Populära sökningar:
Bli medlem Råd och stöd Hitta förening ST AT
Din karriär

Specialiseringstjänstgöring, ST

En legitimerad läkare som vill få specialistkompetens ska göra specialiseringstjänstgöring (ST) under minst fem år för att få de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs. Under din ST arbetar du som läkare under handledning och deltar i kompletterande utbildning.

Läkare tillsammans med patient

Föreskrifter om specialiseringstjänstgöring

Läkares ST regleras av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Dessa finns i två versioner, en från 2008 (SOSFS 2008:17) och en från 2015 (SOSFS 2015:8)

Vilken föreskrift ska du följa?

Alla med legitimationsdatum från och med den 1 maj 2015 ska utbilda sig enligt det nya regelverket (SOSFS 2015:8). Läkare med legitimationsdatum före den 1 maj 2015 kan utbilda sig antingen enligt det äldre regelverket (SOSFS 2008:17) eller det nya.

Gamla ST upphör

Viktigt att notera är att det gamla ST-systemet upphör att gälla den 1 maj 2022. För att kunna bli specialist enligt detta måste Socialstyrelsen ha mottagit din ansökan om specialistkompetens senast den 30 april 2022. Det är därför mycket viktigt om du vill genomföra utbildningen utifrån gamla ST-föreskriften att noggrant planera utbildningen tidsmässigt tillsammans med verksamhetschef och handledare.

Att byta från gamla till nya ST-föreskriften

Byter du till nya ST är det viktigt att komma ihåg att samtliga krav i nya ST måste vara uppfyllda när du ansöker om specialistkompetens. Ansökan om specialistkompetens ska göras på de nya intygen. Det går således inte att i ansökan blanda intyg från gamla och nya ST.

Skillnad mellan nya och gamla ST

Nya ST innehåller flera förändringar. Sex nya specialiteter har införts, delmålen delas in i a-, b- och c-delmål, flera grenspecialiteter har blivit basspecialiteter och kraven på kvalitetsgranskningen har skärpts. Läs mer:

Nya specialiteter
De nya specialiteterna är äldrepsykiatri, vårdhygien, skolhälsa, palliativ medicin, arbetsmedicin och beroendemedicin. Samtliga av dessa är tilläggsspecialiteter. I det nya regelverket finns det sammanlagt 63 specialiteter (det gamla systemet består av 57 specialiteter.)

Delmålsstruktur
Den nya specialitetsstrukturen innehåller a-, b- och c-delmål och varje specialiseringstjänstgöring innehåller totalt ungefär 25 delmål. A-delmålen är gemensamma för alla specialiteter, b-delmålen är gemsamma för nästan alla specialiteter, och c-delmålen är specialitetsspecifika kliniska delmål. I det gamla regelverket motsvaras a- och b-delmålen av delmålen 13-21.

Nya basspecialiteter
De kirurgiska-, internmedicinska- och bild- och funktionsmedicinska grupperna har fått nya basspecialiteter. Det är en följd av att en rad grenspecialiteter har gjorts om till basspecialiteter, det gäller exempelvis urologi, kärlkirurgi, kardiologi, lungsjukdomar och klinisk fysiologi.

Skärpta krav på kvalitetsgranskning
Kraven på kvalitetsgranskning har skärpts. I likhet med den gamla föreskriften står det att kvaliteten på ST ska granskas och utvärderas av extern aktör som inte får ha ekonomiska, administrativa eller organisatoriska kopplingar till vårdgivaren och den inspekterade enheten. Nyheten är att om granskningen visar att det finns brister ska dessa åtgärdas. Extern granskning av utbildande enheter bör genomföras vart femte år.

Målbeskrivningar

I målbeskrivningarna för läkarnas specialiseringstjänstgöring anges de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som ST-läkaren ska utveckla under specialiseringstjänstgöringen och hur de förväntas ta sig uttryck i den specialistkompetenta läkarens yrkesutövning.

Målbeskrivningarna från 2015 hittar du här och från 2008 här.

Läkarförbundets rekommendationer om a- och b-delmål
Med rekommendationerna vill vi underlätta tolkningen av de gemensamma a- och b-målen i Socialstyrelsens föreskrift.

