Alternativa karriärvägar för läkare

Många läkare kombinerar klinisk verksamhet med forskning, ffa vid universitetssjukhusen. En del läkare väljer att helt avsäga sig den kliniska verksamheten och forska på heltid.

Förr var läkarutbildningen den självklara vägen om man ville forska inom medicin och fysiologi. Idag består forskarteamen ofta av många olika yrkeskategorier såsom biomedicinare, biokemister, farmakologer mm.

De flesta universitetsstäder erbjuder sk forskar-AT där du får chansen att kombinera din AT med forskning. Ofta ingår det att du disputerar i samband med detta. Efter genomförd forskar-AT får du läkarlegitimation på samma sätt vid vanlig AT. På de flesta universitetssjukhus finns det ett specifikt antal AT-platser som är avsedda för forskar-AT.

Läkarförbundet är väldigt noga med att läkare är de bästa cheferna i vården. Enligt en enkätstudie som gjordes bland svenska läkare mellan 1992 och 2010 har allt färre läkare ansvar och inflytande över verksamheten. Andelen läkare som upplevde sig ha verksamhetsansvar minskade från 77% till 31% under perioden.

En studie av Amanda Goodall vid Cass Business School London 2019 undersökte sambandet mellan välfungerande sjukhus och läkare i sjukhusledningen. Sjukhusets prestation bedömdes efter redan tillgängliga rankningar. Hon undersökte sedan hur stor del av de högst rankade sjukhusen som hade läkare som chefer jämfört med de som var lägst rankade. Resultatet var att sjukhus som styrdes av läkare lyckades mycket bättre på rankningar jämfört med de sjukhus som styrdes av en annan yrkeskategori. Detta visar att fler läkare behövs som chefer. The Guardians artikel om studien finns länkad här.

På SLF fullmäktige 2019 röstades det igenom att Läkarförbundet ska anordna en ledarskapsutbildning i tre steg, den sk ledarskapsraketen. Detta enligt en motion som togs fram Sjukhusläkarna, Distriktsläkarföreningen, SYLF, SLF student och Chefsläkarföreningen. Första och andra delen riktar sig till läkare som ännu inte är chefer (studenter kan göra första steget). Sista steget är till för läkare som redan har chefsuppdrag men vill utveckla sin kompetens. Denna del är det som tidigare varit Chefsläkarföreningens ledarskapsutbildning.

Flera statliga myndigheter anställer läkare, exempelvis Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Rättsmedicinverket, SBU, Försvarsmakten och Försäkringskassan. Ofta innefattar arbetet att ta fram riktlinjer och utvärderingar som läkare sedan efterlever i sin vardag. Som yrkesverksam läkare kommer man ofta i kontakt med myndighetsbeslut från ex Försäkringskassan. Det man inte alltid tänker på är att det ofta är en läkare på myndigheten som tagit fram just dessa policydokument.

Läkare har en stor roll inom läkemedelsindustrin och framtagandet av nya mediciner. Att arbeta som läkare på läkemedelsföretag innebär ofta mycket forskning, antingen på grundnivå eller med klinisk läkemedelstestning. Eftersom arbetsgivaren är läkemedelsföretag arbetar majoriteten av dessa läkare i privat sektor.

Skolläkare arbetar till stor del hälsofrämjande och förebyggande på skolor. Skolläkaren är en del av elevhälsan och träffar elever som av olika anledningar behöver medicinsk bedömning. Det kan exempelvis handla om neuropsykiatriska diagnoser som försvårar barnets inlärning. Skolläkaren ordinerar vanligen samtliga vaccinationer som skolsköterskan ger på skolan. På vissa håll förekommer även tjänsteformen skolöverläkare. Skolläkare är ofta specialister inom allmänmedicin, pediatrik eller BUP och kan i vissa fall ha en tilläggsspecialitet inom skolmedicin.

Företagsläkare arbetar med att utvärdera samband mellan ohälsa och arbete. Företagsläkare har många olika arbetsgivare, exempelvis inom större privata företag. Företagsläkaren arbetar tillsammans med och ger stöd till andra yrkeskategorier inom företagshälsovården såsom psykologer, företagssköterskor, ergonomer mm. Företagsläkare är inte en skyddad titel men de flesta är specialister i arbetsmedicin eller arbets- och miljömedicin.

Under de senaste åren har flera hälsoaktörer tagit steget in i den digitala världen. Rekordmånga patienter träffar idag läkare via digitala samtal istället för ett fysiskt möte. Privata företag har varit framstående i detta arbete men flera verksamheter i offentlig sektor har påbörjat arbetet med att möta patienter på nya sätt.

Till begreppet e-hälsa räknas även mycket annat såsom digital journalföring, digitala bokningssystem inom vården, e-recept mm. I Sverige finns en myndighet för e-hälsa, eHälsomyndigheten.

Vissa läkare väljer att arbeta som konsulter inom diverse sjukvårdsprojekt. Detta kan exempelvis innebära att man anställs som sakkunnig när verksamheten ska göras om eller att man är projektledare när nya verksamheter startas upp. Många anställs på konsultföretag som förser konsultläkaren med uppdrag.