Vad krävs för att bli studierektor?
Det krävs specialistkompetens och handledarutbildning för studierektorsuppdraget. Därtill kan eventuella lokala riktlinjer tillkomma. Vanligen är du överläkare och du har ett stort intresse och engagemang för utbildningsfrågor.
Studierektorsuppdraget
Studierektorsuppdraget kan se lite olika ut beroende på om det gäller en klinik, ett sjukhus, ett primärvårdsområde, en region eller flera regioner. Den övergripande studierektorn, som kan arbeta klinik-, regions- eller specialitetsöverskridande, samordnar ofta AT-respektive ST-utbildningen i ett större område. Det är särskilt vanligt för ST-studierektorer. I många fall har man också en egen budget för uppdraget och därmed budgetansvar. Uppdraget som övergripande studierektor är i de flesta fall mer omfattande än andra studierektorsuppdrag.
Att vara studierektor är i de allra flesta fall ett deltidsuppdrag, ofta på 20-30 procent av heltid. Cirka 50% av studierektorerna har ansvar för fler än 15 underläkare. Det är vanligt att man ansvarar för underläkare både på den egna och på andra enheter.
AT-studierektor
Studierektorer för AT-läkare arbetar ofta med detaljerad planering av AT tillsammans med den enskilde AT-läkaren, övergripande planering av hela verksamhetens AT- och introduktionsprogram samt stöd till AT-läkargruppen och handledarna.
ST-studierektor
I Socialstyrelsens föreskrift om läkarnas specialiseringstjänstgöring (SOSFS 2015:8) anges att studierektorn för ST ska samordna den interna och externa utbildningen för ST-läkarna. Studierektorn bör vidare utgöra en organisatorisk stödfunktion till verksamhetschef, handledare och ST-läkare. I studierektorns arbetsuppgifter bör också ingå att utarbeta introduktionsprogram för ST-läkarna och ta del av de kontinuerliga bedömningar som handledaren och verksamhetschefen gör av ST-läkarens kompetensutveckling. När intyget om uppnådd specialistkompetens ska skrivas under vid en ansökan om specialistbevis, ska verksamhetschefen och den huvudansvarige handledaren samråda med studierektorn.
Detta innebär att en studierektor arbetar både på verksamhets-, grupp- och individnivå. Studierektorn leder vanligen handledarkollegiet, ger stöd till handledarna och ser till att de har nödvändiga förutsättningar till en god handledning. Studierektorn är ofta den som ser till att ST-utbildningen genomförs i linje med gällande regelverk och målbeskrivningar. Studierektorn ger stöd till ST-läkargruppen samt stödjer enskilda ST-läkare vid behov. Det är vanligt att det är ST-studierektorn som upprättar ST-kontrakt i samarbete med verksamhetschef och handledare och står för den långsiktiga planeringen tillsammans med ST-läkare och handledare. Vidare initierar ofta studierektorn SPUR-inspektioner och har tät kontakt med de enheter där sidotjänstgöring sker bland annat avseende övergripande planering och kvalitetssäkring.
Rekommendationer
- Läkarförbundet har utarbetat följande rekommendationer för att förstärka och tydliggöra studierektorsrollen:
- Studierektorerna behöver få tillräckligt med tid avsatt för att klara studierektorsuppdraget under ordinarie arbetstid och för att trygga en hög kvalitet i läkarnas AT- och ST-tjänstgöring. I de flesta fall innebär det att arbetsgivarna behöver öka studierektorernas avsatta tid för uppdraget.
- Arbetsgivarna behöver se till att det finns tydliga och uppdaterade uppdragsbeskrivningar för studierektorerna.
- Arbetsgivarna behöver se till att det finns en tydlig och uppdaterad ersättningspolicy för studierektorsuppdraget. Ersättningen bör ske utifrån individuell löneförhandling.
- Att besitta kompetensen för och att inneha en studierektorsroll bör vara meriterande i lönehänseende.
- Förståelsen för och stödet till studierektorsrollen från chefer och ledning inom vården behöver öka.
- Ansvariga politiker och tjänstemän behöver öka sin förståelse för vårdens utbildningsuppdrag, vilket bland annat innebär att vårdens utbildningsuppdrag behöver ges större betydelse när beslut om sjukvårdens organisation och genomförande fattas.
Som minimikrav bör följande punkter klargöras vid tillsättning av studierektor:
- Placering i organisation
- Uppdragets omfattning i % av heltidsanställning
- Uppdragets varaktighet (tillsvidare/visstid)
- Uppsägningstid
- Arbetsbeskrivning
- Befogenheter och mandat för uppdraget
- Ekonomisk ersättning efter individuell löneförhandling
- Budget för uppdraget
- Specifikation av administrativt stöd
- Rutiner för återkoppling till ledningsgrupp