Etablering av Akutsjukvård

Vi är SWESEMs arbetsgrupp som har som mål att stödja regioner och beslutsfattare i uppstart av specialiteten Akutsjukvård i Sverige.

SWESEMS styrelse har beslutat att tillsätta en arbetsgrupp med syfte att samla relevant information kring akutläkarverksamhet riktad till sjukvårdsorganisationer som ännu ej har specialister i akutsjukvård (akutläkare) eller akutkliniker. Syftet är att så långt som möjligt ta lärdom av tidigare erfarenheter, både i Sverige och internationellt, för att belysa viktiga överväganden och undvika vanliga felsteg under införandet av önskad verksamhet och slutmål. Målgruppen är de i sjukvårdsorganisationen vilka berörs av en sådan här omorganisation och utbildningsinsats vilket sammantaget är stora delar av sjukvården inklusive politiker och andra beslutsfattande organ. Naturligtvis kommer denna information att vara relevant även för de som fortsatt utvecklar sin verksamhet inom akutsjukvård. Vi är också intresserade att ta del av erfarenheter från nuvarande akutläkarverksamheter ifall ni har information ni vill dela med er av. Vi vill betona att det inte finns några enkla eller snabba lösningar för att införa en robust och hållbar akutsjukvårdsorganisation över tid. Likväl finns en del grundläggande förutsättningar vi finner fundamentala som kommer att presenteras nedan. Dessutom kommer vi över tid samla in information och presentera vartefter varför denna sida kommer att förändras över tid.

Akutsjukvården i Sverige idag med akutläkare och akutkliniker befinner sig på olika nivåer och har utvecklats olika långt inom olika områden. De är samtliga under utveckling och förändring varför det är svårt att peka på endast en klinik eller region som slutlig förebild för hela verksamheten. Istället har olika funktioner utvecklats olika långt på respektive ställe varför det är rimligt att ta lärdom av ett flertal akutkliniker och akutkliniker i andra länder. Dessutom har ett flertal regioner/sjukhus lagt ned sin akutläkarverksamhet. Detta belyser vikten av den noggrannhet och förankring som krävs inför omorganisationer av denna magnitud.

Akutsjukvård är en systemlösning för att tillhandahålla avancerad akutsjukvård till hela befolkningen. Våra dokument rörande uppdrag, ansvar kring gränssnittsfrågor och utbildning är anpassade för detta uppdrag och hela spektrumet av akut sjukdom och trauma. Enskilda slutenvårdskliniker har inte detta uppdrag eller synsätt utan ser till en begränsad patientgrupp baserad på förutbestämda diagnoser. Därför uppstår ofta målkonflikter när slutenvårdskliniker vill införa ett “akutläkarsystem” då uppdragen skiljer sig. Ofta är det sjukhuskliniker som vill av olika skäl införa akutläkare i varierande grad som komplement till deras egen organisation. Detta rimmar illa med akutsjukvård som i utbyggt skede är en autonom organisation med eget patientuppdrag där slutenvårdsklinikerna engageras först på begäran av akutkliniken i valda fall. Vår erfarenhet är att dessa målkonflikter inte helt går att undvika men med förberedelser och förankringsarbete kan man minska friktionen betydligt. Även om det är lockande att diskutera uppstart för att definiera minimikrav för handledning, bemanning, utbildning etc är det som regel fel väg att gå. Istället bör organisationen i första hand diskutera slutmål för permanent uppdrag, budget, bemanning etc. När man väl kommit fram till den framtida organisationens utformning föreligger förutsättningar för ett mer realistiskt resultat när man analyserar vad för lokala resurser som behövs och vad för budget och tidsram som krävs.

Nedan följer några målsättningar att beakta samt våra utredningsrapporter från utvalda sjukhus. Vi rekommenderar, för att minimera framtida konflikter och så långt som möjligt ha samsyn, att nedanstående diskuteras och förankras i berörda instanser.

Organisatoriska förutsättningar

SWESEM rekommenderar att akutmottagningar organiseras i akutkliniker som:

Leds av specialister i akutsjukvård i rollen som verksamhetschefer
Ansvarar för prehospital akutsjukvård
Bedriver utbildning av ST-läkare i akutsjukvård i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter
Säkerställer en god arbetsmiljö, specifikt för skiftarbete
Erbjuder kontinuerlig fortbildning till akutklinikens anställda
Genomför regelbunden internutbildning för att upprätthålla kompetens och beredskap vid ovanliga situationer/ katastrofer
Möjliggör för medarbetarna/kliniken att bedriva forskning
Förhåller sig evidensbaserat till den medicinska vården samt implementerar ny medicinsk kunskap och metoder i det dagliga hälso- och sjukvårdsarbetet

Utdrag ur “Akutläkarens kompetens och akutsjukvårdens uppdrag enligt SWESEM”, 2020-09-08, [PDF]

Förutsättningar för att bedriva en god ST-utbildning

SWESEM rekommenderar:

Kliniken ska erbjuda den bredd som krävs för att utveckla och bibehålla sin kompetens som generalist.
Patientklientelet måste innehålla en stor bredd av symptom och inom alla åldrar, till viss del kan avsaknad av detta kompenseras genom randningar
Akutläkare har ett intensivt kliniskt arbete under hela arbetspassets längd och oftast endast korta måltidsuppehåll. Därför är det viktigt att avsätta separat tid för internutbildningen, studier och administration.

Baserat på “Akutläkarens kompetens och akutsjukvårdens uppdrag enligt SWESEM”, 2020-09-08, [PDF]

Uppdrag och produktionsansvar

Vad skall en akutklinik ha för uppdrag? Hur skall det uppdraget likna och skilja sig åt jämfört nuvarande uppdragsbeskrivning för en akutmottagning?

SWESEMs riktlinje: Akutläkarens kompetens och akutsjukvårdens uppdrag enligt SWESEM [PDF]

Gränssnitt mot slutenvård

En akutklinik med akutläkare har enligt ovan ett uppdrag och kompetens som skiljer sig jämfört med slutenvårdsläkare och sjukhuskliniker. Hur skall detta avspeglas i organisationen? Vilken är den patientsäkraste arbetsfördelningen mellan akutkliniken och slutenvården? Vilken är den effektivaste?

SWESEMs riktlinje: Patient- och ansvarsöverföring från akutmottagning till slutenvården [PDF]