besluta hur målen sedan ska uppfyllas. Det måste bli färre pekpinnar (till exempel om digitala kontakter), tilliten till de lokala förmågorna måste öka. Desto mer självbestämmande som överförs till regionens kliniker, desto mer misstänker jag att personalen på klinikerna engagerar sig i arbetets organisation. Personligen tror jag primärvården helt ska drivas av fristående aktörer (egenanställda, läkarkollektiv, företag) i avtal med regionen, där regionen fungerar som en kvalitetskontroll.

Du ställer upp i en av de regioner i Sverige som står inför en brist på specialistläkare, hur skulle du vilja lösa detta?

Tyvärr ser jag ofta att vårdpolitiker komplicerar problemet. Är det inte talande att en del kollegor — sjuksköterskor och läkare — talar om hur de vill dryga ut årsinkomsten genom att arbeta i Norge eller på hyrkontrakt, trots att detta innebär tvära geografiska kast och ansträngande arbetsförhållanden?

I korthet: skapa välmående kliniker genom bättre arbetsförhållanden, erbjud bättre ingångslöner och bättre löneutveckling. Vi skapar bättre arbetsförhållanden genom att minska centralstyrningen och få fler engagerade kollegor på plats. Välfungerande arbetsplatser ska få blomstra och locka till sig talanger, de dåliga måste skärpa sig, det är ohållbart att personal flyttas från välfungerande arbetsplatser till dåliga. Sjukvården ska inte behöva förlita sig på att ”duktiga pojkar” och ”duktiga flickor” ställer upp med hälsan som insats för att ro i land verksamheten i ur och skur. Det funkar inte under 2000-talet, där karriärmöjligheterna för vårdpersonal har vuxit fram utanför regionen med den privata vårdmarknaden.

Nästa fråga är naturligtvis hur en sådan personalpolitik ska finansieras, vilket i sin tur berör frågan om den svenska sjukvårdens struktur och vilka prioriteringar som ska göras kommande år. Den svenska vården står inför flera obekväma vägskäl. Om vården fortsatt ska vara skattefinansierad kommer regionen behöva avgränsa kärnuppdraget tydligare. Besöksavgifterna behöver diskuteras.

Om du fick nämna dina två viktigaste valfrågor, oavsett ämne, vilka skulle det vara?

Vårdpersonalens arbetssituation och minskad centralstyrning.

Vilka partier styr tillsammans i regionen efter valdagen den 11 september om du får bestämma?

Jag önskar ett fortsatt Alliansstyre. Jag ser de liberala och konservativa partierna, i samstyre, som det bästa sättet för vården att anpassa sig efter dagens utmaningar.

I vår intervjuserie “SYLF Intervjuar yngre läkare i politiken!” vill vi uppmärksamma dig om att din röst i regionvalet gör skillnad för oss läkare. Följ vår intervjuserie och bli mer påläst inför valet 2022. Den 11 september är det du som avgör hur vården ska styras i din region.