Vad krävs för att bli studierektor?
Det krävs specialistkompetens och handledarutbildning för studierektorsuppdraget. Därtill kan eventuella lokala riktlinjer tillkomma. Vanligen är personen överläkare med ett stort intresse och engagemang för utbildningsfrågor.
Studierektorsuppdraget
Studierektorsuppdraget kan se olika ut beroende på om det gäller en klinik, ett sjukhus, ett primärvårdsområde, en region eller flera regioner. Den övergripande studierektorn, som kan arbeta klinik-, regions- eller specialitetsöverskridande, samordnar ofta AT-, BT- och ST-utbildningen i ett större område. Det är särskilt vanligt för ST-studierektorer. I många fall har man också en egen budget för uppdraget och därmed ett budgetansvar. Uppdraget som övergripande studierektor är i de flesta fall mer omfattande än andra studierektorsuppdrag.
Att vara studierektor är i de allra flesta fall ett deltidsuppdrag om 20–30 procent av en heltidstjänst. Hälften av studierektorerna ansvarar idag för fler än 15 utbildningsläkare. Det är vanligt att studierektorn ansvarar för utbildningsläkare både på den egna och på andra enheter.
AT-studierektor
Studierektorer för AT-läkare arbetar ofta med detaljerad planering av allmäntjänstgöringen tillsammans med den enskilde AT-läkaren, övergripande planering av hela verksamhetens allmäntjänstgöring och introduktionsprogram samt stöd till AT-läkargruppen och handledarna.
ST-studierektor
I Socialstyrelsens föreskrift om läkarnas specialiseringstjänstgöring SOSFS 2015:8 anges att studierektorn för specialiseringstjänstgöringen ska samordna den interna och externa utbildningen för ST-läkarna. Studierektorn bör vidare utgöra en organisatorisk stödfunktion till verksamhetschef, handledare och ST-läkare. I studierektorns arbetsuppgifter bör också ingå att utarbeta introduktionsprogram för ST-läkarna och ta del av de kontinuerliga bedömningar som handledaren och verksamhetschefen gör av ST-läkarens kompetensutveckling. När intyget om uppnådd specialistkompetens ska skrivas under vid en ansökan om specialistkompetensbevis ska verksamhetschefen och den huvudansvarige handledaren samråda med studierektorn.
I Socialstyrelsens föreskrift om läkarnas specialiseringstjänstgöring HSLF-FS 2021:8 anges att studierektorn för specialiseringstjänstgöringen ska samordna den interna och externa utbildningen för BT- eller ST-läkarna. Studierektorn bör vidare utgöra en organisatorisk stödfunktion till verksamhetschef, handledare, BT-läkare eller ST-läkare. I studierektorns arbetsuppgifter bör också ingå att utarbeta introduktionsprogram för BT-läkarna eller ST-läkarna. Studierektorn ska även ta del av de kontinuerliga bedömningar som handledaren gör av BT-läkarens eller ST-läkarens kompetensutveckling. När intygen om uppnådd baskompetens eller specialistkompetens ska skrivas under vid en ansökan om baskompetensbevis eller specialistkompetensbevis ska respektive huvudhandledare samråda med studierektorn.
Detta innebär att en studierektor arbetar både på verksamhets-, grupp- och individnivå. Studierektorn leder vanligen handledarkollegiet, ger stöd till handledarna och ser till att de har de nödvändiga förutsättningarna för att ge en god handledning. Studierektorn är ofta den som ser till att BT-eller ST-utbildningen genomförs i linje med gällande regelverk och målbeskrivningar. Studierektorn ger stöd till BT- eller ST-läkargruppen och enskilda BT-läkare eller ST-läkare vid behov. Det är vanligt att det är studierektorn som upprättar BT- eller ST-kontrakt i samarbete med verksamhetschefen och handledaren samt står för den långsiktiga planeringen tillsammans med BT-läkaren eller ST-läkaren och handledaren. Vidare initierar ofta studierektorn SPUR-inspektioner och har tät kontakt med de enheter där sidotjänstgöring sker bland annat avseende övergripande planering och kvalitetssäkring.