Handledning och instruktion

Lärande är en central del av läkaryrket. En viktig del av det är kunskapsöverföring från kollegor med klinisk erfarenhet till kollegor under utbildning.  

Socialstyrelsen definierar i ST-föreskriften en skillnad mellan begreppen handledning och instruktion – en definition som är viktig för att tydliggöra lärandets olika delar. Idag är handledning lagstadgat under AT- och ST. Eftersom BT är del av ST gäller samma krav. Sedan 1 februari 2023 blev det även lagstadgat att läkare som arbetar under särskilt förordnande ska ha en handledare som är legitimerad läkare.  

Instruktion syftar på den dagliga anvisningen om verksamhetsspecifika tekniker, tillvägagångssätt och lösande av patientfall. Till skillnad från en handledare har en instruktör inget särskilt ansvar för läkarens eller studentens professionella utveckling. Instruktion är ett gemensamt ansvar för alla sjukvårdsanställda och vem som genomför den varierar med uppgiften. Läkare får tidigt ta rollen som instruktör – AT-läkare instruerar till exempel ofta läkarstudenter.   

Introduktion är också en viktig del i kunskapsöverföringen. Introduktionen ska belysa såväl det medicinska men också praktiska aspekter med genomgång av rutiner, journalsystem, lokaler osv. En bristande introduktion hotar såväl patientsäkerheten som arbetsmiljön. Vid ny anställning eller nytt tjänstgöringsställe ska underläkare få en individuellt anpassad introduktionsperiod, fri från vårdproduktionskrav. 

Vill du veta mer om SYLF:s politik kring handledning och instruktion samt relaterad information?

Vi har sammanställt vår politik kring handledning och instruktion samt relaterad information och du kan ta del av detta via länkarna nedan.