Var tredje läkare upplever tystnadskultur på jobbet

• 31 % upplever att det råder tystnadskultur på deras arbetsplats.  

• 21 % säger att de själva någon gång låtit bli att ta upp kritik till arbetsgivaren av rädsla för repressalier. Det kan röra sig om konflikter i arbetsgruppen, men också trakasserier och patientsäkerhetsbrister. 
• 70,5 % uppger att de tror att tystnadskulturen beror på att man inte vill riskera relationer med ledningen. 59,8 % menar att rädslan för att hindras i progressionen i yrket är avgörande, det vill säga risken att man inte får fast anställning som AT– eller ST-läkare. 
   
• 12 % säger att de begått undvikbara fel för att de inte vågat rådfråga en mer senior kollega. Problemet är dubbelt så vanligt bland offentliganställda jämfört med privatanställda.
  

Madeleine Liljegren ordförande för SYLF kommenterar rapporten:

”Det är horribel läsning. I fritextsvaren ser vi exempel på patientsäkerhetsbrister som inte åtgärdas och att man inte vågat begära rätt skyddsutrustning mitt under en brinnande pandemi. Samtidigt är det tydligt att det som leder tystnadskulturen är att så många underläkare går på osäkra vikariat och att man är rädd för att kritik men även konkreta förbättringsförslag kommer leda till sämre förtjänster eller att utlovade utbildningstjänster dras tillbaka. I onsdags släpptes Socialstyrelsens rapport det Nationella planeringsstödet och de fastställer att bristen på specialister är fortsatt hög.  Under tiden legitimeras alltfärre läkare och istället anställs de på vikariat utan handledning. Vi visar här att det i värsta fall kan leda till en sämre patientsäkerhet. Trygga läkare ger bättre vård”. 

 

Madeleine Liljegren, ordförande för SYLF, är djupt kritisk till tystnadskulturen. Den är kopplad till otrygga anställningar, särskilt inför AT och ST.