Regionerna är läkarnas största arbetsgivare därför är det viktigt att lönesättningen är konkurrenskraftig och matchar det stora medicinska ansvar som läkare har. Annars riskerar bemanningsföretag driva upp kostnaderna för vårdpersonal.
Vi ser dessvärre hur lönesättningen inom den offentliga vården har halkat efter. Flera läkargrupper riskerar nu att ingångslönerna sätts på en nivå som påverkar löneutvecklingen negativt livet ut. En tydlig orsak till detta är hur en ny, större, underläkargrupp kommer in på arbetsmarknaden samtidigt som den seniora läkargruppen går i pension. Till följd av detta tar vissa regioner tillfället i akt och spelar ut nya läkare mot varandra för att få underläkarna att acceptera lägre ingångslöner till sin första tjänst. Konsekvensen blir dock att bemanningsföretag ses som allt mer attraktiva uppdragsgivare, vilket inte är så konstigt när större regioner såsom Skåne och Västra Götaland sätter löner som är 8% lägre i genomsnitt.
I och med införandet av den nya läkarexamen och därtill den nya bastjänstgöringen (BT) riskerar lönerna pressas ner ytterligare. SYLF:s lokalavdelningar har tidigare uppmärksammat hur läkare som tagit sin läkarexamen utomlands nu introduceras i ett system där lönesättningen är betydligt lägre i jämförelse med specialisttjänstgöringen (ST). Bastjänstgöringen, som är en del av specialisttjänstgöringen (ST), bör givetvis ligga på samma ingångsnivå som en ST-lön. Såväl BT- som ST-läkare är legitimerade läkare med det ansvar som följer och ska självklart värderas därefter. Annars riskerar hela läkaryrket drabbas av en reallivslönesänkning då de nya reglerna från 2021 innebär att alla examinerade läkare ska genomgå BT om de vill specialisera sig. Dagens klyftor är oroande, där det i regioner såsom i Norrbotten förekommer löneskillnader på upp emot 10 000 kronor i månaden. Med individuell lönesättning som utgångspunkt riskerar därför lågt satta BT löner översättas till lägre satta ST-löner. Därför måste beslutsfattare säkerställa att deras verksamheter inte driver ner lönesättningen med det nya systemet.
Parallellt med risken för lägre underläkarlöner ser vi hur AT-läkare många gånger tvingas axla ansvar utöver deras kompetens. AT-läkare är läkare som ännu inte fått sin läkarlegitimation. De tjänstgör med handledning på sjukhus inom olika sjukvårdsområden (internmedicin, kirurgi, psykiatri och allmänmedicin). Men i flera regioner förekommer det att AT-läkare tvingas tjänstgöra utan närvarande handledare, bara på psykakuter motsvarar detta fyra av tio AT-läkare som stundtals arbetar helt ensamma. Det är ett allvarligt problem att AT-läkare tvingas hantera svåra fall på egen hand och måste självklart åtgärdas. Vilket IVO kritiserade redan 2015. Samtidigt visar det på att arbetsgivarna ser blivande läkare som tillräckligt kompetenta att axla tyngre ansvar, och detta ska inte heller ske utan kompensation.