Ladda ner

Läkarnas ST 2015 – vad krävs? Läkarförbundet summerar regelverket

ST-läkare tjänstgör över hela landet, på sjukhus och vårdcentraler, offentligt och privat, med olika förutsättningar, utbildningsstrukturer och kunskap om ST. Gemensamt för alla dessa vårdgivare är att Socialstyrelsens regelverk ska uppfyllas för att ST-läkarens tjänstgöring ska godkännas. Med denna skrift vill vi ge en tydlig och kortfattad beskrivning av vilka krav som ställs i regelverket. Avsikten är att underlätta för ST-läkaren att följa regelverket och minska risken för eventuella missuppfattningar.

Länk till broschyren: Broschyr – läkarnas ST – vad krävs

Individuellt utbildningsprogram

Utbildningsprogrammet ska omfatta den tjänstgöring och kompletterande utbildning som behövs för att uppfylla kompetenskraven i målbeskrivningen. Utbildningsprogrammet bör innehålla planerad intern och extern utbildning, planerat deltagande i forsknings- och kvalitetsutvecklingsarbete och planerad tid för regelbundna självstudier.

Specialitetsföreningarnas utbildningsböcker

Flera av specialitetsföreningarna har gjort egna utbildningsböcker utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och målbeskrivningar. Böckerna används som stöd för planering och genomförande av specialistutbildningen. Här hittar du de olika specialitetsföreningarna

ST-anställningen

ST-läkare har i princip samma anställningsvillkor som andra läkare. Men eftersom ST är en utbildning finns det en del speciella villkor.

Att söka ST
Annonser till lediga ST-tjänster finner du både i tidningar, på olika webbplatser och hos arbetsförmedlingen. Du kan också påbörja ett vikariat vars innehåll ligger inom din specialitets målbeskrivning. Tips på ansökan Obs länka till nya sidan som kommer att handla om detta
När du ska söka ST bör du kontrollera kvaliteten på utbildningsklinikerna genom att läsa SPUR-rapporter. SPUR inspekterar och kartlägger ST:s struktur och process. Se inspektionernas rapporter här: LIPUS

Anställningsform

Läkarförbundet rekommenderar att ST görs inom ramen för en tillsvidareanställning. Det är bättre både ur utbildnings- och anställningssynpunkt. För att din tjänstgöring ska kunna tillgodoräknas i din ST krävs handledning och att arbetsuppgifterna ligger i linje med den aktuella målbeskrivningen. Det finns därmed en möjlighet att inom ramen för din ST tillgodoräkna dig tidigare vikariat som du haft som legitimerad läkare om dessa krav uppfylldes. Det är i första hand din verksamhetschef och handledare som i samråd med studierektor bedömer vad som krävs i form av tjänstgöring och andra lärandemetoder för att uppfylla kraven i aktuell målbeskrivning, och därmed även vad de anser att du kan tillgodoräkna dig av tidigare tjänstgöringar.

Sidotjänstgöring under ST

För att uppnå specialistkompetens inom vissa specialiteter krävs det sidotjänstgöring (även kallad randning) inom angränsade områden. Sidotjänstgöringen genomförs ofta hos en annan arbetsgivare, på ett annat sjukhus eller till och med i ett annat landsting. Det finns två sätt att hantera anställning under sidotjänstgöring. Antingen fortsätter ST-läkaren att vara anställd hos den ordinarie arbetsgivaren, eller så är läkaren tjänstledig och anställd hos den nya arbetsgivaren.

Handledning under ST

Specialiseringstjänstgöringen ska genomföras under handledning. Handledare ska ha specialistkompetens och ha genomgått handledarutbildning. Handledningen bör enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:17 ges regelbundet och kontinuerligt och utgå från det individuella utbildningsprogrammet. I regelverket från 2015, SOSFS 2015:8, har skrivningen skärpts och det framgår att handledningen ska ges kontinuerligt, utgå från det individuella utbildningsprogrammet och att du ska ha tillgång till handledare som motsvarar behovet av handledning.

Läkarförbundets handledarpris

Vartannat år delar Läkarförbundet ut ett handledarpris till två pristagare som tidigare har mottagit ett handledarpris från en lokal SYLF-förening. Syftet med priset är uppmärksamma handledningens betydelse och att höja dess status. Priset består, förutom av ära och uppmuntran, av 10 000 kronor och resa till prisutdelningen som sker i samband med kongressen Framtidens specialistläkare.

