Utbildningsdagar för bipolära och psykotiska tillstånd/ nätverksträff oktober 2026
Utbildningsdagar för bipolära och psykotiska tillstånd/ nätverksträff oktober 2026
Det nationella nätverket för bipolär/psykosteam har haft två intressanta och stimulerande dagar vid årets träff. Denna gång var vi nästan 50 deltagare i Karlstad, fick se det vackra museet, lyssna till spirituell körsång och kunde också kila in på Lars Lerins utställning.
Den vetenskapliga delen startade med att docent Åsa Konradsson-Geuken redovisade könsskillnader i läkemedelsmetabolism och effekter.
Läkemedel för psykossjukdom är, både på försöksdjursnivå och humant, utprovade för män. För kvinnor kan det innebära att dosen blir för hög och särskilt i unga år. Kvinnor har långsammare nedbrytning av läkemedel och mindre kroppsmassa men också hjälp av östrogen för att få effekt av läkemedel. Risken för att dosen blir för hög gäller särskilt risperidon och olanzapin men inte quetiapin eller latuda och det beror på könsskillnader i enzymsystem i levern som respektive läkemedel använder. Det finns nu data, förutom det kända att högt prolaktin riskerar ger osteoporos, att prolaktinstegring hos kvinnor ökar risken för bröstcancer. Hon beskrev också det moderna sättet att engagera patienter i konsensusprocess för att utforma riktlinjer för behandling, exempelvis de nya riktlinjerna för schizofreni som tagits fram av INTEGRATE nätverket. Då blir patienters preferens bl a om biverkningar också del av hur läkemedel rekommenderas. Åsa Konradsson-Geuken är också ordförande i schizofreniförbundet och en stark förkämpe för patienters rättigheter, både nationellt och på EU nivå. Hon beskrev inlevelsefullt sin storebrors insjuknande i schizofreni då hon var 14 år och hur det vände upp och ner på hennes och familjens liv, men också hur livet med en närstående som behöver dagligt stöd både är en rikedom och en stor arbetsbelastning. Data på närståendes arbetsinsats för patienter med schizofreni visar att det närmar sig ett heltidsjobb på flera plan.
ST-läkare Emma Wiksell beskrev sin forskning om ungdomar med psykossymtom i samband med autism. Det är ett svårt och angeläget område att hitta rätt med bedömning och lämpliga vårdinsatser när det förekommer vissa psykossymtom samtidigt med andra psykiska besvär. Uppföljningsstudier har visat att inslag av psykossymtom är en allmän markör för svårighetsgrad och risk . Emma redovisade helt preliminära intryck från sitt första delarbete där en kohort med uppemot 60 ungdomar med autism som också angett att de haft diskreta psykossymtom följts upp med noggrann diagnostik fem år senare.
Vid föregående nätverksmöte fick vi lära oss om behandlingsprogrammet ”Feeling Safe”. Psykolog Daniel Freeman i England har utvecklat ett brett program för vuxna med psykossjukdom, som riktar sig mot att skapa trygghet i vardagen och minska rädslor och därmed symtomtyngd. Det har visats ge goda resultat mot vanföreställningar. Skåneteamet håller på med en översättning av materialet, som man kan få ta del av efter att man deltagit i en femdagars onlinekurs från England i ”Feeling Safe” behandling. Detta år berättade psykolog Mats Svensson och skötare Alf Oredsson om hur man arbetar med metoden inom psykosteamet i Skåne.
Svensk Psykiatrisk Förening med SFBUP på ett hörn kommer i dagarna ut med en nya riktlinjer för vård vid bipolär sjukdom. Riktlinjen har fått ett kliniskt användbart format som ger stöd i vårdsituationen. Håkan Jarbin, Halland beskrev de viktigaste nyheterna. Riktlinjen slår fast att överföring av vård till vuxenpsykiatri bör/ska ske vid ett möte där BUP, patient och närstående deltar. En krisplan ska alltid vara aktuell och särskilt uppdateras i samband med överföring. Vid ett begynnande återfall ska patient och närstående veta precis hur de kommer i kontakt med vården men också vad man själv kan göra och vad vården ska beakta om det blir ett akutbesök.
Axel Nordenskjöld, vuxenpsykiater från Örebro och ECT expert, gav en stringent genomgång av evidensläget för ECT behandling med data på positiva effekter på neurobiologisk/neurokemisk nivå som man kunnat påvisa. Han lyfte fram att akut och kraftigt insjuknande med psykossymtom eller katatoni är den viktigaste prediktorn för god effekt. Vid uttalade symtom är ECT förstahandsbehandling och något som också socialstyrelsen har givit hösta prioritetsgrad. Data på användning av ECT inom BUP har visat att det knappt (10-15/år) användes före 2020 men att ECT förekommer lite mer därefter (20-25/år) men fortsatt är kraftigt underanvänt och skillnader mellan regioner är orimligt stora. ECT ges i princip bara på tre av landets kliniker.
Presentationerna från mötet finns upplagda här nedan.
Förutom presentationer så diskuterades i professionsgrupper och under middagen hur vården kan utvecklas från Skåne i söder till Västerbotten i norr. Vi som var i Karlstad kommer nu hem med ny energi och nya ideer. Om ungefär ett år ses nätverket nästa gång, preliminärt i Göteborg. Håll utkik efter ny inbjudan framemot sommaren 2027. Medarbetare på BUP som jobbar med eller är intresserade av att lära mer om psykos/bipolär är välkomna!
Lena Isaksen Överläkare BUP avdelning 48 samt BUP Intensiva insatser Chefsöverläkare BUP Karlstad
