Självmordsriskbedömning

2. Självmordsriskbedömning

Målet med den strukturerade riskbedömningen är att inventera risk på olika nivåer och sätta in åtgärder för att minimera risken för fullbordat självmord.

Tankar på döden och på självmord är vanligt vid en depression. En del ungdomar vi möter har självmordsplaner och har gjort självmordsförsök. Ett femtiotal ungdomar dör av självmord varje år i Sverige. Känslomässig instabilitet och impulsiv aggressivitet ger en sårbarhet för suicidalitet. Risken för fullbordat självmord ökar särskilt vid tidigare försök, psykisk störning och självskadebeteende. Dödligheten och risken för förnyat medicinskt allvarligt försök ökar med våldsam metod. Skyddsfaktorer kan balansera riskfaktorer hos sårbara ungdomar. Behandlingen bör inrikta sig på att minska risken, öka skyddet och minska tillgången till dödliga metoder.

Nyckeln till att identifiera och hantera risk för självskadehandling och självmord på kort och lång sikt är en bred psykosocial och psykiatrisk kartläggning. För att kunna göra det behöver du bygga en förtroendefull relation med såväl ungdom som förälder. Du behöver också ta upp en detaljerad och tillförlitlig anamnes. Din riskvärdering bör grunda sig på information från ungdom, förälder och tidigare journal och vägas samman med dina observationer under samtalet. Först då kan du göra en helhetsbedömning och en bra säkerhetsplanering.

Målet med den strukturerade riskbedömningen är att inventera risk på olika nivåer och sätta in åtgärder för att minimera risken för fullbordat självmord.

Modul om fyra sektioner

Den första sektionen går igenom tidigare självmordsförsök, självmordsavsikt, psykisk störning, instabilitet och övriga risk- och skyddsfaktorer för självmordshandlingar. Anamnesen bör kompletteras med observation som gås igenom i sektion två. Sektion tre berör självmordsriskbedömning och fyra säkerhetsplanering.

Sektionerna: Samla information+ Observera ungdomen → Gör en självmordsriskbedömning → Gör upp en säkerhetsplanering