För att få Läkarförbundets handledarpris ska pristagaren uppfylla minst ett av följande kriterier:

  • Gott handledarskap under en lång period. Ett gott handledarskap handlar bland annat om att stödja den handledde i dennes kompetensutveckling och kontrollera att denne tillägnar sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som anges i Socialstyrelsens målbeskrivning. Pristagarna bör ha goda vitsord från de handledda.
  • Belöning för punktinsatser som handledaren har genomfört under det gångna året. Det kan till exempel handla om att ha varit inspiratör till underläkarna, initierat ett nytt introduktionsprogram eller utvecklat någon ny praxis kring utbildningsklimatet på kliniken/vårdcentralen.
  • Personer som ger stöd åt handledarna. Exempel på detta är studierektorer som ger handledarstöd i form av utbildning, tid, ersättning, uppmuntran och skapar nödvändiga nätverk för handledarna.

Om du har frågor om handledarpriset mejla till PPAdministration@slf.se

Utomlands under ST

Som ST-läkare i Sverige kan du under vissa förutsättningar genomföra delar av din ST utomlands och tillgodoräkna dig tjänstgöringen inom ramen för din svenska ST. Om du genomför din ST utifrån regelverket från 2015 (SOSFS 2015:8) finns möjlighet att tillgodoräkna sig upp till fyra års tjänstgöring som läkare i ett annat land. För att kunna tillgodoräkna dig arbetet krävs att du arbetar som behörig läkare i tjänstgöringslandet och att du får kontinuerlig handledning. Du måste även få ett intyg om tjänstgöringen från en verksamhetschef eller motsvarande i tjänstgöringslandet. Därtill ska en handledare i Sverige intyga att tjänstgöringen bidragit till att uppfylla kompetenskraven i målbeskrivningen. Läs mer i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2015:8) om läkarnas specialiseringstjänstgöring, kapitel 6, 6 §

Även för dig som följer regelverket från 2008 finns möjlighet till tillgodoräknande. Läs mer i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17) om läkarnas specialiseringstjänstgöring, kap 6, 2§

Specialistbevis för läkare

Ansökan om specialistkompetens för läkare ska göras på särskild blankett och skickas tillsammans med bilagor till Socialstyrelsen. Läs mer här 

Frivillig specialistexamen

Vissa specialitetsföreningar anordnar en specialistexamen som är frivillig och inget som krävs för att Socialstyrelsen ska godkänna din ansökan. Läs mer på din specialitetsförenings webbplats. Här finns listan över föreningarna.

Råd och tips från SYLF

Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) har i ett policydokument sammanfattat sin syn på hur ST ska utformas.
ST-policy SYLF

Vanliga frågor och svar

Som ST-läkare i Sverige kan du under vissa förutsättningar genomföra delar av din ST utomlands och tillgodoräkna dig tjänstgöringen inom ramen för din svenska ST. Om du genomför din ST utifrån regelverket från 2015 (SOSFS 2015:8) finns möjlighet att tillgodoräkna sig upp till fyra års tjänstgöring som läkare i ett annat land. För att kunna tillgodoräkna dig arbetet krävs att du arbetar som behörig läkare i tjänstgöringslandet och att du får kontinuerlig handledning. Du måste även få ett intyg om tjänstgöringen från en verksamhetschef eller motsvarande i tjänstgöringslandet. Därtill ska en handledare i Sverige intyga att tjänstgöringen bidragit till att uppfylla kompetenskraven i målbeskrivningen.

Läs mer i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2015:8) om läkarnas specialiseringstjänstgöring, kap 6, 6 §

Även för dig som följer regelverket från 2008 finns möjlighet till tillgodoräknande. Läs mer i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17) om läkarnas specialiseringstjänstgöring, kap 6, 2§

Ja, det är fullt möjligt att genomgå specialiseringstjänstgöring (ST) hos en privat vårdgivare.

Det finns möjlighet att påbörja specialiseringstjänstgöring i en gren- eller tilläggsspecialitet inom ramen för specialiseringstjänstgöringen i dess basspecialitet. Maximalt hälften, det vill säga 2,5 år, från en tidigare specialiseringstjänstgöring får tillgodoräknas i den nya specialiseringstjänstgöringen.

Ett utbildningsprogram är ett viktigt och obligatoriskt dokument som kommer att följa med dig under hela din ST. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring (SOSFS 2015:8) ska läkare som genomgår specialiseringstjänstgöring (ST-läkaren) ha ett utbildningsprogram som utgår från målbeskrivningen för den aktuella specialiteten.

