Deplyftets material bygger på SFBUPs Riktlinje depression. Den psykopedagogiska behandlingen har inspirerats av den engelska structured clinical care (SCC). SCC har vidareutvecklats till brief psychosocial intervention (BPI), som visats likvärdig med mer omfattande kognitiv beteendeterapi eller psykoanalytiskt inspirerad terapi.
Deplyftet har utformat en svensk modell av BPI i tio moduler med konkret stöd i manualform. Socialstyrelsen har i december 2017 utkommit med Nationella riktlinjer för ångest och depression där man angett prioriteringsgrad 2 (hög prio) för psykopedagogisk behandling och högsta prioritetsgrad 1 för strukturerad suicidriskbedömning vid depression hos barn och ungdomar. Dessa moment är en del av Deplyftet. Vår strävan är att både erbjuda ett material som på ett konkret sätt ger stöd i hur man steg för steg kan genomföra diagnostik och bedömning, suicidriskbedömning, psykopedagogisk behandling och utvärdering samt ge ledningsstöd och kontinuerlig återkoppling för att denna vård ska kunna ges till patienter med depression.
Manualer, samtalsstöd, arbetsblad och filmklipp
Deplyftets material version 2017 kommer att vara indelat i tio moduler. Varje modul består av en manual, ett samtalsstöd och flera filmklipp.
Basen i varje modul är en manual. Där beskrivs bakgrunden mer utförligt än i riktlinjen. Manualerna ger sedan i teknikdelen förslag på hur man steg för steg kan arbeta. De innehåller tips på frågor och på hur man kan hantera svårigheter i samtalet.
Samtalsstöden är bläddringsvänliga koncentrat av frågor och tips att använda som stöd under samtalet.
Informationsbroschyrer och arbetsblad ger ett handfast stöd i arbetet.
Filmklipp visar hur man kan genomföra de olika stegen under samtalet. Tips: Du kan titta på filmklipp och samtidigt ha samma samtalsstöd uppe på del av din skärm. Obs: Filmerna är ännu i första version så någon enstaka gång stämmer de inte helt överens i sekvens med samtalsstödet.
Utbildningspaketet
Deplyftet erbjuder deltagande kliniker en 4 x 2 dagars utbildning för utbildare. I nästa fas ger dessa utbildare en femdagars utbildning till behandlare på hemmakliniken. Utbildningen är interaktiv med betoning på att öva färdigheter. Under seminarierna varvas korta föreläsningar med demonstration av olika moment och rollspel med feedback. Senare ges medsittning med feedback vid samtal med patienterna på hemmakliniken. Här kan du läsa mer om de olika stegen i utbildningen (InstruktionUtbildare). I syfte att säkra kvaliteten när utbildare inom Deplyftet själva ska utbilda i modellen på hemmaplan har vi infört två steg av godkännanden. Godkännande som utbildare ges av Deplyftet centralt efter godkända medsittningar på bedömningsdelen samt godkänd medsittning eller videohandledning på behandlingsdelen. En utbildare bör också ha haft ett tiotal egna patienter med depression i bedömning och behandling. På liknande sätt får medarbetare på hemmakliniken ett godkännanden som behandlare men med något modifierade kriterier. Vid medsittning har vi tagit fram formulär som stöd för att värdera om kärnkomponenterna i Deplyftet kommit med i samtalet. Dessa medsittningsformulär omfattar nu bedömningssamtalet och den depressiva spiralen. Formulär för behandlingsdelen ska utarbetas.
Verksamhetsspåret
Parallellt med utbildningen deltar chefspersoner på klinikerna i 4 x 1 dagars seminarium i implementering för att skapa förutsättningar för att vård i linje med Riktlinje depression kan ges på kliniken. Här kan du läsa mer om de olika stegen i implementering (stöd till klinikledning). Implementering börjar med förberedelsearbetet i form av analys av hur vården bedrivs genom att gå igenom kvalitetsindikatorer ur journaler vid depression samt en nyutvecklad medarbetarenkät, som fångar upp determinanter (viktiga faktorer) för ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Vid seminarierna och i klinikens projektgrupp arbetar man sedan fram en plan för att ge förutsättningar för ett ”depspår” på klinikerna. Detta innebär att patienter med misstänkt depression identifieras snarast möjligt och kommer för bedömning till en av deltagarna i Deplyftet. Ett instrument för strukturerad screening vid intake och före första samtalet underlättar. Om patienten diagnosticeras med depression så övergår man sedan till vårdplan och behandling hos samma person enligt Deplyftets modell. ”Depspår” innebär att de flesta patienter med depression identifieras och sedan får vård av medarbetare med utbildning i Deplyftet. Implementeringsarbetet fortsätter under två-tre år så att ett ”Depspår” hittat formen på klinikerna och hållbart erbjuder evidensbaserad bedömning och basbehandling vid depression till de flesta patienter som har depression.
Återkoppling
På deltagande kliniker mäts regelbundet andel patienter som fått diagnosen depression, hur många av dessa som sköts av klinikens ”depspår” dvs medarbetare som deltar i deplyftet och kvalitetsindikatorer ur journal. När medarbetare gått igenom Deplyftets hela utbildning startar en kontinuerlig återkoppling från patienter med depression och deras föräldrar till behandlaren. Detta sker via online-inmatning av frågeformulär om symptom (MADRS-S och QIDS-A17), funktion (ORS), nöjdhet med behandlingen (SRS) samt data till Deplyftet för följsamhet till kvalitetsindikatorer. Formulären fylls i efter diagnos och tre samt sex månader senare.
