Regionernas tafatthet i frågan om läkarnas utbildning gör att SYLF startar upprop

Allmäntjänstgöringen, AT, är minst 18 månader och leder till legitimation. Antalet AT-platser har under lång tid varit alldeles för få, vilket lett till att väntetiderna ökat med 60 % och att allt fler olegitimerade läkare arbetar i vården utan rätt till handledning. 

- De här läkarna arbetar ofta med stort medicinskt ansvar, utan några av de rättigheter AT ger. Vi får rapporter från våra medlemmar som vittnar om usla arbetsvillkor och en stor utsatthet.  Som ung läkare är det inte ovanligt att du lämnas ensam med uppåt 20 patienter på en vårdavdelning.  Vi hör också om kollegor som får bedöma patienter som precis genomfört ett självmordsförsök, utan senior kollega på plats.

Madeleine Liljegren, ordförande i SYLF, beskriver bakgrunden till kampanjen.

Uppropet riktar sig till beslutsfattare inom SKR och regionerna. SKR har bedömt att det krävs minst 1800 AT-platser år 2023, men regionerna planerar ändå endast för 1622-1640 platser. Samtidigt råder specialistläkarbrist i 19 av 21 regioner. Utan legitimation kan man inte bli specialist. Nu får läkarna och patienterna möjlighet att prata direkt till beslutsfattarna.

I höstas rapporterade regionerna till SKR att de skulle planera för färre platser än vad SKR själva bedömer krävs för att klara inflödet av nyexaminerade läkare. Vissa regioner avser till och med minska antalet befintliga platser. Samtidigt införs ett nytt utbildningssystem som också innebär att situationen riskerar att bli ännu värre.  

SYLF har redan tidigare konstaterat att väntetiderna till AT också bidrar till att fler läkare överväger att lämna yrket helt och hållet.  

- Häromdagen fick jag mejl från en kollega som, efter år av ansökningar till AT, satt sig i skolbänken igen och läser nu en annan akademisk vårdutbildning. Detta systemfel drabbar såväl patienter som unga läkare.

Madeleine Liljegren beskriver att väntan på AT också påverkar vårdens kompetensförsörjning.