Utbildningsprogrammet ska vara individuellt och omfatta den tjänstgöring och kompletterande utbildning som behövs för att uppfylla kompetenskraven i målbeskrivningen. Utbildningsprogrammet bör innehålla planerad intern och extern utbildning, planerat deltagande i forsknings- och kvalitetsutvecklingsarbeten, och planerad tid för regelbundna självstudier.

Därutöver har många ST-läkare ett ST-kontrakt som beskriver hur din ST ska genomföras och villkoren för utbildningen. ST-kontraktet är inte juridiskt bindande utan en överenskommelse, vanligtvis undertecknat av ST-läkare, handledare, studierektor och verksamhetschef.

Sveriges läkarförbund rekommenderar att det självständiga skriftliga arbetet som ska göras enligt vetenskapliga principer utförs under motsvarande heltid under tio veckor.

I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring (SOSFS 2015:8) står i 2 kap. 3§ under Allmänna råd: ”Det individuella utbildningsprogrammet bör innehålla planerad tid för regelbundna självstudier.”. Föreskrifter kan likställas med ska-krav medan allmänna råd kan likställas med bör-krav.

Du har alltså ingen ovillkorlig rätt att kräva egen studietid. Men eftersom Socialstyrelsen rekommenderar tid för regelbundna självstudier är det något som de anser är viktigt för ST-läkares kompetensutveckling. Sveriges yngre läkares förening (SYLF) anser och rekommenderar att varje ST-läkare ska ha schemalagd självstudietid motsvarande minst fyra timmar per vecka.

Om du tycker att du inte får tillräckligt med handledning så bör du lyfta frågan med din verksamhetschef, studierektor och handledare. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring (SOSFS 2015:8) finns mycket specificerat kring handledning som ni kan utgå från i er diskussion. Det är exempelvis vårdgivarens ansvar att det finns tillgång till handledare som motsvarar behovet av handledning.

Handledningen av ST-läkare ska ges med utgångspunkt i det individuella utbildningsprogrammet och ska ges kontinuerligt i form av stöd och vägledning. Du ska ha en huvudansvarig handledare som ska ha bevis om specialistkompetens i den specialitet som du avser uppnå.

Därtill ska du för varje utbildningsperiod, det vill säga sidotjänstgöring, ha tillgång till en handledare med relevant specialistkompetens. Samtliga av dina handledare ska ha genomgått handledarutbildning.

Det finns möjlighet att tillgodoräkna dig maximalt 6 månader från en forskarutbildning.

Om du är föräldraledig på hel- eller deltid ska din ST förlängas med motsvarande tid. Tjänstgöringstiden för en ST ska sammanlagt motsvara heltid under minst fem år.

Det finns möjlighet att tillgodoräkna sig tidigare tjänstgöringar inom ramen för din ST. Det är i första hand din verksamhetschef och handledare som i samråd med studierektor avgör vad du kan räkna in i din ST (och i slutskedet Socialstyrelsen när du ansöker om bevis om specialistkompetens). Grundkraven är att arbetet skedde efter att du fick din legitimation som läkare, att du fick handledning kontinuerligt av en specialistutbildad handledare och att arbetet svarade mot din specialitets målbeskrivning.

Ett ST-kontrakt beskriver hur din ST ska genomföras och villkoren av utbildningen. ST-kontraktet är inte juridiskt bindande utan en överenskommelse, vanligtvis undertecknat av ST-läkare, handledare, studierektor och verksamhetschef. SYLF rekommenderar att man innan ST påbörjas upprättar ett ST-kontrakt. Här kan du se SYLF:s ST-kontraktsmall

Ett ST-kontrakt ska inte blandas ihop med ett utbildningsprogram som är ett obligatoriskt dokument som regleras av Socialstyrelsen. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring (SOSFS 2015:8) ska läkare som genomgår specialiseringstjänstgöring (ST-läkaren) ha ett utbildningsprogram som utgår från målbeskrivningen för den aktuella specialiteten. Utbildningsprogrammet ska vara individuellt och omfatta den tjänstgöring och kompletterande utbildning som behövs för att uppfylla kompetenskraven i målbeskrivningen.

