SYLF och aktionsgruppen Carl Tullus Yngre Forskare släpper forskningsrapport

Rapporten syftar till att kartlägga förutsättningar, hinder, motivation och möjligheter kopplade till forskningsarbete för läkare tidigt i den kliniska karriären. Det främsta hindret är brist på tid i tjänsten som behövs för att bedriva forskning, vilket leder till svårigheter att kombinera forskning med kliniskt arbete. Ett annat viktigt hinder är att forskning inte lönar sig ekonomiskt, något som tillsammans med bristen på tid inom tjänsten gör forskningen mindre attraktiv.

Vi har denna gång låtit underläkare som forskar skriva rapporten i samarbete med oss på SYLF. Tanken är att de kan bidra med en bild som än bättre matchar den verklighet de är i. Ett flertal rapporter har pekat på att andelen läkare som forskar har minskat stadigt sedan mitten av 00-talet. Andelen disputerade har sjunkit och de som väljer att disputera gör det allt senare i livet. Flera aktörer bland annat Svenska Läkaresällskapet, Forska!Sverige och Nationella vårdkompetensrådet har nyligen släppt rapporter som syftar till att stärka den kliniska forskningen. Vi hoppas att vår rapport kan bidra till att förbättra villkoren för klinisk forskning för underläkare säger Andreas Vallebrant, ansvarig för forskningsfrågor i SYLFs centralstyrelse.

Det framgår tydligt att brist på handledare, finansiering och stöd från den kliniska arbetsgivaren samt otydlighet kring akademiska karriärsteg, löneutveckling och regelverk för forskning utgör ytterligare strukturella hinder. Frånvaro av forskningsanställning för den tiden man ska bedriva forskning gör att respondenterna behöver forska på fritiden.

Undersökningen visar att en stor del av forskningsarbetet bedrivs oavlönat utanför ordinarie arbetstid och tre fjärdedelar av respondenterna uppgav någon form av obalans mellan forsknings- och klinikarbetet. Hur väl den kliniska tjänsten gick att kombinera med forskning och huruvida man forskade mycket på fritiden korrelerade till hur respondenterna bedömde om det var sannolikt att de skulle forska i framtiden eller inte. Över en tredjedel av respondenterna uppgav att de tidigare forskat men inte är intresserade av att fortsätta framför allt på grund av brist på tid i tjänsten och ekonomisk olönsamhet.  

Avsatt och fredad tid för forskning, tillgång till erfarna mentorer och handledare samt ekonomisk ersättning för forskningsinsatser så att forskning, framför allt tidigt i karriären, lönar sig i stället för att straffa sig är det viktigaste för att fler ska forska och att återväxten av disputerade läkare som kan agera handledare ska säkras. I stort tror vi också det behövs tydligare karriär- och finansieringsstrukturer för att möjliggöra en hållbar forskningskultur inom hälso- och sjukvården, säger Michael Axenhus, docent Karolinska Institutet och medförfattare till rapporten.

Hälften av de som svarat på enkäten har aldrig forskat. Den gruppen fick i stället frågor de ville forska. Nästan två tredjedelar av de som aldrig har forskat är intresserade av att forska i framtiden. De som forskar drivs primärt av starkt intresse för forskning och en övervägande majoritet uppgav att det var sannolikt att de skulle fortsätta forska i framtiden.

Enkäten skickades brett till SYLF:s medlemmar och bland de 1414 personer som svarat var de flesta ST-läkare.

Alla frågor ställdes inte till alla respondenter.