Hoppa till innehåll

Idag, 19/8, har Läkarförbundets medlemsadministration stängt. Som medlem kan du själv ändra dina uppgifter på Min sida och söka svar på frågor om ditt medlemskap i Frågor och svar.

Praktik och jobb
Alternativa karriärvägar

Alternativa karriärvägar för läkare

I Sverige finns ca 46 000 legitimerade och yrkesverksamma läkare. Ungefär 91% av dessa jobbar till någon del inom hälso- och sjukvården. Förutom att jobba kliniskt kan en läkare arbeta inom läkemedelsindustrin, forskning, konsultföretag, som skolläkare eller med hjälporganisationer. Läkare har många olika karriärvägar förutom klassiska specialiteter på sjukhus & vårdcentral.

alternativa karriärvägar för läkare

Forskning

Många läkare kombinerar klinisk verksamhet med forskning, ffa vid universitetssjukhusen. En del läkare väljer att helt avsäga sig den kliniska verksamheten och forska på heltid.

Förr var läkarutbildningen den självklara vägen om man ville forska inom medicin och fysiologi. Idag består forskarteamen ofta av många olika yrkeskategorier såsom biomedicinare, biokemister, farmakologer mm.

De flesta universitetsstäder erbjuder sk forskar-AT där du får chansen att kombinera din AT med forskning. Ofta ingår det att du disputerar i samband med detta. Efter genomförd forskar-AT får du läkarlegitimation på samma sätt vid vanlig AT. På de flesta universitetssjukhus finns det ett specifikt antal AT-platser som är avsedda för forskar-AT.

Hanna_alternativa karriärvägar för läkare
Forskare & kliniker
Hanna Liljebäck, ST-läkare kardiologi
Jag började forska under studietiden och fastnade för arbetssättet som var fritt och självständigt, samtidigt som man försökte svara på, i mitt fall, grundläggande frågeställningar. För mig har det fungerat bra att kombinera forskning och klinik. Framför allt under studierna men forskningen har för mig också varit ett intresse och jag har inte haft något emot att tillbringa mycket av min tid på labbet. EDUU-programmet och forskar-AT har varit förutsättningar för mig att kunna slutföra min forskarutbildning. Börja alltid med det du tycker är intressant! Sedan kan man fundera över vilken typ av forskning som du vill pröva på och kontakta forskare inom det området. Forskning bygger mycket på eget ansvar och erfarenheter från forskning tror jag alltid kommer en till nytta, oavsett vad man väljer längre fram.

Ledarskap

Läkarförbundet är väldigt noga med att läkare är de bästa cheferna i vården. Enligt en enkätstudie som gjordes bland svenska läkare mellan 1992 och 2010 har allt färre läkare ansvar och inflytande över verksamheten. Andelen läkare som upplevde sig ha verksamhetsansvar minskade från 77% till 31% under perioden.

En studie av Amanda Goodall vid Cass Business School London 2019 undersökte sambandet mellan välfungerande sjukhus och läkare i sjukhusledningen. Sjukhusets prestation bedömdes efter redan tillgängliga rankningar. Hon undersökte sedan hur stor del av de högst rankade sjukhusen som hade läkare som chefer jämfört med de som var lägst rankade. Resultatet var att sjukhus som styrdes av läkare lyckades mycket bättre på rankningar jämfört med de sjukhus som styrdes av en annan yrkeskategori. Detta visar att fler läkare behövs som chefer. The Guardians artikel om studien finns länkad här.

På SLF fullmäktige 2019 röstades det igenom att Läkarförbundet ska anordna en ledarskapsutbildning i tre steg, den sk ledarskapsraketen. Detta enligt en motion som togs fram Sjukhusläkarna, Distriktsläkarföreningen, SYLF, SLF student och Chefsläkarföreningen. Första och andra delen riktar sig till läkare som ännu inte är chefer (studenter kan göra första steget). Sista steget är till för läkare som redan har chefsuppdrag men vill utveckla sin kompetens. Denna del är det som tidigare varit Chefsläkarföreningens ledarskapsutbildning.

Myndigheter & statliga arbetsgivare

Flera statliga myndigheter anställer läkare, exempelvis Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Rättsmedicinverket, SBU, Försvarsmakten och Försäkringskassan. Ofta innefattar arbetet att ta fram riktlinjer och utvärderingar som läkare sedan efterlever i sin vardag. Som yrkesverksam läkare kommer man ofta i kontakt med myndighetsbeslut från ex Försäkringskassan. Det man inte alltid tänker på är att det ofta är en läkare på myndigheten som tagit fram just dessa policydokument.

Medicinsk sakkunnig Socialstyrelsen
Martina Barnevik Olsson, med dr
Jag hade många års klinisk erfarenhet inom min specialitet, både från region och privat verksamhet. Jag har trivts väldigt bra på mina arbetsplatser men när möjligheten kom att få pröva arbete som medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen bestämde jag mig för att ta den. För mig var det nog att få använda mina kunskaper och samlade erfarenhet i en ny kontext. Som sakkunnig läkare är man mycket efterfrågad som expert i olika projekt och regeringsuppdrag, vilket är roligt och spännande. Det är bra att ha samlat på sig en del klinisk erfarenhet inom sitt område, liksom att vara disputerad. Har man intresse för aktuella frågor, och att kunna påverka på en mer övergripande nivå kan arbete på myndighet vara väldigt stimulerande!