För att kunna ansöka om bevis om specialistkompetens hos Socialstyrelsen ska du ha uppnått kraven i din specialitets målbeskrivning. I enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring (SOSFS 2015:8) ska din handledare och verksamhetschef vid det tjänstgöringsställe där ST-läkaren huvudsakligen genomför sin specialiseringstjänstgöring bedöma ST-läkarens kompetensutveckling kontinuerligt med utgångspunkt i målbeskrivningen för specialiteten och det individuella utbildningsprogrammet. Bedömningen ska dokumenteras och ligga till grund för det intyg om uppnådd specialistkompetens som ska utfärdas efter fullgjord specialiseringstjänstgöring och som ingår i din specialistbevisansökan.

Om bedömningen visar att ST-läkaren inte har uppfyllt kompetenskraven, bör det leda till en åtgärdsplan som omfattar justeringar i det individuella utbildningsprogrammet, förändringar i verksamhetens utbildningsinsatser, eller tydligare krav på ST-läkarens insatser med syftet att du ska kunna nå kompetenskraven i målbeskrivningen. Exempel på utbildningsinsatser är auskultationer, kliniska tjänstgöringar under handledning och kurser.

Enligt 2 kap. 3 § i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring (SOSFS 2015:8) ska den legitimerade läkare som genomgår specialiseringstjänstgöring (ST-läkaren) ha ett utbildningsprogram som utgår från målbeskrivningen för specialiteten. Utbildningsprogrammet ska vara individuellt och omfatta den tjänstgöring och kompletterande utbildning som behövs för att uppfylla kompetenskraven i målbeskrivningen.

I de allmänna råden skriver man att det individuella utbildningsprogrammet bör innehålla:

  • planerad intern och extern utbildning
  • planerat deltagande i forsknings- och kvalitetsutvecklingsarbeten
  • planerad tid för regelbundna självstudier

Medan föreskrifter är bindande regler och uttrycks med ”ska” innehåller allmänna råd rekommendationer om hur föreskrifterna kan eller bör tillämpas och uttrycks med ”bör”. Du har alltså ingen ovillkorlig rätt att kräva deltagande i till exempel externa kurser. Trots att det inte finns några bindande regler för planerad intern och extern utbildning så är ändå de allmänna råden en stark rekommendation som verksamhetschefen bör beakta.

Socialstyrelsen publicerar regelbundet statistik om hälso- och sjukvårdspersonal och gör en bedömning av tillgången på de olika yrkesgrupperna. I deras rapport ”Bedömning av tillgång och efterfrågan på personal i hälso- och sjukvård och tandvård, Nationella planeringsstödet 2018” som baseras på enkäter till landstingen ses att flest ST-läkare finns inom allmänmedicin (1 800 ST-läkare), följt av internmedicin (drygt 700 ST-läkare) och psykiatri (drygt 500 ST-läkare).

Här hittar du Socialstyrelsens rapport och sida över statistik:

Tips:
Bland Socialstyrelsens frågor och svar finns mycket information som rör ST. Sök på område ”Läkarnas ST”.

SLF.se Din karriär Utbildning Specialiseringstjänstgöring, ST
Jag vill ha hjälp med fackliga och juridiska frågor

Kontakta medlemsrådgivningen och få kvalificerade råd om allt som rör din anställning.

08-790 35 10
medlemsradgivningen@slf.se

Måndag–torsdag kl 9–16, fredag kl 9–13

Kontakta din lokalförening
Din lokalförening kan ge svar på frågor som rör din anställning på den ort du arbetar.

Hitta förening

Jag har en fråga om mitt medlemskap

Vill du ändra uppgifter i medlemsregistret, ex. byta aktuella kontaktuppgifter, anmäla examen eller byta förening i ditt medlemskap.

Om ditt medlemskap

Jag vill söka i kunskapsbanken

Råd & Stöd är namnet på Läkarförbundets kunskapsbank där du hittar den bästa rådgivningen inom lön, pension, avtalsfrågor med mera.

Till Råd och stöd

Jag vill bli medlem i Läkarförbundet

Om något händer får du personlig rådgivning och experthjälp. Du får också möjlighet att påverka ditt arbetsliv som läkare. En enda del av medlemskapet kan tjäna in hela årsavgiften.

Bli medlem

infoVi använder cookies för att samla in statistik kring hur webbplatsen används, men framför allt för att förbättra din användarupplevelse. Genom att fortsätta godkänner du det. Här kan du läsa mer om cookies.