Läkemedelsindustrin

Läkare har en stor roll inom läkemedelsindustrin och framtagandet av nya mediciner. Att arbeta som läkare på läkemedelsföretag innebär ofta mycket forskning, antingen på grundnivå eller med klinisk läkemedelstestning. Eftersom arbetsgivaren är läkemedelsföretag arbetar majoriteten av dessa läkare i privat sektor.

Skolläkare

Skolläkare arbetar till stor del hälsofrämjande och förebyggande på skolor. Skolläkaren är en del av elevhälsan och träffar elever som av olika anledningar behöver medicinsk bedömning. Det kan exempelvis handla om neuropsykiatriska diagnoser som försvårar barnets inlärning. Skolläkaren ordinerar vanligen samtliga vaccinationer som skolsköterskan ger på skolan. På vissa håll förekommer även tjänsteformen skolöverläkare. Skolläkare är ofta specialister inom allmänmedicin, pediatrik eller BUP och kan i vissa fall ha en tilläggsspecialitet inom skolmedicin.

Skolläkare
Helka Widengren, specialistläkare
Som så många gånger var det delvis slumpen som avgjorde att jag blev skolläkare. Jag träffade en superengagerad och entusiastisk skolläkare i samband med att min dotter skulle till skolläkaren för ett hälsobesök och blev värvad. Jag hade dock redan innan varit intresserad av specialiteten, men trodde felaktigt att man var tvungen att vara färdig specialist i barn- och ungdomsmedicin, vilket jag inte var, och slog därför bort tanken. Jag klarade så småningom av att göra en ST på deltid (enligt det gamla ST-systemet) och blev till slut klar. Har absolut inte ångrat mig! Största fördelen med att vara skolläkare är att få träffa många barn och ungdomar. Många gånger får vi också träffa dem utan deras föräldrar vilket ger en särskild dimension. Att få se till helheten (vilket inte är så lätt i dagens sjukvård) och att få arbeta med hälsofrämjande och förebyggande uppgifter samt att få chans att komma in med tidiga insatser. Om man själv har barn är det också så klart en fördel att ha möjlighet att vara ledig under skolloven. Många skolläkare har uppehållstjänst (som lärarna) och arbetar inte under jullov och sommarlov. Tips till studenter som vill bli skolläkare är att välja en av de grundspecialiteter som krävs, d.v.s. allmänmedicin, barn- och ungdomsmedicin eller barn- och ungdomspsykiatri. Ta kontakt med någon skolläkare och fråga om du får komma och auskultera en dag

Företagsläkare

Företagsläkare arbetar med att utvärdera samband mellan ohälsa och arbete. Företagsläkare har många olika arbetsgivare, exempelvis inom större privata företag. Företagsläkaren arbetar tillsammans med och ger stöd till andra yrkeskategorier inom företagshälsovården såsom psykologer, företagssköterskor, ergonomer mm. Företagsläkare är inte en skyddad titel men de flesta är specialister i arbetsmedicin eller arbets- och miljömedicin.

E-hälsa

Under de senaste åren har flera hälsoaktörer tagit steget in i den digitala världen. Rekordmånga patienter träffar idag läkare via digitala samtal istället för ett fysiskt möte. Privata företag har varit framstående i detta arbete men flera verksamheter i offentlig sektor har påbörjat arbetet med att möta patienter på nya sätt.

Till begreppet e-hälsa räknas även mycket annat såsom digital journalföring, digitala bokningssystem inom vården, e-recept mm. I Sverige finns en myndighet för e-hälsa, eHälsomyndigheten.

Läkare som arbetar med E-hälsa
Nassim Farrokhina
eHälsa är den framtid som iofs redan är här. Med hjälp av modern teknik kan vi hitta mer hållbara lösningar för våra utmaningar, t ex kompetensförsörjning, ineffektivitet och tillgänglighet. Digitala verktyg möjliggör för individer att ha större kontroll över sin hälsa och sjukdom, alltså mer av både prevention och tidig upptäckt. För oss läkare betyder smidiga plattformar, AI-tillämpningar och automatiska funktioner både bättre arbetsmiljö och högre patientsäkerhet. eHälsa kommer att vara en alltmer självklar del i vår vardag, för både patienter och vårdpersonal. Den era vi lever i kallas för den 4e industrirevolutionen där maskiner används för att avlasta människor - och vi läkare skulle i större grad kunna verka på spetsen av vår kompetens, plus få mer tid till själva mötet med våra patienter. Dessutom kommer all form av egenvård att både breddas och avanceras mha teknik uppbackad av vårdkompetenser, t ex hem-monitorering, egenmätningar, hemtester och vård i hemmet. Tips till studenter som är intresserade av E-hälsa är att läsa på, orientera och engagera er, ställ frågor och krav, ta också kontakt med aktörer som på olika sätt arbetar med eHälsa. Det finns goda möjligheter att t ex göra examensarbete och forskningsprojekt eller gå valbara kurser. Teknikutvecklingen går extremt snabbt och ff a drivs utanför traditionell hälso- och sjukvård, alltså finns en diskrepans mot vad grundutbildningar och offentliga vårdgivare hinner och hänger med. Därför har vi bildat eHälsoläkarföreningen för att även fånga frågorna inifrån och genom SLF. Läkare behövs aktivt i innovationen, transformationen och ledarskapet av teknikintegration i vården.

Läkare som konsult

Vissa läkare väljer att arbeta som konsulter inom diverse sjukvårdsprojekt. Detta kan exempelvis innebära att man anställs som sakkunnig när verksamheten ska göras om eller att man är projektledare när nya verksamheter startas upp. Många anställs på konsultföretag som förser konsultläkaren med uppdrag.